"
Ett problem jag haft/har är att mina rp ej är så engagerade i här och nu i spelet. "
Öh, jag antar att du menar "spelare", för annars kommer jag att svara på tokfel saker..
Du klagar över att de är oengagerade i spelet och vill måla ut sina beskrivningar mer.. Det beror antagligen på att du har kört i detta spår under hela ditt rollspelsliv; a) Spelare ger ett kommmando b) Spelledaren beskriver vad som händer.
Jag började med något när jag var trött på att ensam ta på mig jobbet att sammanfläta rollpersonernas bakgrunder.. Det var rätt omöjligt att få ihop en cirkusclown (läs: blind dvärg), en ubåtsdykare (läs: gråalv) och en lodis (läs: köpmananka) efter ett tag.. Det funkade i några år men sedan tog de "orginella" idéerna slut.. Så jag bad istället spelarna att hitta på hur rollpersonerna känner varandra.. Det är ju trots allt spelarna som har skapat den där situationen så då får de lösa den också.. Så numera, innan jag sätter igång med ett spelmöte, så frågar jag spelarna hur rollpersonerna känner varandra..
Det här spelarinvolverandet kan man sträcka ut till andra saker.. Om en spelare säger (i rollen av sin rollperson) "Jag går och tar en öl" så låt denne få hitta på namnet på krogen.. Det måste ju finnas något favoritställe personen har.. Ställ frågor om vad som kan hända istället för att hitta på.. Jag har fått uppfattningen att Pokémon-rollspelet går till på det här sättet.. Spelmakarna kan ju inte kräva att en spelledande förälder ska kunna alla pokemontjofräser, utan istället får spelarna - barnen - hitta på allt..
Numera, om spelarna frågar en person om vägen, så hittar jag på att de frågar en lodis, en stum person eller ett monster om de inte beskriver vad för sorts person de kan tänka sig att fråga.. Detta för att poängtera och verkligen få spelarna att inse att de lika gärna kan hitta på lite själva.. Om de nu vill till en krog, så kan de lika gärna hitta på att det finns en på gatan.. Så istället för att säga "Jag går och tar en öl" så kan de säga "Jag smiter in här på krogen Paparazzi".. Det kan vara svårt för spelarna till en början och det kan bli oseriöst, men ge inte upp för det.. Se bara till att skriva ner det spelarna hittar på så att du kan återanvända det..
Ok, det om själva spelarinvolverandet.. Nu till andra tricks.. Jag ska försöka föra mig kort.. Ett tips jag alltid ger är att ge spelarna en chans till att upptäcka att du har lagt ner lite möda på scenariot.. Är spelarna någorlunda vettigt uppfostrade eller tacksamma för det du gör så skärper de till sig.. Det kan vara saker som att du försöker spela dina spelledarpersoner på ett skitbra sätt.. Det kan vara att du har med en del häftiga hand-outs.. Det kan vara att du möblerat om hela lägenheten för just det spelmötet.. Slängt upp lakan över alla möbler och väggar och satt upp strålkastare med olika färger för att belysa lakanen.. Eller ha något annat sätt att
använda lakan..
Ett annat tips jag alltid brukar komma med är att du diskuterar med dina spelare.. Kommunikation är alltid det första man bör försöka sig på om man har ett problem med en annan människa.. Väntar man så blir bara problemet större och större.. Säg vad du tycker.. Fråga om de inte kan tänka sig att försöka vara lite aktivare.. Fråga vad för sorts scenarior de vill spela och godkänn inte svar som "Det är bra som det är"..
Jag hade ett tredje tips på gång men jag glömde bort det medan jag sökte efter inlägg, så du får två länkar som ersättning..
4. Spelardelaktighet
9. Beskriva miljöer
/
Han som har upptäckt att han har börjat kunna ordbajsa på sistone, vilket glädjer honom