Nekromanti Om arbetstidsförkortning och basinkomst

[Necross]

Jag, liksom många av er, sysslar ju med hobbies som kan ta ganska mycket tid i anspråk. Mycket på grund av det har jag intresserat mig för frågorna arbetstidsförkortning och basinkomst. Intresset går ju också hand i hand med mitt intresse för science-fiction och framtidsvisioner.

Jag läste nyligen den svenske sociologen Roland Paulsens bok om Arbetsförmedlingen, "Vi bara lyder", och hans idéer tilltalar mig starkt. Några av dem sammanfattas i en intervju i ETC:

Om arbetstidsförkortning: ”Under nästan hela 1900-talet förkortade vi arbetstiden. En generation kunde uppleva en arbetstidsförkortning på åtta timmar i veckan. Det stod visserligen inte i proportion till hur mycket produktiviteten ökade, men det var ändå något man lyckades med. Sedan 1976, då vi senast sänkte pensionsåldern, har vi inte gjort något på den fronten. Istället föreställer vi oss nu att vi ska kunna fortsätta jobba lika mycket och skapa hur många jobb som helst, oavsett hur många yrken som effektiviseras bort. Det är en ganska ny idé. I slutet av 1970-talet var alla partier med på att någon form av arbetstidsförkortning var rimlig, det ansågs rentav vara en del av civilisationen. I dag ses den tanken istället som extremt oseriös.”

… och om basinkomst: ”Jobb som inte uppfattas som meningsfulla skulle antagligen försvinna, vilket jag tycker är bra, och villkoren för jobb som är nödvändiga men mindre attraktiva skulle behöva förbättras radikalt för att någon skulle vilja utföra det arbetet utöver sin basinkomst. Det skulle i princip innebära raka motsatsen till hur det ser ut i dag, för i dag är det ju så att ju mer nödvändigt ens arbete är och ju mer man bidrar till samhället, desto sämre betalt har man, medan om man har ett glassigt jobb, där man kanske till och med gör saker som man tidigare gjorde på sin fritid, så tjänar man av någon outgrundlig anledning exceptionellt bra. En forskare tjänar till exempel mer än dubbelt så mycket som ett sjukvårdsbiträde, vilket är helt absurt.”

Hela intervjun: http://www.etc.se/inrikes/att-skapa-mer-jobb-ar-en-absurd-tanke

Några frågor till forumiterna:
- Vad tycker ni om detta? Har han rätt?
- Finns det någon som bemött det han säger på ett seriöst sätt? (Gärna nåt som jag orkar ta till mig!)
- Hur ser samhället ut i framtiden tror ni, jobbmässigt?

 

[Eksem]

Framtiden jobbmässigt BORDE vara kortare arbetsdagar, i synnherhet för slitsamma jobb som finns kvar, och mindre stigma runt arbetslöshet.

Vad jag TROR kommer hända är en större expansion av tjänstesektorn och att vi får se många konkurrera om låglönejobb som tjänare åt de med mer lönsamma jobb.

 

[Brior]

Detta är intressanta tankar som jag tycker ofrånkomligt hänger samman med vem som äger produktionen. Idag och förmodligen i framtiden är ägarna företag eller snarare deras aktieägare. Vilka incitament skulle dessa ha att dela med sig av "sin" vinst till folk som "inget gör" (från deras horisont). Medlen skulle kunna tappas av via beskattning men det verkar knappast vara den politiska riktningen någonstans idag. Snarare tycks ägandet koncentreras alltmer och ägarna hellre behålla vinsterna själva än dela ut dem till andra – särskilt inte till dem som inte bidrar till produktion (återigen från ägarnas perspektiv). Enstaka filantroper kan skänka pengar till behjärtansvärda ändamål men knappast till relativt sett välbeställda som vill ha mer tid till självförverkligande. Situationen från filmen "Elysium" med en snuskigt priviligierad elit och fattiga massor syns mig vara ett mer sannolikt scenario än jämn fördelning, basinkomst och arbetstidsförkortning. Eller vad tror ni andra? Vilken politisk väg skulle vandras för att uppnå det skissade samhället?

