Nekromanti Och nu - ett typiskt D&D-äventyr!

[Vitulv]

Som en fortsättning på monstertråden så undrar jag nu hur ni tycker att ett typiskt D&D-äventyr skall vara. Låt oss säga att ni har ett gäng med kompisar som har spelat rollspel, men aldrig spelat D&D, och de undrar vad som är grejen, liksom?

Det vore kul om ni kunde få med alla monster i er lista (skit i att CR varierar, jag är ute efter känsla, inte exakt spelbalans).

Vitulvs D&D-äventyr!

Mitt äventyr skulle troligtvis börja med att äventyrarna kommer till en by, nära en skog, och givetvis med några gamla ruiner i närheten. Inledningsvis skulle de få ett par quests i området, först rensa ut dire ratsen i den gamla mjölkvarnen, och sedan jaga ut en ankheg ur någons jordkällare. I samma veva som äventyrarna börjar bli klara med sina quests så kommer några orcer till byn och snor en ko. Spåren leder givetvis in i skogen, där man slår dem på käften och tar tillbaka kon. Väl tillbaka med kossan så har den lokale byamagikern blivit så imponerad att han ger rollpersonerna några potions och sedan skickar iväg dem till den gamla ruinen, för att sno tillbaka en [insert random minor magic item] från kobolderna.

När äventyrarna röjt järnet i koboldgrottan, eller lyckats skrämma kobolderna till lydnad, får de reda på att de slängde [insert random minor magic item] i den bottenlösa brunnen för att blidka "guden" (beholdern). Om äventyrarna klättrar ner i brunnen så kommer de till en läskigare dungeon, där vissa delar är naturlig grottmiljö, med självlysande svampar och sån skit. I läskiga grottan träffar de jättespindlar, slåss med sarkofagvaktande skelett, får sina prylar förstörda av rostmonster och måste slutligen ha ihjäl en gelatinous cube, eftersom det magiska föremålet finns inuti den.

Givetvis finns det fällor med, särskilt i koboldgrottan, medan läskiga grottan innehåller lite pussel och häftiga skatter från forna dagar.

Beholdern ser de aldrig röken av, men de hittar spår efter den, och en massa otäcka ledtrådar som känns lagom olycksbådande för framtiden. Givetvis kan man från läskiga grottan ta sig djupare ned i underjorden, men det får vänta tills de gått hem till byn och levlat upp.

 

[tull]

Mitt äventyr:

Äventyrarna börjar i slutet på en dungeon och har fått berättat för sig innan hur de slaktat sig fram. De ska precis besegra något monster i slutet av dungeonen. Spelar ingen roll vilket monster så länge den är väldigt, väldigt stor.

De slaktar bossen och beger sig tillbaka till staden där de får en riklig belöning, kanske en stor diamant eller något annat värdefullt. De firar givetvis detta genom att bli tankad på en krog där de hamnar i barslagsmål med en paladin, en munk och en cleric eftersom de moraliserar över att äventyrarna super med horor i sin famn. Kvällen avslutar de i säng med de prostituerade.

När de vaknar nästa dag med vansinnig baksmälla inser de att diamanten är stulen av hororna. Här börjar en massa sökande efter kvinnorna som leder dem till Thieves guild. Där får de genom slakt/smyga/eller något annat ta reda på mer information om hororna.

Resultatet är att hororna var doppelgangers. De hittar kvinnorna och lyckas genom bra skillz eller våld få veta att de sålt dimanaten till en duergar. Nu måste äventyrarna springa ned i någon tunnel till underdark för att döda duergarn innan han når sina allierade. Vad för typ av motstånd som finns i underdark vet jag inte.

Typ så vill jag ha det!

 

[Genesis]

Haha, doppelgangerprostituerade (varning: oglaf.com väldigt Not Safe For Work).

 

[Storuggla]

Äventyrarna kommer till en by vid kanten av riket. En gång i tiden var det civiliserade trakter men nu finns bara ruiner kvar i ödemarken som påminner om en svunnen tid. Vildmarken runt byn är bebodd av eremiter, kolmilare, rövarband, goblins och andra hemska typer.
Äventyrarna får inga uppdrag. De kanske får ett löfte om att om de hämtar tillbaka en stulen pryl eller listar ut varför vattnet i bäcken inte är drickbart längre så får de något som belöning. Men i övrigt är det upp till dem själva att dra ut i skogen, ner i dungeons och in i ruinerna för att skaffa guld och ära, till en början vill kanske inte byborna ha dem i byn förän de visat sig vara hederligt folk (vem fan vill ha en grupp kringdrivande mördare som inneboende?). Sakta men säkert gör de ett namn för sig och till slut så bygger de en borg! Och det är såklart ingen sakta växande skala på hoten, om de första dagen i byn rusar in i ugglebjörnens grotta, grattis TPK.
Sandbox ftw.


