Min skulle handla om en meteorolog som utvecklade en algoritm som gav skitbra väderprognoser. Pga en livshändelse av något slag börjar han/hon arbeta med nån sorts sifoundersökningar och inser att samma algoritm kan användas för att göra prognoser över folks beteenden.
Med hjälp av denna algoritm och en ständigt ökande processorkraft blir världen bättre och bättre: för första gången kan vi överblicka konsekvenserna av olika handlingar, och sätta in förebyggande insatser som verkligen fungerar. Men när prognoserna närmar sig 90% sannolikhet börjar det plötsligt hända en massa asdåliga och konstiga saker som algoritmen inte alls kunde förutse, typ att vanliga naturlagar slutar fungera. Vår hjälte undersöker saken och börjar snart misstänka att någon använder en ännu mer förfinad formel och ännu mer processorkraft för att få allting att gå snett - en anti-algoritm! En rafflande jakt senare, i en värld som är alltmer ordnad och samtidigt alltmer våldsamt kaotisk, upptäcker han/hon att det bara finns en algoritm och att den skapar sitt eget kaos eftersom kvantmekaniken inte tillåter att vi vet både läge, vikt och hastighet på samma gång så att hans formel både mäter världen och sliter sönder den på samma gång.
För min del så skulle jag nog skriva en kokbok för friluftsliv, hade varit skoj att få ner de saker som funkat & inte funkat för ens del uppe till fjälls i matväg.
Min skulle handla om en meteorolog som utvecklade en algoritm som gav skitbra väderprognoser. Pga en livshändelse av något slag börjar han/hon arbeta med nån sorts sifoundersökningar och inser att samma algoritm kan användas för att göra prognoser över folks beteenden.
För min del så skulle jag nog skriva en kokbok för friluftsliv, hade varit skoj att få ner de saker som funkat & inte funkat för ens del uppe till fjälls i matväg.
Skulle i första hand vara intresserad av att skriva fackböcker. Skulle jag skriva något skönlitterärt så skulle vara en serie böcker elle novellas om ett eller flera gäng äventyrare i ett modifierat Mundana.
Hmm... jag vet inte exakt vad en bok jag skulle skriva om skulle specifikt handla om, handlingen och sådant... men om jag skrev en bok så skulle det antingen vara inom genren Fantasy eller Sci-Fi. Jag skulle också kunna tänka mig skriva en rollspels bok (regler och allt), inom antingen Fantasy eller Sci-Fi där också.
Jag har haft tankar på att göra alla dessa saker förr, och jag harnågon gång här och där börjat skriva till alla 4 varianterna. Har inte kommit långt igentligen... kanske en sida eller så. Minns inte riktigt vad jag gjort på Fantasy sidan till varken bok eller rollspel (för det var så länge sedan), men har fortfarande en karta som jag ritade till det kvar (även om jag inte är så förtjust längre i utformingen av den, pga att formen blev begränsad till en A4 sida). Men där finns lite grejs här och där, både på papper och i datorn tror jag.
Jag har väldigt länge (sedan sent 90-tal) viljat skapa, och har petat på och mixtrat med tidsvis genom årens lopp, ett sci-fi rollspel baserat på världen i Mike Resnicks bok Santiago. Har nog någon eller några sidor både på papper och i datorn med det. Ett T100 system har varit/är tanken... där även en karaktärs grundstats har en T100 i åtanken på något sätt. Även tankar på hur färdigheter, vapen, och lite andra grejer kanske skulle kunna funka.
