Nekromanti Nu har det gått ett tag...

[kefka]

Re: Alamo-syndromet

En liknande scen i den kinesisk-koreanska medeltidsfilmen 'Musa' verkar bli helt underbar, men jag har inte hunnit se klart den än. Kan återkomma med rapport. Zhang Ziyi är söt som bortkommen Ming-prinsessa iaf

Zhang Ziyi är alltid söt .Tyckte att Musa började bra men aldrig riktigt tog tag. Varken karaktärerna eller handlingen lyckade intressera mig mer än yttligt. Så till slut blev det att man såg filmen enbart för att den var snygg och hade välgjorda stider.

 

[Netfeed]

eftersom jag bara sett filmerna en gågn var(väntar på dvdboxen med alla extended) så har jag nog fortfarande wow-känslan, även om den lite förstrött börjar gå över i jaha-känslan....

 

[Haplo]

Vad tycker ni, nu när ni hunnit tänka efter?

Tja, efter att ha sett RotK för sjätte gången på bio i lördags, så kan jag säja att jag ännu har "Wow!"-känslan.

Har sett FotR 7 gånger på bio och otaliga gånger på DVD, både den korta och den långa versionen, och det är ännu bara "Wow!".

Samma gäller TTT. Efter 8 biobesök och många gånger på DVD (båda versionerna), är det är bara "Wow!" som gäller.

Fan-boy? Jag? Naa...

 

[Minimoni]

Re: Alamo-syndromet

Exakt. Det finns en orsak till att Helms klyfta i De två tornen och slaget om Endor i Return of the Jedu funkar, medan krigandet på Geonosis inte funkar i Attack of the Clones.

Vad är det som inte funkar med Geonosis? vad är det som är så fel med det slaget?


Tzimisce

 

[Minimoni]

Jo då!

"Whore of the rings" är en av de jag känner till.



Tzimisce

 

[Krille]

Re: Alamo-syndromet

"Vad är det som inte funkar med Geonosis? vad är det som är så fel med det slaget?"

Tja... det var ju snyggt å så... men det var inte mer. Det finns ingen dramaturgi i det. Plötsligt dråsar det ner en massa soldater från himlen utan minsta förvarning och sedan kommer femton minuters specialeffekter utan sammanhang, där enda tillstymmelsen till taktik är att den sida med mest specialeffekter vinner. Det finns ingen ståry, ingen känsla, ingenting. Det är bara en samling orelaterade stridsscener.

Jämför man med till exempel slaget om Yavin: vi får reda på en halvtimme innan slaget att slaget kommer att stå. Vi får se spänningen byggas upp och en taktik formas. En av huvudpersonerna drar med lite bråk mellan huvudpersonerna som följd. Den lilla armadan överväldigas av fienden, men gör försök på försök... innan plötsligt huvudpersonen får en Insikt och den grabben som smet återvänder och röjer vägen för honom. Det finns helt enkelt en ståry att berätta och det finns en upptrappning som Geonosis helt saknar.

 

[entomophobiac]

Till att börja med har jag upptäckt hur mycket jag avskyr Tolkien-fanatiker.

"Asså, men Gandalf hade faktiskt bara 35cm skägg i den där scenen, och Gimli sa inte alls sådär/Arwen såg inte ut sådär i böckerna"

Detta eviga "i böckerna" har jag blivit så trött på att jag slutligen fällde kommentaren att jag hellre sett filmerna utan att någonsin läst böckerna. Och varför? Jo, för att jag tycker Tolkien är fullblodigt jäkla skitlångsam att läsa! Filmerna är fantastiska att se igenom, med magnifika landskap och allt utan att gå ned på gräsrotsnivå eller förklara släktbanden i Fylke.

Sedan att filmerna är storslagna och en aning datorbesudlade får man ta. Det hör tiden till - och filmstilen. Jag tror fortfarande inte att filmerna kunnat göras bättre. Om Tolkientöntarna fått som de velat hade varje del varit 99 timmar istället för tre.

Så ett plus för Peter Jackson - ett minus för alla jävla nördar som konstant besudlar min filmupplevelse. Jag har också läst böckerna - jag vet att Tom Bombadil uteslöts ur första filmen. Och? Jag är lika glad för det. Filmerna är fortfarande väldigt, väldigt bra.

Så åt skogen med fanatismen

 

[Magnus Seter]

Jag gillar dem fortfarande

När jag först såg Sagan om Ringen var känslan "WOW! WTF! COOL! AAAARGH! Varför ligger jag på golvet? OOOH, vilka fina färger!"

När jag såg Sagan om de Två Tornen var känslan "WOW! Det är lika snyggt! Men vad har de gjort med storyn? Fast snyggt är det!"

När jag såg Sagan om Konungens Återkomst var känslan "WOW! Det är lika snyggt som förr, vad trist. Men det rockar fett! ARRRGH! Ride for Rohan! Death! Death! Öhhh, nu ramlade jag av stolen igen... fan!"

Alltså, den upplevelse av WOW jag fick av att FoTR överträffade mina förväntningar, lyfte dessa till ett plan som endast motsvarades av de två följande filmerna fast de också var fantastiska och bra. De två sista överträffade inte mina förväntningar på samma sätt som FoTR gjorde, för att den höjde ribban så enormt. Därför kändes TTT lite platt. Om den vart den första, då hade den känts mäktigare.

När jag ser om dem på DVD känner jag att FoTR håller bra, TTT känns bättre i den långa versionen, och RoTK... ska nog motsvara mina förhoppningar. De håller för mig.

M.

 

[Krille]

Indianordspråk

"När jag såg Sagan om Konungens Återkomst var känslan "WOW! Det är lika snyggt som förr, vad trist. Men det rockar fett! ARRRGH! Ride for Rohan! Death! Death! Öhhh, nu ramlade jag av stolen igen... fan!""



Vilket påminner mig om en helt annan film, nämligen Gettysburg. Svärd och hästar är nog balla, men när det gäller dödsföraktande idiotiska anfall så har Gettysburg en hel klase, som är riktigt vrålsnygga.

Och när jag tittade på den häromsistones så upptäckte jag faktiskt två rivaler till Théodens "Death!". Dels general George Picketts helgalna leende när general Longstreet frågar om han verkligen kan ta träddungen i nordstatarnas center*, och dels överste Champelains bajonettanfall från Little Round Top. Gettysburg har dessutom en schysst fördel i form av en råbrutal artillerisalva från jag vet inte hur många fältartilleripjäser i rad som ger eld en efter en. I Dolby 5.1 och schystt sub så mullrar det nog för att få en vräkt om man inte är försiktig.

Dessutom har Gettysburg historiens bästa indianordspråk: "Follow cigarr-smoke; there find fat man."

* Spoiler endast för dem som inte kan något om amerikanska inbördeskriget: det kunde han inte.

 

[kefka]

Re: Indianordspråk

Dessutom har Gettysburg historiens bästa indianordspråk: "Follow cigarr-smoke; there find fat man."/citat]

Själv, gillar jag Tecumseh:s .
When it comes your time to die, be not like those whose hearts Are filled with fear of death, so that when their time comes
They weep and pray for a little more time to live their lives over again In a different way.
Sing your death song and die like a hero going home

Han var en riktgit bra talare, här till exempel .

/Per