Storuggla, med reservation för autocorrect

 

[Laowai]

Är än så länge sjukt sugen på att spela alla äventyren i den här tråden. Want!

 

[Vitulv]

Äventyrarna kommer till en by vid kanten av riket. En gång i tiden var det civiliserade trakter men nu finns bara ruiner kvar i ödemarken som påminner om en svunnen tid. Vildmarken runt byn är bebodd av eremiter, kolmilare, rövarband, goblins och andra hemska typer.
Äventyrarna får inga uppdrag. De kanske får ett löfte om att om de hämtar tillbaka en stulen pryl eller listar ut varför vattnet i bäcken inte är drickbart längre så får de något som belöning. Men i övrigt är det upp till dem själva att dra ut i skogen, ner i dungeons och in i ruinerna för att skaffa guld och ära, till en början vill kanske inte byborna ha dem i byn förän de visat sig vara hederligt folk (vem fan vill ha en grupp kringdrivande mördare som inneboende?). Sakta men säkert gör de ett namn för sig och till slut så bygger de en borg! Och det är såklart ingen sakta växande skala på hoten, om de första dagen i byn rusar in i ugglebjörnens grotta, grattis TPK.
Sandbox ftw.


Storuggla, med reservation för autocorrect

Du leder, för tillfället. Hur bra som helst.

 

[Ram]

Mitt äventyr:
Våra äventyrare kommer till den lilla staden Klippe vad i de norra territorierna, en stad lätt drabbad av olyckor. Mindre sjukdomar, lite torka, några bränder... De genomför ett antal småuppdrag, i huvudsak skadedjursutrotning (Dire rats i katakomberna under templet, Fiendish Monstrous Scorpion i kloakerna), men även diverse små undersökningsuppdrag i stil med "vem träffar min dotter på nätterna", "vem ger ett enstaka stort guldmynt i allmoseskålen i templet" och "vem smugglar in det olagliga gyllenbrännvinet i staden". Beroende på hur de agerar under de uppdragen så kommer de att få lite olika belöningar och vänner/ovänner.

De kommer sedan att få ett par lite större uppdrag, att ta sig ann ett större monster (Fiendish dire wolverine) som härjar i en by i närheten samt att spåra upp och ta hand om ett halvstort rövarband som anfaller resande på landsvägen. Man får även höra om en vålnad som vandrar omkring i ett träsk i närheten.

När de visat sig värdiga så kommer stadens överstepräst att kontakta dem och förklara att anledningen till att staden drabbats av diverse dåligheter är att templets regalier stals för flera år sedan. En ung novis förleddes av den onde trollkarlen Kerash att stjäla helgonet Vandarons krigsspira, skalle och kalk. Spiran har spårats till en orchstam i bergen och man tror att Kerash har kvar skallen. Kalken vet man däremot inte alls var den är. Därefter är det tre deläventyr som egentligen kan genomföras i vilken ordning som helst.

Man skall spåra upp Kerash som naturligtvis bor i ett torn i en dal. Ute i dalen finns ett par vaktmonster (en ovanligt begåvad och taktisk Feral minotaur och en Manticore) och inne i tornet finns ett par saftiga lägre odöda. Kerash hävdar dock att han använder skallen i en ritual för att försegla en portal till en annan värld som en ond magiker försökt öppna. Han strider till döds mot äventyrarna om de anfaller dock.

Mot orcherna har man flera val. Man kan ta sig igenom orchhorden med råvåld, vilket är relativt svårt även om man kan få hjälp från staden (lite olika sorters hjälp beroende på hur man agerade under "undersökningsuppdragen" ovan). Man får möjligheten att alliera sig med en vill-bli-kung-orch vid den orch-utpost som finns vid ingången till grottkungadömmet. Man kan försöka smyga sig in och stjäla spiran utan att ta striden.

Man finner kalken genom att finna vålnaden som jag skrev om innan. Det är den unge novisen som dödades av Kerashs övernitiske medhjälpare, halvalven och hexbladet Sanador. Att hitta Sanador är inget större problem, han arbetar som "problemlösare" hos den mycket rike köpmannen Valadin Dench i Klippe vad. Sanador är en sann opportunist och mot en större summa pengar eller några fina magiska föremål så berättar han gärna vart kalken finns. Det visar sig att Valadin själv köpt den och gömmer den. Han är en spion och sabotör utsänd av grannlandet för att skapa oreda i landsändan för att försvaga den och förbereda för en invasion. Spelarna kommer att få jaga Valadin och kalken först från dennes stora hus i staden och vidare till hans starkt befästa lantgård. De kommer att få mycket svårt att få hjälp då Valadin mutat några av stadens högt uppsatta ämbetsmän. Äventyret avslutas med en stor ceremoni i templet där regalierna placeras på sin rätta plats och äventyrarna hyllas som hjältar. Det finns även ett antal tomma stolar att fylla då diverse mutade ämbetsmän har tvingats byta sysselsättning om man är lagt åt det hållet.