På Sci-Fi sidan så minns jag en sida som jag skrev som skulle vara typ ett kapitel 0, eller prolog, eller något, till boken, en bok som jag inte igentligen visste vad den skulle handla om. Men detta kapitel 0/prolog var mer eller mindre hur huvudkaraktären låg i ett eget rum på sjukhus efter att ha blivit skadad i krig eller något liknande, där han går in och ut ur medvetande pga skadan, men efterhand som han frisknar till så blir det mer att han vaknar upp ur och faller in i vanlig sömn. I alla fall, medan han är vaken så "konverserar" han lite med en fluga (som ej svarar tillbaka) som flyger runt i hans rum, eftersom han inte får träffa särskilt många människor igenom dagarna. Den bit jag skrev var fortfarande när han var så pass illa däran att han bara var vaken under korta perioder innan han föll tillbaka in i medvetslöshet. Jag minns inte riktigt men delar av vad jag skrev kanske innehöll hur han flashbackar till vad det nu än var som ledde upp till att han blev skadad, och hur han prata med flugan om det. Min tanke var att det skulle vara ett kapitel 0 som på något sätt beskrev hur han frisknade till, med slutet på det kapitlet att han har frisktnat till och ska lämna sjukhuset, samtidigt som flugan blir fångad i ett spindelnät och uppäten av en spindel en kort tid innan han lämnar sitt sjukhusrum för första gången. Där efter skulle ju då Kapitel 1 starta, vet det skulle vara en rätt bra tid efter kapitel 0, där han har kommit igång igen... nått jobb eller något, kanske tillbaka som soldat/liknande... att han har ettablerat sig eller något igen... vet inte riktigt, hade ju inte kommit så långt än. Exakt vad allt det skulle representera... "kapitel 0"... ingen aning igentligen. Det var bara en ide jag fick om hur en skadad soldat, eller någon liknande, som ligger på sjukhus där han konverserar lite med en fluga för han har ingen större kontakt med andra personer under tiden, och vill inte snacka om "viktiga" grejer med dessa personer, utan har flugan för det. Jag kom inte längre än så dock, och sedan blev det lagt åt sidan. Vet inte om jag har det A4 blocket längre där jag skrev det i.
Onödigt vetande!
Samtidigt så har jag väl ett par spärrar med att skriva en bok. Där eftersom jag vet hur jag är med mitt skrivande (oftast onödigt och ytterst detaljerade väggar av text... som dom flesta av mina forums inlägg på denna sida borde peka på), och att jag kan ha stora problem med stavning ibland, att jag igentligen inte kan mer än grundläggande regler om hur svenska (och engelska) funkar, hur man borde skriva en mening/stycker/etc, punkter och komma mm... sen en tendens att upprepa mig onödigt mycket, för att inte tala om ett totalt ovetande om hur en bok borde skrivas (eller hur ett bokförlag vill ha det strukturerat med stycken och allt det), mm... så känns det lite "Jag... skriva en bok? Vem fan skulle vilja läsa den tegelstens smörjan?!", mm.
Samtidigt som jag skulle vilja försöka skriva en bok, så kämpar jag också med att även om det är rätt roligt att skriva något, så tycker jag mycket annat är avsevärt roligare att göra... som att spela spel, läsa böcker, titta på tv-serier/filmer/anime/etc, och allt vad det nu än kan vara... vilket alla i sig kan få mig att vilja skriva något för att jag får en kortvarig inspiration. Eller ja... det är snarare att jag maler igenom det hela i min skalle, skapar en ide eller story eller något i min skalle, snarare än att jag faktiskt sätter pennan till pappret, eller fingrarna till tangenterna. Jag får massor av uppslag för grejs också genom mina drömmar. Mina drömmar är oftast oerhört... "vivid"... många känns verkliga, och vad jag drömmer kan vara oerhört intressant mm... inte ovanligt att jag ligger kvar i sängen en time efter jag vaknade för att min skalla fortsätter mala på den story/scenario som kom från en dröm.
Har även haft tankar om att skriva och rita serietidningar. Men jag har samma problem med att rita/måla. Något som jag var ytterst intresserad av i 7-9 klass, men pga anledningar aldrig tog vidare efter det (syokonsulenten sa TOTALT fel saker till mig i 9an, vilket ledde till att jag inte sökte till konstskola/liknande som jag igentligen ville). Det är något som jag också känner jag skulle vilja göra, rita och/eller måla, och ibland händer det att jag gör något (antingen på papper eller i datorn), men allt som oftast är det bara en kortvarig inspiration som får igång mig, och det är inte ovanligt att jag sen aldrig avslutar var jag påbörjade. Specielt om det är något stort, där min inspiration tar slut innan jag är klar med bilden.