 

[Kärlekscraft]

Mycket rätt. Se bara här: http://www.svd.se/naringsliv/tekniken-tog-450-000-jobb-pa-fem-ar_4494446.svd Mellan 2006-2011 försvann 450.000 jobb pga automatisering och ny teknik.
Förr i tiden fanns inte riktigt arbetslöshet eftersom det krävdes många händer för att bygga en pyramid, bära vatten, sila säd etc. Dom flesta har ju hållt på med jordbruk och matproduktion - men om allt sånt försvinner? Då får vi sysslolöshet. Sen har vi också problemet att ha ett jobb är lite som att plikten att gå i kyrkan förr i tiden. Det är DIG det är fel på eftersom du är arbetslös!

Dom kommande 20 åren kommer tydligen också hälften av dagens jobb att ha försvunnit tydligen. Basinkomst? Ja Tack!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19064195.ab

 

[Übereil]

Mycket rätt. Se bara här: http://www.svd.se/naringsliv/tekniken-tog-450-000-jobb-pa-fem-ar_4494446.svd Mellan 2006-2011 försvann 450.000 jobb pga automatisering och ny teknik.[/url]

För konsekvensens skull så bör man dock påpeka att automatiseringen ledde till ökat överflöd, vilket ledde till ökad efterfrågan, vilket ledde till att de där 450 000 jobben ersattes med andra jobb.

Übereil

 

[Kärlekscraft]

För konsekvensens skull så bör man dock påpeka att automatiseringen ledde till ökat överflöd, vilket ledde till ökad efterfrågan, vilket ledde till att de där 450 000 jobben ersattes med andra jobb.

Übereil

Mja, produktionsfördelar & dylika överskott som kommer med ökad automatisering lägger vanligtvis ägarna vantarna på.

 

[Necross]

För konsekvensens skull så bör man dock påpeka att automatiseringen ledde till ökat överflöd, vilket ledde till ökad efterfrågan, vilket ledde till att de där 450 000 jobben ersattes med andra jobb.

Vad jag förstår så är inte mängden av nya jobb i närheten av lika många som mängden jobb som försvinner, samtidigt som antalet människor i världen blir fler. Men har du annan info så är jag idel öra.

 

[Mutanten]

För konsekvensens skull så bör man dock påpeka att automatiseringen ledde till ökat överflöd, vilket ledde till ökad efterfrågan, vilket ledde till att de där 450 000 jobben ersattes med andra jobb.

Übereil

Det står ju i artikeln ni länkar till att 3/4 av jobben ersattes med andra jobb:

Detta tillsammans med ökad efterfrågan på grund av växande inkomster har ersatt tre fjärdedelar av jobben som försvunnit, skriver rapportförfattaren Stefan Fölster på DN Debatt.

För övrigt kan jag säga att jag litar lika lite på en marknadsliberal som Stefan Fölster som jag litar på en vänsterorienterad tidning som ETC dvs för säkerhets skull inte alls.

 

[Sapient]

Jag håller inte riktigt med om påståendet att inget gjorts sedan 1976. 1978 infördes den femte semesterveckan. (1990 lades två dagar på, som utlovades som första steget mot ytterligare en vecka - men de drogs in igen 1993, som en del av skuldsaneringen.)

Genomsnittsarbetstiden i de flesta yrken är inte längre 40 timmar per vecka, utan någonstans lite drygt 38 timmar. Det beror på införande av firskvårdstimmar och andra saker, som inte är helt likformiga utan kan beror på vilket kollektivavtal eller på arbetsplatsens regler - men som fortfarande är betald icke-arbetstid.

Men ja, det har varit mindre stora justeringar av arbetstiden nedåt, efter andra halvan av 1900-talet. En förklaring är att andra parallella utvecklingar så att säga äter upp utrymmet.

