Nekromanti Nu har jag gjort det! …

[Dante]

Ja, spelat D&D4 alltså.

I tisdags Keep on the Shadowfell med den ordinarie spelgruppen (Herr Nils, Magnus Seter, Rising, Organ och Pox), och i onsdags Rescue at Rivenroar med Genesis och samma gäng som ovan med Organ och Herr Nils utbytta mot Vitulv.

Det var egentligen meningen att jag skulle spelleda The Dying Earth RPG när Genesis’ rollspelsodyssé tog vägarna förbi Stockholm, men jag fick höra i vrållådan att Genesis uttryckt mild besvikelse över att inte få spela D&D med oss.

Eftersom jag inte kunde (och ännu inte kan) de nya reglerna blev de båda sessionerna mer av regeltest än fullfjädrade rollspelsupplevelser – kort sagt: vi körde bara encounters och snabbspolade allt däremellan. Raka motsatsen till immersionism, typ.

Då jag läst in mig på TDERPG i stället för äventyret Rescue at Rivenroar blev min onsdagsspelledarinsats därefter: mycket bläddrande och läsande i äventyret. Saken gjordes heller inte bättre av att jag ägnat en och en halv timme under dagen åt att andas in lösningsmedelsångor i ett litet och illa ventilerat källarrum, och för att bota den sjuhelvetes huvudvärk som uppstod därav hade jag tryckt i mig en cocktail av tre olika värktabletter.

Nåväl, nog med undanflykter; vad tyckte jag om spelet då?

Jovars.

Det är kungen på speliga och taktiska encounters, och … ja, det var väl allt egentligen.

All tillstymmelse till realism har åkt ut genom fönstret, här är det abstrakt gamism som gäller till 100 %. Jag gillar det, men spelet har definitivt blivit smalare än sin föregångare 3.5. Man har identifierat vad D&D gör bra, och sedan uteslutande fokuserat på det.

Striderna är roliga och spännande redan på låg level (vilket är allt vi testat), och alla rollpersoner kan bidra med något nyttigt. Samarbete är modellen. Genom att arbeta tillsammans som en grupp kan spelarna ge och få massor av nyttiga synergieffekter.

Vi hann bara med tre encounters per kväll, men alla sex encounters skiljde sig radikalt åt trots att nästan alla var balanserade för level 1 (utom en som var level 2).

Det kommer helt klart att ta ett tag att lära sig utnyttja alla powers på ett optimalt sätt; både för mig och för spelarna. Förhoppningsvis har vi fått kläm på det lagom till Stockholms Spelkonvent i oktober, då vi presenterar Son of Dungeon of Doom med D&D4-reglerna.

Jag kommer att köra D&D4 och 3.5 parallellt, beroende på vad jag är ute efter. Framför allt skulle det vara ett hästjobb att konvertera Age of Worms till 4:an, så under hela den kampanjen är det 3.5 som gäller.

 

[Eksem]

Min upplevelse av 4an är grym hittils, Arfert är SL, och jag gissar att han var ungefär lika inläst som du. Ändå tyckte jag det går bra, regelsystemet är riktigt bra på vad det skall göra.

Vi hann bara med ett combat encounter första gången vi spelade, förvisso, men det var för att vi spenderade en massa tid i Winterhaven. Jag tycker det nya breddade skillsystemet är en höjdare, det var mycket enklare än tidigare att välja rätt skills till rätt handling och siffrorna kändes mer balanserade.

Det var också intressant att vår Wizard kunde göra nytta utanför combat encounters med några av sina powers, vilket kändes mycket bra. Det trodde jag nämligen inte när jag läste spelet.

Än så länge känns verkligen allt bättre än 3.5an, om än inte så jättestor skillnad. Jag ser mycket fram mot att fortsätta!

 

[lasergreger]

Vad jag har kommit fram till är att i ett dungeon crawl-baserat äventyr så skulle jag definitivt använda mig av 4Ed. Däremot, efter att ha testa båda delarna så anser jag att i ett "vanligt" äventyr, dvs. ett där tyngden inte ligger på att gå omkring på en karta och möta olika combat encounters, där vill jag inte ha 4Ed, där har jag hellre 2E eller kanske tom. 3.5.

 

[Eksem]

Det tycker jag faktiskt är svårbegripligt, vad skulle 3.5 göra bättre än 4e på den punkten? Det finns måhända fler skills, men alla karaktärer är ju mycket sämre på att använda dem n i 4E, t.o.m Roguen. Ännu obegripligare vore att använda 2E, som ju är helt ospelbart om man vill spela något annat än dungeon crawls, där det inte finns skills ö.h.t.

