Nu hade jag inte tänkt att spelleda själv eller ens själv genomföra någon introduktion via spelköp. Min fundering var mest om det finns några produkter ute som skulle kunna introducera nya spelare på ett bra sätt, främst via ett pedagogiskt upplägg. Men visst, din metodik är väl den lämpligaste om man ska frälsa nya lirare.
Nekromanti Nybörjarrollspel, igen
- Thread starter Saxifrage
- Start date
En av mina förhoppningar var att Skymningshem: Andra Imperiet skulle vara ett bra nybörjarrollspel, men även om regelsystemet är föredömligt enkelt och miljön är tillräckligt häftig så är grejen med egenskaper och deras vare sig för- eller nackdel-grej och miljöns omfattning och interaktivitet definitivt nybörjar-ovänliga.
Nu vet jag inte hur dina egenskaper funkar, men jag undrar om du inte trampar i ännu en DoD-fälla: du antar att din version på egenskaper är mer komplex än för- och nackdelar, men måste det vara så? För den oinvigde kanske det är lika logiskt med neutrala egenskaper som positiva/negativa, medan det känns bakvänt för den erfarne spelaren eftersom en massa spel har etablerat den gängse versionen. Alltså: måste en regelfiness vara komplex bara för att den är nyskapande?
Beträffande den omfattande miljön kanske det blir lite knivigare. Man kan ju fundera på vad som gör ett rollspel "enkelt" att ta till sig: jag tror att det till stor del beror på vilka referenser spelaren har att ta med sig från tidigare erfarenheter. Om man betraktar D&D som "enkelt" beror det sannolikt på att huvudverksamheten (bonka monster och samla skatter) är rätt enkelt och spelaren kan överföra tänket från dataspel eller actionfilmer. Roll-spelandet kan man sedan lägga till efterhand. Å andra sidan, för en 16-åring som sysslat med amatörteater kanske ett mer interaktions-inriktat spel som Vampire etc ligger närmare till hands; han har förmodligen lättare att ta till sig rollspelandet i ett sådant system. Återigen beror det alltså på hur "nybörjaren" egentligen ser ut.
Jag kanske borde göra en light-version?
Ja, varför inte? Jag har noterat att manga-intresset bland ungar är extremt stort idag, så I2 skulle säkert kunna gå hem. Särskilt om det kom i en box komplett med regelhäfte i färgomslag, taktikkort att klippa ut, tärningar och ett gäng tuffa floorplans i färg... men nu skenade visst produktionskostnaden, va?
Nu vet jag inte hur dina egenskaper funkar, men jag undrar om du inte trampar i ännu en DoD-fälla: du antar att din version på egenskaper är mer komplex än för- och nackdelar, men måste det vara så? För den oinvigde kanske det är lika logiskt med neutrala egenskaper som positiva/negativa, medan det känns bakvänt för den erfarne spelaren eftersom en massa spel har etablerat den gängse versionen. Alltså: måste en regelfiness vara komplex bara för att den är nyskapande?
Beträffande den omfattande miljön kanske det blir lite knivigare. Man kan ju fundera på vad som gör ett rollspel "enkelt" att ta till sig: jag tror att det till stor del beror på vilka referenser spelaren har att ta med sig från tidigare erfarenheter. Om man betraktar D&D som "enkelt" beror det sannolikt på att huvudverksamheten (bonka monster och samla skatter) är rätt enkelt och spelaren kan överföra tänket från dataspel eller actionfilmer. Roll-spelandet kan man sedan lägga till efterhand. Å andra sidan, för en 16-åring som sysslat med amatörteater kanske ett mer interaktions-inriktat spel som Vampire etc ligger närmare till hands; han har förmodligen lättare att ta till sig rollspelandet i ett sådant system. Återigen beror det alltså på hur "nybörjaren" egentligen ser ut.
Jag kanske borde göra en light-version?
Ja, varför inte? Jag har noterat att manga-intresset bland ungar är extremt stort idag, så I2 skulle säkert kunna gå hem. Särskilt om det kom i en box komplett med regelhäfte i färgomslag, taktikkort att klippa ut, tärningar och ett gäng tuffa floorplans i färg... men nu skenade visst produktionskostnaden, va?
Krille
Super Moderator
"Nu vet jag inte hur dina egenskaper funkar, men jag undrar om du inte trampar i ännu en DoD-fälla: du antar att din version på egenskaper är mer komplex än för- och nackdelar, men måste det vara så?"
Egenskaperna i Andra Imperiet är inte komplexa för att de är komplexa, utan för att de kräver en hårfin moderering av spelledaren. Regelmässigt är de skitsimpla: de är en inspiration för äventyr. Kan spelaren få en egenskap att dominera ett spelmöte så får han bättringspoäng för det, och kan spelaren förklara varför egenskapen kan lösa ett givet problem så kan han få en automagisk framgång eller ett extraslag. Skitsimpelt.