En annan faktor som påverkar ekonomin på motsvarande sätt är nämligen den höjda inträdesåldern i arbete. Genom att vi börjar arbeta senare och senare, så förkortas livsarbetstiden. Den har sjunkit ungefär lika mycket mellan 1980-2010 som den gjorde mellan 1900-1925, om jag förstod saken rätt.

Dock ska det noteras att det ju samtidigt med detta pågår andra arbeten - tex höjning av pensionsålder mm - som har en motriktad verkan. Det gör det lite svårt att bedöma vad nettoeffekten blir. Sedan 2000, har (om man tittar på hur de som då kunde utnyttja möjligheten att gå i pension lite senare, och applicerar deras beteende på yngre personer) det potentiella livsarbetslängden ökat från knappt 37 år till lite över 40.

Vi som jobbar nu, är ju inte där än - så ingen av oss vet ju riktigt vilka förutsättningar vi kommer att ha att gå i pension. Så det återstår att se hur det sista faller ut.

 

[Übereil]

Mja, produktionsfördelar & dylika överskott som kommer med ökad automatisering lägger vanligtvis ägarna vantarna på.

Och sen köper de saker för de sakerna. Vilket innebär att man kan tjäna pengar på att producera och sälja sakerna de köper. Dvs jobb skapas.

Übereil

 

[Übereil]

Jag håller inte riktigt med om påståendet att inget gjorts sedan 1976. 1978 infördes den femte semesterveckan.

Från wikipedia: "Utökningen till fem veckor kom på initiativ av TCO och LO som ogillade den betydande spridning i semesterförmånerna som fanns. Lars-Åke Åström, generaldirektör vid Riksförsäkringsverket började i januari 1974 en enmansutredning som 1976 ledde till förslaget om fem veckors semester." Då jag läst en annan av hans böcker så vet jag att det är den femte semesterveckan han menar är det senaste som hänt med arbetstiden. Med tanke på att han forskat på området och sedan skrivit böcker om saken så gissar att han sett till att få det här årtalet rätt. Men samtidigt så spelar det ingen jätteroll för argumentet i fråga hurvida det var 29 eller 27 år sen nuvarande nivå sattet. Sovjet var en stormakt och datorer var ingenting som fanns i någon nämnvärd utsträckning i genomsnittpersonens liv när det hände senast.

Och oavsett vilket år vi väljer så har vår produktivitet dubblats sen dess, vilket är hans huvudargument till varför det är så konstigt att det är så svalt intresse för att sänka arbetstiden ännu mer (eller ännu värre, varför det pratas om att den måste höjas genom höjd pensionsålder).

En annan faktor som påverkar ekonomin på motsvarande sätt är nämligen den höjda inträdesåldern i arbete. Genom att vi börjar arbeta senare och senare, så förkortas livsarbetstiden. Den har sjunkit ungefär lika mycket mellan 1980-2010 som den gjorde mellan 1900-1925, om jag förstod saken rätt.

Det där resonemanget bygger på antagandet att studier inte är arbete. Det ligger förvisso någonting i det men jag skulle ändå säga att det är att gå en bra bit för långt.

Übereil

 

[Kärlekscraft]

Och sen köper de saker för de sakerna. Vilket innebär att man kan tjäna pengar på att producera och sälja sakerna de köper. Dvs jobb skapas.

Übereil

Lyxkonsumtion kanske ja, samtidigt har antalet rika och rikas förmögenheter ökat av bara den. Bara att kolla på "income inequality" och "wealth distribution". http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5b/Global_Distribution_of_Wealth_v3.jpg

Medelklassens undergång...

 

[Übereil]

Lyxkonsumtion kanske ja, samtidigt har antalet rika och rikas förmögenheter ökat av bara den. Bara att kolla på "income inequality" och "wealth distribution". http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5b/Global_Distribution_of_Wealth_v3.jpg

Medelklassens undergång...