Jag menar, i 2E finns ju inga mechanics alls för "vanligt äventyr", så då kan man ju lika gärna friforma. Eller vad har jag missat nu?

 

[Arfert]

ja gamla AD&D och D&D var ju egentligen friform med stridsregler... allt som inte var strid/magi friformade vi redan sent 70-tal... vilket iofs funkade...

 

[Nightowl]

Det tycker jag faktiskt är svårbegripligt, vad skulle 3.5 göra bättre än 4e på den punkten? Det finns måhända fler skills, men alla karaktärer är ju mycket sämre på att använda dem n i 4E, t.o.m Roguen. Ännu obegripligare vore att använda 2E, som ju är helt ospelbart om man vill spela något annat än dungeon crawls, där det inte finns skills ö.h.t.

Jag menar, i 2E finns ju inga mechanics alls för "vanligt äventyr", så då kan man ju lika gärna friforma. Eller vad har jag missat nu?

Det finns faktiskt en del mekanik - mest för social interaktion (!), men den är högts rudimentär, jo.

Värt att notera är dock att tjuvar och barders förmågor i 2nd ed var stenhårt inriktade på icke-strid, och väldigt många spells var ytterst måttligt användbara i strid.

Många veteraner jag mött är fullständigt oförstående för att man över huvud taget behöver regler för annat än strid.

Erik

 

[Eksem]

Jag får erkänna att jag överdriver en smula, men jag förstår fortfarande inte hur något som tidigare i princip bara friformats plötsligt skulle bli knepigare i och med den nya versionen.

 

[Nightowl]

Jag får erkänna att jag överdriver en smula, men jag förstår fortfarande inte hur något som tidigare i princip bara friformats plötsligt skulle bli knepigare i och med den nya versionen.

Det gör inte jag heller, men jag bara besserwissrar mig.

Något som borde vara värt en egen post nån gång när jag har en tillstymmelse till energi är just det där om "sociala regler".

Erik

 

[Anders Åstrand]

Själv är jag uppe i hela fyra spelmöten DnD4 nu (som spelare, inte spelledare). Och I like! Förrutom att Sleep som skulle vara mitt flaggskepp är helt värdelös. Alla save:ar ju alltid.

Vi är iofs flera stycken som har läst och har böckerna, så vi hjälps åt med reglerna, kan tänka mig att det blir en hel del pauser om det bara är en som har böckerna till hands.

Igår hade vi ett mycket märkligt encounter med en flygande drake. Striden abstraheras ju som bekant i 2d, men ändå vill man ju få in att draken flyger omkring 4m upp i luften på ett bra sätt. Jag tror vi körde med lite hittepåregler tills min mäktiga magiker kastade en väldigt kraftfull och farlig trollformel så draken blev Prone:ad och de andra i partyt kunde slå på honom som vanligt.

Hittade ingenting alls i phb om strid med flygande varelser (förrutom en mening vid beskrivningen av prone) och bara lite lite i dmg på sida 47.

Får ta och lusläsa lite nogrannare tror jag.

EDIT:
Jag lyckades misslyckas med att svara på rätt inlägg. Jag ville egentligen svara på rotinlägget, så om någon som kan ville flytta det till rätt plats i trädet så jag slipper skämmas skulle jag bli tacksam.

 

[Feliath]

Luftstrid

Den information du eftersöker finns, som du själv tycks ha märkt egentligen, på sid. 45 samt 47-48 i DMG, under Movement in Three Dimensions respektive Flying. Specifikt är du ute efter Knocked Prone på sidan 47 samt Crashing på sidan 48, i fallet med att slå draken Prone.



/Feliath — blee glee

 

[lasergreger]

Det tycker jag faktiskt är svårbegripligt, vad skulle 3.5 göra bättre än 4e på den punkten? Det finns måhända fler skills, men alla karaktärer är ju mycket sämre på att använda dem n i 4E, t.o.m Roguen. Ännu obegripligare vore att använda 2E, som ju är helt ospelbart om man vill spela något annat än dungeon crawls, där det inte finns skills ö.h.t.

Jag menar, i 2E finns ju inga mechanics alls för "vanligt äventyr", så då kan man ju lika gärna friforma. Eller vad har jag missat nu?

Den största anledningen är att 4ED är totalt onspirerande, både i text, layout och grafik. Öppnar jag en av böckerna är allt jag ser svart text på vita blad med några färgade "titel"-rutor som ser ut att vara gjorda i excell. Och jämnför man bilderna med tex. Elmores eller det mesta från 3.5 så skakar jag bara på huvudet och suckar, INGEN känsla what-so-ever.