 

[Storuggla]

"Du leder, för tillfället. Hur bra som helst."

Säger du bara för att få mig i säng. När jag kommer hem ska jag rabbla upp lite monster också, när jag har en riktig dator och inte är på telefonen.


Storuggla, borde spelleda det där faktiskt

 

[Eksem]

Rollpersonerna befinner sig på vandring genom en öken, förmodat efter att ha deserterat från något hyrsvärdsarrangemang som gått åt helsike. Utmattade och nära döden ser de sin räddning, ett torn, helt orimligt placerat mitt i denna ödemark.

Tornet visar sig när de närmar sig vara helt enormt. Efter att ha undersökt tornets utsida hittar de en väg in. Efter att trevande undersökt tornets insida en stund och hittat endast knappa rester av liv snubblar de över en ung kvinna, överfallen av odöda! De löser situationen och får tornets historia berättad för sig. Tydligen härskar här en onämnbar fasa, och tornets tidigare högt stående civilisation har rämnat.

Lite mer action äger rum medan äventyrarna drar runt i tornet med kvinnan i släptåg. Till slut utmanas de av tornets härskare som de gör sig av med, och den obligatoriska twisten är förstås att de bara utnyttjats av kvinnan som förstås är en doppelganger med egna syften. Resten förklarar sig självt.

 

[Vitulv]

Rollpersonerna befinner sig på vandring genom en öken, förmodat efter att ha deserterat från något hyrsvärdsarrangemang som gått åt helsike. Utmattade och nära döden ser de sin räddning, ett torn, helt orimligt placerat mitt i denna ödemark.

Tornet visar sig när de närmar sig vara helt enormt. Efter att ha undersökt tornets utsida hittar de en väg in. Efter att trevande undersökt tornets insida en stund och hittat endast knappa rester av liv snubblar de över en ung kvinna, överfallen av odöda! De löser situationen och får tornets historia berättad för sig. Tydligen härskar här en onämnbar fasa, och tornets tidigare högt stående civilisation har rämnat.

Lite mer action äger rum medan äventyrarna drar runt i tornet med kvinnan i släptåg. Till slut utmanas de av tornets härskare som de gör sig av med, och den obligatoriska twisten är förstås att de bara utnyttjats av kvinnan som förstås är en doppelganger med egna syften. Resten förklarar sig självt.

Coolt, jag älskar det. Är helt övertygad om att du baserat det på en Conan-novell som jag läste för en massa år sedan, right?

 

[Vitulv]

"Du leder, för tillfället. Hur bra som helst."

Säger du bara för att få mig i säng. När jag kommer hem ska jag rabbla upp lite monster också, när jag har en riktig dator och inte är på telefonen.


Storuggla, borde spelleda det där faktiskt

Bulette?

 

[Eksem]

Jag tror det är baserat på 2 Conan-noveller

Men mest är det baserat på The Slithering Shadow, som är den du tänker på.

 

[Vitulv]

Jag tror det är baserat på 2 Conan-noveller

Men mest är det baserat på The Slithering Shadow, som är den du tänker på.

Jag tänkte på den med den osynliga staden i öknen, med en massa vålnader och skit i. Rätt märklig historia, men sjukt cool.

 

[Oldtimer]

Rollpersonerna befinner sig på vandring genom en öken, förmodat efter att ha deserterat från något hyrsvärdsarrangemang som gått åt helsike. Utmattade och nära döden ser de sin räddning, ett torn, helt orimligt placerat mitt i denna ödemark.

Tornet visar sig när de närmar sig vara helt enormt. Efter att ha undersökt tornets utsida hittar de en väg in. Efter att trevande undersökt tornets insida en stund och hittat endast knappa rester av liv snubblar de över en ung kvinna, överfallen av odöda! De löser situationen och får tornets historia berättad för sig. Tydligen härskar här en onämnbar fasa, och tornets tidigare högt stående civilisation har rämnat.

Lite mer action äger rum medan äventyrarna drar runt i tornet med kvinnan i släptåg. Till slut utmanas de av tornets härskare som de gör sig av med, och den obligatoriska twisten är förstås att de bara utnyttjats av kvinnan som förstås är en doppelganger med egna syften. Resten förklarar sig självt.

Coolt, jag älskar det. Är helt övertygad om att du baserat det på en Conan-novell som jag läste för en massa år sedan, right?

"Xuthal of the Dusk", kanske?

 

[Storuggla]

Jag började skriva, men så kom jag på att jag inte kunde skriva det här eftersom det mycket väl kan vara någon som spelar det här senare som skulle läsa det. Men buletten ska med!


Storuggla, annars går jag hem