I början när man spelar rollspel så var det för mig just stämningen och upptäckslustan i rollspelet som lockade.. Man satt där smått pirrig och var förstummad över den nya upplevelsen som man var med om.. Medan åren gick så övergick stämningen för mig till att det mer var något man gjorde med kompisarna.. Jag kommer ihåg när jag var 18-19-någonting att jag faktiskt började tänka på vad "andra" ungdomar gör på sin fritid.. Liksom, rollspel var ju något jag alltid gjorde med kompisar på helgerna men vad gjorde icke-rollspelare?
Jag hade "problem" för något år sedan, när jag var runt 20, med att vissa spelare var oseriösa.. Kunde liksom inte få bukt med problemet.. Visst sade de att de ibland
ville spela rollspel och få fram den här magiska stämningen som kan råda, men ofta så orkade de inte det.. Jag, som spelledare, var rätt irriterad på att spelare ibland drog anekdoter från verkliga livet helt plötsligt under ett speltillfälle.. Det tog död helt på stämningen..
När ett problem kommer till mig brukar jag försöka sätta mig ner och tänka igenom det och angripa det från flera vinklar.. Det jag kom fram till var följande.. Kompisarna var till större delen med på spelmötet för att umgås och träffa de andra.. Särskilt tydligt är det nu, när vi alla är spridda över hela södra Sverige.. När vi träffas över en helg så spelar vi rollspel, men rollspel tar ju upp en
hel kväll av vår dyrbara tid.. Det är ju helt förståligt att man ibland vill avbryta rollspelandet för att umgås..
Jag har alltså följande förslag.. Sorry för att jag inte höll mig kort.. Ville bara ge lite bakgrund.. Du får nog ställa om ditt tänkande lite.. Rollspelandet har från något magiskt övergått till något vardagligt i era liv.. I vissa stunder så kan det glimma igenom och ni får en otrolig spelupplevelse, men de kommer inte hända lika ofta längre som i er "rollspelsungdom".. Så och, om de snackar under spelmötet? Låt dem.. De har trevligt och det är väl därför ni spelar? För att ha trevligt? Låt dig svepas med i umgänget.. Deras snack kan ge dig pauser i spelledandet och ofta
behövs pauser, utan att man kanske inser det själv.. Någon gång kanske ni inte ens behöver spela rollspel, utan kan göra något rollspelsrelaterat istället som spela brädspel (Blood Bowl, Talisman) eller göra egna kortspel (
Cepespelet, Maffia - är under konstruktion (detta är våra egna kortspel))..
Om du tycker det är
riktigt illa någon gång, så avbryt spelmötet.. Hitta på något annat, som spela tevespel, snacka brudar, minnen, spela kortspel eller vad som helst.. Om de inser att du vill avbryta bara för att de inte koncentrerar dig så kanske de skärper sig.. Fast gör inte ett tomt hot av det hela..
Är du trött på det hela så avbryt och skit i deras gnäll.. Se bara till att du har något annat ni kan göra, annars kan det bli lite konstigt..
Något annat du kan göra är att vägra spelleda när någon som du vet brukar kunna förstöra spelmöten är med.. Jag gör det, men det för att vi är så stor spelgrupp (10+) så jag kan unna mig det.. Om någon i spelgruppen undrar så säg varför eller ge antydningar.. Kritisera dock inte spelaren inför de andra.. Det hjälper knappast, utan snarare förvärrar..
Och slutligen, det sista du kan göra..
Om du verkligen ansträngt dig och tycker "Oh yeah! Vilken grej!" om ditt scenario så säg till dina spelare några dagar i förväg.. Säg att du ansträngt dig och vill ha det seriöst i helgen.. Om de andra inte orkar med så skiter ni i det och kanske testar nästa vecka istället.. Att ta paus (låång paus, inte en vecka eller två) från rollspel
kan få igång suget för att spela igen.. Om du nu säger att du har ansträngt dig, så se då för fanken till att de märker det.. Det funkar liksom inte med "ni sitter på en krog och en man stiger in genom dörren"-scenarion.. Det ska vara handouts, gott rollspel med SLP:er från din sida och andra, lite annorlunda, tekniker och sätt att spela rollspel..
/[color:\\"green\\"]Han[/color] som nu för tiden varierar sig med olika spelledartekniker, sätt att spela rollspel och sätter upp utmaningar för sig som spelledare bara för att inte få speltillfällena lika monotoma