Regelmässigt sätt så täcker 2E vanliga "rollspels" interaktioner lika bra som 4Ed. Alla skillsen finns visst där i form av proficiensies. Skulle man sakna något så är det bara att house-rula det.

Ingen av D&D's editioner är engentligen särskillt bra för något utanför strid, MEN som sagt ovan så har 2ED hur mycket mer känsla och rikting mot rollspel som helt, särskillt jämnfört med 4ED (än så länge i alla fall, inte för att jag tror detta kommer ändra).

Ett av de bästa exemplen på detta tycker jag är andra editionens "Kits", det som kan kallas prestige classes i 3.X och Paths i 4ED; i AD&D så ger Kitsen några få rena statistiska uppgraderingar, men däremot ger de en hel del av vad jag vill kalla "rollspelsfrämjande" specialare.

Som exempel kan vi ta Kitet "Dwarf Highborn" om man tar det kittet så behandlar alla Lawfull dvärgar dig med större respekt och de blir från början vänligt inställd till dig som utgångspunkt. En dvärg kan aldrig neka dig mat och husrum, och du har rätten att vara domare i dvärgiska rättsfrågor.

Håller ni inte med om att detta är mer rollspelsfrämjande än Damage Reduction 1 eller en ny Daily Power som endast går att använda i combat? Jag tycker det i alla fall.

 

[Eksem]

Nej, jag håller inte med alls. Jag tycker det där låter som nostalgiskt trams.

 

[Anders Åstrand]

Re: Luftstrid

Specifikt är du ute efter Knocked Prone på sidan 47 samt Crashing på sidan 48, i fallet med att slå draken Prone.

Jag var nog otydlig. När väl draken blev Prone var det inga problem. Det var själva stridandet innan, när den flög runt, som blev lite konstigt.

 

[lasergreger]

Nej, jag håller inte med alls. Jag tycker det där låter som nostalgiskt trams.

Jag antar väl att vi tycker olika som det heter då. Men jag kallar inte dina åsikter för trams i alla fall.

 

[Eksem]

Äh, förlåt.

Jag menade inte att dina åsikter är trams, men "känslan"-argumentet är faktiskt tramsigt, eftersom det inte betyder något, och inte kan beläggas. Om du inte vill spela något annat än Dungeon Crawl baserat på hur bilderna i 4E ser ut så är det givetvis upp till dig. Men det betyder ju inte att 4E rent mekaniskt skulle vara mindre lämpligt för non-combat encounters än tidigare editioner. Snarare är det ju tvärt om.

 

[lasergreger]

Din ursäkt är gladligen godtagen.

Jag har faktiskt inte sagt att 4ED bara inspirerar mig till dungeon crawls. Anledningen till att jag bara vill använda det till just det, är att combat systemet i 4ED är mycket roligare och bättre än i de tidigare editionerna. Och eftersom "DC's" till största del går ut på combat encounters, så tycker jag 4ED passar bäst där.

Hrm, jag kan kanske argumentera mina "rollspelsåsikter" ang. AD&D såhär då?: När jag läser AD&D böckerna, vad det skrivs om raser, klasser och platser, tex. Så får det mig att vilja sitta under en session på ett värdshus och rollspela med de andra spelarna. Det är helt enkelt så otroligt mycket mer fluff och lull-lull till den editionen än vad som kommit till 4ED ännu.

Du får väl kalla dessa argument tramsiga, men det är just sådan utfyllnad av kuriosa som inspirerar mig till rollspelande. Sen om fighter power'n Tide of Iron inspirerar dig till att rollspela din karaktär, good for you.

Jag vet inte om du har testat 2ED, men jag har testat båda editionerna och intrycket jag har fått är just det jag delgivit.

Tillägg: Sen har jag aldrig sagt att 2ED är MEKANISKT bättre till icke-combat-sidan av spel. Men vem fasen behöver rulla tärning för att veta vad man ska säga till en NPC eller en annan spelares karaktär? Det är ju som att använda de där fullkomligt idiotiska "social-encounter"-reglerna till 4ED, vilka endast verkar gjorda för 12-åriga spelare som inte vågar eller har förmågan att just rollspela.

 

[Big Marco]

Sen har jag aldrig sagt att 2ED är MEKANISKT bättre till icke-combat-sidan av spel. Men vem fasen behöver rulla tärning för att veta vad man ska säga till en NPC eller en annan spelares karaktär? Det är ju som att använda de där fullkomligt idiotiska "social-encounter"-reglerna till 4ED, vilka endast verkar gjorda för 12-åriga spelare som inte vågar eller har förmågan att just rollspela.