Under 2 års tid (ca 2006-2008) så gick jag ju också på komvux för att läsa upp ämnen så jag skulle kunna söka in till en grafisk tv-spels utbildning. Men det föll också helt till sidan efter jag fick reda på under 2008, alldeles för sent might I add, att 2008 var sista året som mina gamla gymnasiebetyg skulle sluta gälla för att kunna söka in till högskola/liknande (pga att mina gymnasiebetyg inte var ett slutbetyg, utan bara ett "samlat betyg"). Sista droppen kom kort efter det för mig, där jag helt tappade ångan att fortsätta försöka få grejer till att funka under många år (inte bara med skriva/rita/etc, utan över huvud taget).
Rätt frustrerande igentligen. Den där syokonsulenten sätter fortfarande käppar i mitt hjul än i dag, nästan 20 år senare... för under ca 1-2 handfullar av år efter 1995 så blev min "producerar-ådra" allt mindre och mindre, medan min "konsumerar-ådra" allt större och större. Har försökt bryta mig ut ur det dom senaste 12-13 åren... men har inte lyckats särskilt väl. Jag är fortfarande definitivt avsevärt mycket mer av en konsument, än en producent, i dagsläget.
Okej, så dags att erkänna att jag inte precis håller på med hög litteratur. Jag håller på med att skriva en bok baserad på min Way of the wicked kampanj. Jag är runt 10.000 ord in men jag känner att jag gjort enorma misstag när det kommer till presentation av karaktärerna och tonen så jag måste skriva om en massa...
Okej, så dags att erkänna att jag inte precis håller på med hög litteratur. Jag håller på med att skriva en bok baserad på min Way of the wicked kampanj. Jag är runt 10.000 ord in men jag känner att jag gjort enorma misstag när det kommer till presentation av karaktärerna och tonen så jag måste skriva om en massa...
Charlie christensen tecknade ju om hela Röde Orm ett varv så du är inte den första att gå tillbaka, gör om och göra rätt. Hoppas vi får läsa ett utdrag när du är redo!
Jag har nog alltid haft viljan men saknat orken att skriva en bok, men det skulle nog röra sig om antingen en rollspelsbok, poesi eller en roman. I skaparsvängen har det dock mest blivit musik och lite teckning hitintills. Men jag har en ganska god ide om vad min eventuella roman skulle handla om.
Den skulle utspela sig i ett framtida Sverige där den globala uppvärmningen gjort stormar och översvämningar till vardagsmat, och där urbaniseringen lett till att spökstäder börjat växa fram på landsbygden. Ett Sverige där demokratin urlakats, klassklyftorna vuxit till avgrunder och polisväsendet blivit korrupt. Där droger och kriminalitet regerar på gatorna och multinationella företag styr eliten via lobbyverksamhet. I detta sjangserade samhälle möter vi två individer som mer eller mindre lever på lagens skuggsida, eller i vart fall i dess gråzoner. Dessa två kvinnor, den ena en mycket skicklig hacker med stora drogproblem, den andra en psykopatisk och sadistisk yrkesmördare, korsar av olika skäl varandras vägar i jakten på en cyberterrorist. Denna cyberterrorist visar sig senare vara en artificiell intelligens (lite Ghost In The Shell, jag vet) vars mål är att göra revolt mot den korrumperade maktordningen och införa den "äkta singulariteten" där AI;n tar över all politisk och administrativ makt och genom sitt globalt uppkopplade medvetande skapar en rättvis och klasslös global nation, där alla resurser fördelas lika efter behov och krig och girighet tillhör det förgångna. Där människor inte utnyttjas som arbetskraft utan bara kan njuta frukterna av AI;ns omhändertagande samhälle. Men frågan är, vill vi verkligen styras av något som inte är mänskligt? Eller är AI;n egentligen mänskligare än människorna, ett nästa steg i den evolutionistiska utvecklingen?
Men den skulle även handla om hur märklig och oväntad vänskap kan vara och hur det samhälle vi växer upp i påverkar våra tankar och vår moral.
Ja, ungefär så, lite cyberpunkfilosofi med andra ord, att skriva när jag finner ro och ork till det.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.
