Kinas storhet var ju till viss del på grund av att de kunde monopolisera varor som alla andra suktade efter, i synnerhet då siden, te, lack och porslin. Men de stympades också av brist på två resurser, dels goda ridhästar, vilket ledde till regelrätta krig med civilisationer i Ferghana, där extremt åtråvärda "heavenly horses" föddes upp, och dels kol, vilket kan ha varit dem en allvarlig black om foten när industrialismen inleddes. Storbritannien tex hade väldigt god tillgång på stenkol för att livnära sitt industriella maskineri, men för Kina fanns de närmaste kolresurserna tämligen avlägset, i Tarimbäckenet.
Kinas rikedom på resurser kan dessutom ha blivit deras nedgång också på ett annat sätt; de upplevde sig länge verkligen inte sakna något, utom då heavenly horses, och det enda andra civilisationer kunde betala dem med var därför silver. Hànimperiets hamstrande av silver kan rentav ha bidragit till Västroms fall, då det saboterade det ekonomiska kretsloppet i världen; romarna köpte via otaliga mellanhänder massor av siden från Kina, men Kina återinvesterade aldrig silvret de tjänade på denna handel, utan lade det bara på hög, och detta bidrog sedermera till en skenande inflation i Romarriket. Men denna upplevda non-scarcity gjorde också, är min teori, att Kina saknade den lust efter resurser som var en viktig drivkraft till kolonialismen i Europa. Trots att Mingkina gjorde åtskilliga mycket långväga seglatser och upptäcktsfärder använde de dem bara för att begära tributer, aldrig för att faktiskt skaffa sig nya råvarumarknader, och tids nog slog de istället in på en starkt isolationistisk policy som i längden visade sig självdestruktiv. Sinologer som John King Fairbank har varit inne på liknande teorier som denna; Fairbank spekulerade att kulramens enorma effektivitet hindrade kineserna från att utveckla högre matematik, och tog den som ett exempel på hur Kinas tidiga framsteg senare kunde hålla henne tillbaka, "As though all great achievements carry the seeds of their own ossification".
I det här sammanhanget rekommenderar jag Jared Diamonds bok "Collapse - How Societies Choose To Fail or Suceed", som undersöker ett stort antal historiska och nutida kollapser såväl som framgångssagor med premissen att samhällens förhållande till sin ekologi, och därmed sina naturresurser, är den centrala faktorn bakom deras öden.