smaffy's fabulösa magiteori.
kronotropi är inte såå jävligt ändå om man undersöker daimotropi eller en allt för stor okontrollerad mängd pyrotropi.. tänk dig en nivå fem demon stående framför dig, rytandes med stora hemska talriksögon och en blåfläckig tunga.. dedu.
quadosh är inte en modifikation på åldern som det står i regelboken (varför lita på den när den säger att det man kan använda kongalerade daimotropiska filament till 'fjärde rangens symboliska nedkallning'? boken har bevisligen fel i flera fall). quadosh är hur välsydda själens trådar är. när man fumlar med magi så trasar man sönder sin själ lite granna. är man snäll å så så pusslar guden ihop själens trådar.. eller nått. varför man försvinner putsväck när man får quadosh minus sextiofem är för att man blir för osannolik. själens magiska trådar (smaffys magiteori: själar är ungefär som besvärjelser, typ som ett nystan av magiska trådar. lite högre magnitud än en vanlig besvärjelse. altså kan man tillintetgöra någon med hjälp av en tillräkligt modifierad och kraftig riva sönder väv) håller inte ihop och så försvinner man... ungefär som ett kongalat som tar för mycket stryk och försvinner. får man väldigt låg quadosh förändras världen runtomkring, den blir overklig, den käns avlägsen. får man väldans hög quadosh börjar man bli en del av världen, man uppfattar den som mer verklig, den känns som om man får ett högre medvetande (även om det inte är sannt. guden äter juh bara upp en efter att man är död. man kan dra en parallel mellan quadoshökning och gödning av grisar innan jul - ytterligare lite av smaffys magiteori. man kanske ska skriva ner hela min magiteori, någon som är intresserad? om ni är det kan jag skriva lite mer seriöst [color:red]=o)</font color=red>).
Smaffy är jag. blä.