Kruxet är att det inte är snorklart och att det kräver finlir och känslig moderering av spelledaren. De kräver helt enkelt en erfaren spelledare på grund av sin luddighet, och en erfaren spelledare är per definition inte nybörjare. Det skulle förmodligen kräva en erfaren spelare också.
"Beträffande den omfattande miljön kanske det blir lite knivigare."
Där är problemet inte så mycket vad man har med sig i bagaget, som dess blotta storlek. Halva boken (av 288 sidor) kan stoppas in under bakgrundsmiljö, plus att det tillkommer en hel wiki, så det är definitivt för mycket för nybörjaren. En nybörjarversion skulle behöva begränsas till ett specifikt område, så att det dels inte blir så förbaskat mycket och dels inte så öppet (det kan alltid expanderas sen).
"Jag har noterat att manga-intresset bland ungar är extremt stort idag, så I2 skulle säkert kunna gå hem. Särskilt om det kom i en box komplett med regelhäfte i färgomslag, taktikkort att klippa ut, tärningar och ett gäng tuffa floorplans i färg... men nu skenade visst produktionskostnaden, va?"
En smula, ja. Fast man ska inte ge upp hoppet än. Dels är Andra Imperiet byggt med tanken att kartorna är en spelledares fiende, så golvplaner kan man skippa. Box kanske går att ordna i alla fall, och då är det taktikkorten kvar, och de har jag eventuellt en lösning på, då de ska göras till det vanliga rollspelet. Förmodligen slipper man till och med klippa ut dem.
Egenskaperna i Andra Imperiet är inte komplexa för att de är komplexa, utan för att de kräver en hårfin moderering av spelledaren. Regelmässigt är de skitsimpla: de är en inspiration för äventyr. Kan spelaren få en egenskap att dominera ett spelmöte så får han bättringspoäng för det, och kan spelaren förklara varför egenskapen kan lösa ett givet problem så kan han få en automagisk framgång eller ett extraslag. Skitsimpelt.
Kruxet är att det inte är snorklart och att det kräver finlir och känslig moderering av spelledaren. De kräver helt enkelt en erfaren spelledare på grund av sin luddighet, och en erfaren spelledare är per definition inte nybörjare. Det skulle förmodligen kräva en erfaren spelare också.
"Beträffande den omfattande miljön kanske det blir lite knivigare."
Där är problemet inte så mycket vad man har med sig i bagaget, som dess blotta storlek. Halva boken (av 288 sidor) kan stoppas in under bakgrundsmiljö, plus att det tillkommer en hel wiki, så det är definitivt för mycket för nybörjaren. En nybörjarversion skulle behöva begränsas till ett specifikt område, så att det dels inte blir så förbaskat mycket och dels inte så öppet (det kan alltid expanderas sen).
"Jag har noterat att manga-intresset bland ungar är extremt stort idag, så I2 skulle säkert kunna gå hem. Särskilt om det kom i en box komplett med regelhäfte i färgomslag, taktikkort att klippa ut, tärningar och ett gäng tuffa floorplans i färg... men nu skenade visst produktionskostnaden, va?"
En smula, ja. Fast man ska inte ge upp hoppet än. Dels är Andra Imperiet byggt med tanken att kartorna är en spelledares fiende, så golvplaner kan man skippa. Box kanske går att ordna i alla fall, och då är det taktikkorten kvar, och de har jag eventuellt en lösning på, då de ska göras till det vanliga rollspelet. Förmodligen slipper man till och med klippa ut dem.
light-version och storlek
Det vore säkert bra, tänk på att en light-version är inte nödvändigtvis samma sak som en nybörjar-version!
Personligen anser jag att det bästa är både och. Ha en tjock bok (alt flera böcker) men det ska bara krävas att man läser en viss del, allt annat är bonus. Om det bara är bakgrunden som är för stor så skriv en introduktion och/eller bryt ut delar som läggs i ett separat kapitel före all annan backgrund. Jag anser också att detta är det bästa sättet oavsätt om det riktar sig till en ny rollspelare eller inte, tänk på att alla är nybörjare när det gäller en ny bakgrundsmiljö!
Re: Who Jah bless nuh wicked man can curse
"Rollspel har ju gått och blivit större/komplexare de senaste åren och det är ju på gott och ont. En av nackdelarna är ju att de nybörjarvänliga/enkla rollspelen försvinner och att man knappt ser dem på hyllor längre."
Njaeeeie, jag skulle nog säga tvärtemot. När jag var en liten knodd (vad det nu är; jag föreställer mig något slags ambulativt garnnystan med stora hundögon) så var spel med så simplistiska grundprinciper som Eon, d20 eller GURPS i princip en okänd företeelse. Något i stil med FUDGE eller Västmark fanns över huvud taget inte. Reglerna var proppfulla av undantag, små kombinationer av T4 och T12 som egentligen inte fyllde någon spelmässig funktion utan bara fanns till för att spelmakaren blivit lyrisk över de tärningar som erbjöds.