..och då kan folk tjäna pengar på att före folk med lyxkonsumption. Sen får de personerna i sin pengar som de kan lägga på vad de nu än behöver, vilka andra kan tjäna pengar på att förse dem med.

När fabriksjobben försvinner så blir folk massörer istället.

Übereil

 

[Sapient]

Det där resonemanget bygger på antagandet att studier inte är arbete. Det ligger förvisso någonting i det men jag skulle ändå säga att det är att gå en bra bit för långt.

Übereil

Fast det är ju en avsevärd skillnad - ett år av studier kan ge avkastning (i ekonomin) genom högre förädlingsvärde senare. Men det är inte ett år av produktivitet.

Sen har vi bestämt att studier ska vara meriterande tex för allmän pension (liksom även att få barn eller tex sjukskrivning). Det tycker jag i och för sig är bra - effekterna är önskvärda. MEN de kostar ju fortfarande.

Att enbart hänvisa till att vi förbättrat produktiviteten, säger ju ingenting i sig. Vi verkar i en konkurrenssituation. Och skillnaden i produktivitet mot de länder som arbetar till väsentligt lägre löner, kortare semester mm krymper.

Det är ju det, mer än något annat, som orsakat jobbförluster i Sverige.

När jag gick ut gymnasiet, nått år innan murens fall, var den svenska arbetsmarknaden fortfarande ganska avskärmad. Min produktivitet då, behövde mötas mot ett par miljoner andras på en i allt väsentligt ganska isolerad marknad.

Det var de flesta länders. Regeln var att ha importtullar på varor som producerades billigare i andra länder, så vi kunde ha en "inhemsk produktion". Så av det skälet hade vi tex tillverkning av svenska tv-apparater av märket "Luxor". (De försökte sig också på att tillverka datorer, tex ABC 80...)

I takt med att handelshinder och liknande började avvecklas så smått, genom olika ekonomiska samarbeten, för svensk del först i EFTA (from 1960), så småningom EG/EU och även genom de olika världsomspännande frihandelsavtalen (GATT och WTO) så är det i dag i princip 3 miljarder människor som tävlar på samma marknad.

En hel del av tjänster, och framför allt sådant som här ihop med myndighetsutövning och offentliga tjänster är för all del undandragen denna konkurrens. (Annars skulle det vara nästan en miljard människor till...) Men det går alldeles utmärkt att köpa prylar via nätet som någon småföretagare i Bangladesh knåpat ihop för en spottstyver, istället för att handla dem i närmaste affär - och då slippa betala för rimliga hälsovårds- och semesterkostnader.

Så att brytningen sker mot slutet av 1970-talet är kanske heller inte av den anledningen någon överraskning. Det var då världen började förändras mot globalisering.

 

[Korpen]

Och oavsett vilket år vi väljer så har vår produktivitet dubblats sen dess, vilket är hans huvudargument till varför det är så konstigt att det är så svalt intresse för att sänka arbetstiden ännu mer (eller ännu värre, varför det pratas om att den måste höjas genom höjd pensionsålder).
Übereil

Inte så konstigt, det finns in dag i runda slängar dubbelt så många pensionärer som i mitten på 1970-talet. Så det är en mkt lägre andel arbetande som ska försörja de som inte arbetar.

 

[Tell]

Problemet är stolper-samuelson teoremet. Ekonomier med olika faktorutrustning går mot varandra - de sista åren har det överskott som hade gått på arbetstidförkortning tidigare lagts på att lyfta indier och koreaner ur fattigdom och existensminimum, allt eftersom deras produkter hamnar här, medna våra pengar hamnar hos dem. Basinkomstsidén som något som skall kunna levas på, kräver att vi skulle bygga festung europa/motsv. - annars hamnar beräkningen (enligt dem som faktiskt vill ha basinkomst, dvs. mps ekonomer) som mest på 3,5k/mänad +55% skatt efter det, utan att samhället kollapsar. För att förtydliga ännu mer: det finns en viss mängd gods vid varje ögonblick, och för närvarande används västs överskott till att skapa medelklass i före detta uländer - till dess att alla samhällen har samma klasstruktur.