Den uppfattningen hade jag också innan jag hade spelat ett rollspel som hade ett bra system för sociala konflikter. Efter det vill jag aldrig spela ett utan. Det blir mycket mer intressant och dramatiskt när det sociala får en regelmekanisk koppling och att sociala färdigheter på riktigt kan styra äventyret.

 

[Balderk]

Först och främst: Jag är inte spelledare utan skriver ur en spelares perspektiv.

Jag och min grupp har spelat fyra sessioner hittills. Det har mest blivit combat än så länge, för att pränta in systemet (och för att vi är alldeles för många för att karaktärsgestalta i särskilt hög grad). Jag älskar det! Striderna är så sjukt mycket roligare nu. Vi har levlat ett par gånger, vi är level 3, så vi har hunnit känna på det också. Det är mycket roligare att levla i 4ED. Powers är såklart det som har gjort striderna så mycket roligare, nu har alla taktiska val att göra. Hela systemet med shiftningar och knock-backs och sådant tar lite tid att vänja sig vid, men är extremt bra. Det lägger till ett taktiskt element som gör striderna intressantare.

Jag har alltid varit förtjust i Rangern, men har inte kunnat spela den (eftersom den sög tidigare). Att avstånds-strid har blivit så mycket bättre, och lättare är kanske min personliga favoritförändring (efter powers). Nu kan min stackars ranger faktiskt åstadkomma saker, helt fantastiskt!

På tal om sociala encounters har vi bara spelat ett. Juryn har inte enats på den punkten än, men jag tror jag gillar det. Jag älskar att det finns där, det är säkert. Att rollspela en övertalning eller förhör eller något är bara dumt och tar alldeles för lång tid. Jag vill ha regler för det och de finns där. Hur bra de är lär jag få upptäcka så småningom.

/Balderk, kommer aldrig gå tillbaka.

 

[lasergreger]

Det blir mycket mer intressant och dramatiskt när det sociala får en regelmekanisk koppling och att sociala färdigheter på riktigt kan styra äventyret.

Jag är inte den som är den, även jag kommer kanske även stöta på ett mekaniskt system som är bra för detta. Men, jag är extremt negativ än så länge, för när det gäller sociala färdigheter så vill jag att mina spelare ska använda sina egna, genom sin karaktär. Jag vill nog anse att om de använder sociala färdigheter, utan ett system, så låter jag detta styra äventyret utan att jag behöver en mekanisk regel för hur detta ska gå till.

Jag antar att kärnan i det jag vill få fram är nog att jag ogillar när Betils karaktär Rufus har 31 i "Ljuga" men Bertil själv kan absolut inte ljuga. Så att utan att ens försöka (vilket skulle ge Bertil övning) så säger han "Jag ljuger om dittan och dattan!" och rullar sin täning för att se om han lyckas eller inte.

Men... nu är denna tråd tillräkligt kapad tror jag bestämt, en ursäkt till Dante och alla andra som tycker att jag ska hålla käft!

 

[Balderk]

Jag antar att kärnan i det jag vill få fram är nog att jag ogillar när Betils karaktär Rufus har 31 i "Ljuga" men Bertil själv kan absolut inte ljuga. Så att utan att ens försöka (vilket skulle ge Bertil övning) så säger han "Jag ljuger om dittan och dattan!" och rullar sin täning för att se om han lyckas eller inte.

Det är ju just på grund av det här jag vill ha regler för sociala konflikter! Min roll ska inte begränsas av mina begränsningar. Lika mycket som min roll skall kunna vara skitbra på att skjuta pilbåge (vilket jag inte är) skall han också kunna vara bättre än mig på förhörsteknik. Jag har ingen träning i det, men det har han, varför ska en sådan social konflikt lösas genom att jag ska försöka "förhöra" min SL? Den som är mest envis vinner, vilket tar tid, istället kan det lösas genom ett eller ett par tärningsslag. Vilket går snabbt. Att jag skulle lära mig att ljuga, eller förhöra någon, genom att låta min rp göra det har jag svårt att se.

Nu har jag gett ett väldigt grundläggande exempel på hur det kan gå till. Det finns spel som löser det med lite mer finess. Men jag ska inte gå in på det. Däremot tror jag att jag gillar det nya systemet för det i 4ED. Det är lagom mycket finess i det, gruppen kan hjälpa varandra (istället för att som tidigare en har slagit ett slag, oftast det som skrikit högst) och det är rätt spännande (eftersom utgången fortfarande är oviss tills dess att encountret är över).

Sorry för OT Dante.

/Balderk