*darr*
Så minns i alla fall jag det. Jag minns hur man köpte färdigheter i DoD och Khelataar, och det var en mörkrets tid. Må så vara att jag ser tillbaks på den tiden med skära solglasögon... men systemen på den tiden är snarast jämförbara med vad d20 är idag, och det är inget högt betyg.
--Björn, elak
"Rollspel har ju gått och blivit större/komplexare de senaste åren och det är ju på gott och ont. En av nackdelarna är ju att de nybörjarvänliga/enkla rollspelen försvinner och att man knappt ser dem på hyllor längre."
Njaeeeie, jag skulle nog säga tvärtemot. När jag var en liten knodd (vad det nu är; jag föreställer mig något slags ambulativt garnnystan med stora hundögon) så var spel med så simplistiska grundprinciper som Eon, d20 eller GURPS i princip en okänd företeelse. Något i stil med FUDGE eller Västmark fanns över huvud taget inte. Reglerna var proppfulla av undantag, små kombinationer av T4 och T12 som egentligen inte fyllde någon spelmässig funktion utan bara fanns till för att spelmakaren blivit lyrisk över de tärningar som erbjöds.
*darr*
Så minns i alla fall jag det. Jag minns hur man köpte färdigheter i DoD och Khelataar, och det var en mörkrets tid. Må så vara att jag ser tillbaks på den tiden med skära solglasögon... men systemen på den tiden är snarast jämförbara med vad d20 är idag, och det är inget högt betyg.
--Björn, elak
DoD färdigheter
Köpa färdigheter i DoD? I grundversionen valde man tre färdigheter som man fick högt värde i, och fem som man fick mellanhögt i. Kan det bli enklare? Khelataar betraktar jag definitivt som "second wave" när det gäller rollspel, och knappast nybörjarvänligt.
Köpa färdigheter i DoD? I grundversionen valde man tre färdigheter som man fick högt värde i, och fem som man fick mellanhögt i. Kan det bli enklare? Khelataar betraktar jag definitivt som "second wave" när det gäller rollspel, och knappast nybörjarvänligt.
Re: Splatter
Jag klappar mig själv på ryggen för Splatters användarvänlighet - den har påpekats av såväl spelare som recensenter.
Men som redan påpekats så är det out-of-print och skall inte ned i pressen igen. Tyvärr. Lättlärt är det dock, finns nog någon återförsäljare någonstans som har något exemplar kvar för den som är nyfiken.
Jag klappar mig själv på ryggen för Splatters användarvänlighet - den har påpekats av såväl spelare som recensenter.
Men som redan påpekats så är det out-of-print och skall inte ned i pressen igen. Tyvärr. Lättlärt är det dock, finns nog någon återförsäljare någonstans som har något exemplar kvar för den som är nyfiken.
Re: DoD färdigheter
"Köpa färdigheter i DoD? I grundversionen valde man tre färdigheter som man fick högt värde i, och fem som man fick mellanhögt i. Kan det bli enklare? Khelataar betraktar jag definitivt som "second wave" när det gäller rollspel, och knappast nybörjarvänligt."
Jag talar om DoD -91, vilket förmodligen inte framgick. När jag växte upp var 1991 års version den version av Drakar och Demoner som alla omedelbart associerade till när man nämnde spelet. Ibland glömmer jag att den tiden är förbi...
--Björn, DoD and buried
"Köpa färdigheter i DoD? I grundversionen valde man tre färdigheter som man fick högt värde i, och fem som man fick mellanhögt i. Kan det bli enklare? Khelataar betraktar jag definitivt som "second wave" när det gäller rollspel, och knappast nybörjarvänligt."
Jag talar om DoD -91, vilket förmodligen inte framgick. När jag växte upp var 1991 års version den version av Drakar och Demoner som alla omedelbart associerade till när man nämnde spelet. Ibland glömmer jag att den tiden är förbi...
--Björn, DoD and buried
Rosen
Myrmidon
Nostalgi
När jag växte upp var 1991 års version den version av Drakar och Demoner som alla omedelbart associerade till när man nämnde spelet. Ibland glömmer jag att den tiden är förbi...
Alla har vi olika perspektiv. Andra associerade automatiskt "Drakar och Demoner" till 3:e utgåvan (och Expert), och ansåg att DoD '91:s ankomst betydde slutet på den gamla goda tiden.
Och min generation tyckte att gamla goda tiden var förbi när folk började associera rollspel till Drakar och Demoner; svenska spel var ju nåt för småbarn, ju. (-:
--
Åke
När jag växte upp var 1991 års version den version av Drakar och Demoner som alla omedelbart associerade till när man nämnde spelet. Ibland glömmer jag att den tiden är förbi...
Alla har vi olika perspektiv. Andra associerade automatiskt "Drakar och Demoner" till 3:e utgåvan (och Expert), och ansåg att DoD '91:s ankomst betydde slutet på den gamla goda tiden.
Och min generation tyckte att gamla goda tiden var förbi när folk började associera rollspel till Drakar och Demoner; svenska spel var ju nåt för småbarn, ju. (-:
--
Åke