Detta sagt, så tror jag att skattesystemet inom de närmaste åren radikalt kommer att förändras, vilket kommer att ha snarlika effekter för "vanliga människor". Nu beskattar vi medborgare; i den nära framtiden är jag rätt säker på att vi i första hand kommer att beskatta företag och resurser.

Anledningen till att jag tror det, är att skatt på inkomster förutsätter höga lönenivåer i alla led, vilket LO kan förmodas tvingas ge upp rätt snart (framförallt eftersom landsbygden missgynnas så radikalt av nuvarande samhällskontrakt). Alternativet till det, är ett system med ständigt ökande transfereringar för att kompensera för orimliga skattenivåer, vilket urholkar legitimiteten i systemet, och leder till en braindrain; eller att man stänger gränserna och slänger upp skyhöga importtullar, samtidigt som man lämnar EU. Alltså kommer man, eftersom "ingen" i Sveriges politiska skikt vill landet illa, att söka efter utvägar. Den enklaste av dessa är att momsbelägga företagen, och finansiera kommunerna via detta; effekten blir att medborgare utan jättelöner/tillgångar bara hamnar med den regressiva skatten som är moms, och med ett löne- & prisfall på landsbygden, lär detta bli långt mer hanterligt; framförallt i ett ceteris paribusläge, vad gäller transfereringar i övrigt, dvs. om man bibehåller nuvarande bidragssystem.

Arbetstidsförkortning tror jag är en rimligare sak att räkna med. I och med att grovarbetena faller till östeuropa och asien, medan industrin skapar egna colleges, kommer klasspridningen att öka. Arbetstidsförkortning, tillsammans med fall av flertalets medborgares levnadsstandard, är att vänta, för de som hamnar utanför skyddsstrukturerna som erbjuds av storföretag, myndighet och catering till dessas behov. Detta förutsätter att vi inte upplever en enorm (teknologidriven) tillväxtökning, vilket väl är vad vi får lov att hoppas på. I så fall torde serviceindustrin kunna fortsätta att ta ut överpriser, för att finansiera hög levnadsstandard till dem som inte arbetar inom samhällets produktiva hjärta, eller de blodkärl som servar detta direkt. Detta skulle dessutom kunna bidra till att se till att den klassstruktur som det globala samhället slutar med är medelklassbetonad, och inte naturlig (dvs. med en enorm grupp fattiga grovarbetare som hålls i slavliknande förhållanden, vilket är vad tillväxtfientlighet tenderar att leda till), eftersom det skulle hålla kvar bollen i väst och dess normer.

Maharashtra, vars ledarskap nyligen besökte Sverige, är ett exempel på en naturlig väg frammåt, som indikerar att det är möjligt att hoppas på teknikutveckling. Pune, den europeiska kolonin där, har en teknologidrivande roll, som också har påverkan på hur Bombay och den näringslivsorienterade regeringen där väljer att organisera samhället. Effekten; ett giniindex som toppade på nästan 40% under 90-talet och sedan har sjunkit till ca. 30% (gini är ett standardmått på medelklass; sverige har ca 27%, 35% är optimalt för tillväxt; demokrati är effektivt mellan 20% och 40%, enligt en serie forskare vars namn jag glömt).

 

[Übereil]

Inte så konstigt, det finns in dag i runda slängar dubbelt så många pensionärer som i mitten på 1970-talet. Så det är en mkt lägre andel arbetande som ska försörja de som inte arbetar.

Det är å andra sidan inte som att vi inte fick fler och fler pensionärer innan mitten av 70-talet. Ökningen var till och med kraftigare innan 70-talet.

Übereil