Hej, välkommen till den här tråden där jag ska förklara varför jag idag inte känner att jag har något behov av en spelvärld, och där jag förväntar mig att personer som håller med mig ska säga att de håller med mig, och att personer som inte håller med mig ska berätta varför de inte håller med mig.
Jag började spela rollspel i mitten av 80-talet med de vanliga svenska spelen (DoD och Mutant). På den tiden fanns det ingen spelvärld, utan bara äventyr. En del av äventyren innehöll naturligtvis kartor som visade en del av världen, men det som visades var bara platsen där rollpersonerna fick uppdraget, platsen där de förväntades utföra uppdraget, och det som låg däremellan. Vad som fanns borton den här kartan var inte viktigt för äventyret, och inget vi funderade närmare på. Rollpersonerna befann sig på ett värdshus och promenerade till Dimön för att undersöka den, och nästa gång vi spelade stod de utanför Spindelkonungens pyramid, redo att plundra den på skatter. Uppenbarligen hade de däremellan rest från den ena platsen till den andra, men det var lika oviktigt för spelandet som att hålla reda på rollpersonernas toalettbesök.
Hur som helst kom det snart därefter spelvärldar, både till DoD och Mutant, men kartor och beskrivning av länder och hela konkarongen. Och det var helt fantastiskt: allt hängde ihop. Nu äventyrade inte bara rollpersonerna på olika platser, utan dessutom åkte de mellan dem. De åkte Trakorien runt för att hitta fyra orakel, och sedan åkte de båt ända till Barbia för att kämpa mot häxan Siratsia. Vi kunde peka på kartan och se exakt var de befann sig. Det kändes som om det var mer på riktigt.
Men var det verkligen det? Redan då kände jag som spelledare att det blev lite onaturligt när jag tvingades hitta på en krystad anledning för rollpersonerna att åka till andra änden av världen för nästa äventyr, och en två månader lång sjöresa är inte speciellt spännande om det inte är resan som är målet. Hade det inte varit minst lika bra, eller till och med bättre, om jag i början av spelmötet helt enkelt hade kunnat säga "Okej, ni är i Barbia. Vad gör ni?" och om spelarna frågat hur de kom dit och hur långt bort det ligger från Trakorien bara hade svarat "Spelar ingen roll."?
Och det är där jag är idag. Jag är sugen på att spela gamla hederliga äventyr, oavsett om de är till DoD, Mörk Borg eller något annat fantasyspel, men jag känner inget behov alls att knyta ihop dem med en tillhörande spelvärld. Det är äventyret som är det viktiga, inte var platserna ligger, hur länderna förhåller sig till varandra, eller vem som var kejsare av Långtbortistan under det tredje Tjotahejti-kriget. Sådan information är bara intressant om den direkt påverkar äventyret -- det är inte något jag vill läsa om och förväntas lära mig.
Jag kan se poängen med en spelvärld, men bara om den bygger upp ett större sammanhang. Om det nya äventyret utspelar sig i samma stad som det förra, så att rollpersonerna kan utnyttja sina erfarenheter och kontakter, då blir världen plötsligt användbar. Tyvärr är det sällan så det fungerar. Äventyren utspelar sig istället på helt olika platser, i helt olika länder, och då spelar det ingen roll att vi kan se på världskartan hur de ligger i förhållande till varandra. För oss som spelar kunde de lika gärna vara platser som låg någonstans -- var som helst -- i en odefinierad värld, precis som en gång Dimön och Spindelkonungens pyramid.
Jag började spela rollspel i mitten av 80-talet med de vanliga svenska spelen (DoD och Mutant). På den tiden fanns det ingen spelvärld, utan bara äventyr. En del av äventyren innehöll naturligtvis kartor som visade en del av världen, men det som visades var bara platsen där rollpersonerna fick uppdraget, platsen där de förväntades utföra uppdraget, och det som låg däremellan. Vad som fanns borton den här kartan var inte viktigt för äventyret, och inget vi funderade närmare på. Rollpersonerna befann sig på ett värdshus och promenerade till Dimön för att undersöka den, och nästa gång vi spelade stod de utanför Spindelkonungens pyramid, redo att plundra den på skatter. Uppenbarligen hade de däremellan rest från den ena platsen till den andra, men det var lika oviktigt för spelandet som att hålla reda på rollpersonernas toalettbesök.
Hur som helst kom det snart därefter spelvärldar, både till DoD och Mutant, men kartor och beskrivning av länder och hela konkarongen. Och det var helt fantastiskt: allt hängde ihop. Nu äventyrade inte bara rollpersonerna på olika platser, utan dessutom åkte de mellan dem. De åkte Trakorien runt för att hitta fyra orakel, och sedan åkte de båt ända till Barbia för att kämpa mot häxan Siratsia. Vi kunde peka på kartan och se exakt var de befann sig. Det kändes som om det var mer på riktigt.
Men var det verkligen det? Redan då kände jag som spelledare att det blev lite onaturligt när jag tvingades hitta på en krystad anledning för rollpersonerna att åka till andra änden av världen för nästa äventyr, och en två månader lång sjöresa är inte speciellt spännande om det inte är resan som är målet. Hade det inte varit minst lika bra, eller till och med bättre, om jag i början av spelmötet helt enkelt hade kunnat säga "Okej, ni är i Barbia. Vad gör ni?" och om spelarna frågat hur de kom dit och hur långt bort det ligger från Trakorien bara hade svarat "Spelar ingen roll."?
Och det är där jag är idag. Jag är sugen på att spela gamla hederliga äventyr, oavsett om de är till DoD, Mörk Borg eller något annat fantasyspel, men jag känner inget behov alls att knyta ihop dem med en tillhörande spelvärld. Det är äventyret som är det viktiga, inte var platserna ligger, hur länderna förhåller sig till varandra, eller vem som var kejsare av Långtbortistan under det tredje Tjotahejti-kriget. Sådan information är bara intressant om den direkt påverkar äventyret -- det är inte något jag vill läsa om och förväntas lära mig.
Jag kan se poängen med en spelvärld, men bara om den bygger upp ett större sammanhang. Om det nya äventyret utspelar sig i samma stad som det förra, så att rollpersonerna kan utnyttja sina erfarenheter och kontakter, då blir världen plötsligt användbar. Tyvärr är det sällan så det fungerar. Äventyren utspelar sig istället på helt olika platser, i helt olika länder, och då spelar det ingen roll att vi kan se på världskartan hur de ligger i förhållande till varandra. För oss som spelar kunde de lika gärna vara platser som låg någonstans -- var som helst -- i en odefinierad värld, precis som en gång Dimön och Spindelkonungens pyramid.
