Nekromanti Om ett träd faller i förra spelmötet men ingen minns det, har det då hänt?

[APM]

Här är en fråga som jag ställt mig vid flera tillfällen: Ifall en händelse sker under ett spelmöte och man till ett senare spelmöte har glömt bort händelsen, varpå man spelar ut något som går i konflikt med den bortglömda händelsen - vilken av dessa parallella verkligheter är då den sanna?

Har man ett skrivet äventyr så är det ofta lätt att avgränsa sig genom att allt det som står skrivet där är sant. Skulle det däremot uppstå en händelse som man måste improvisera fram och som leder till något viktigt i berättelsen, hur ser man då till att det blir sant?

Samma fråga gäller för Story Now: Hur gör ni för att undvika situationen med de parallella verkligheterna, och ifall den uppstår - hur gör ni för att lösa den?

 

[Jocke]

Här är en fråga som jag ställt mig vid flera tillfällen: Ifall en händelse sker under ett spelmöte och man till ett senare spelmöte har glömt bort händelsen, varpå man spelar ut något som går i konflikt med den bortglömda händelsen - vilken av dessa parallella verkligheter är då den sanna?

Den som det blir minst tjafs runt spelbordet om är den riktiga. I min spelgrupp är det oftast den senaste tidslinjen efter som det är den alla runt bordet är intresserade av nu.

 

[2097]

Ja det har hänt. The map is not the territory. The memory is not the reality. Det är mitt perspektiv när jag kör femman. Men, olika spel kan må bra av olika policy.

 

[RasmusL]

Nu har jag ingen koll på fältet men har läst någon sammanfattning av Ben Furmans Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom och jag tycker i alla fall att det är en sympatisk tanke. Klart att verkligheten inte är statisk i frånvaron av en objektiv observatör (jag tror tyvärr inte på någon gud :/ ) och då är minnet den enda domaren för vad som egentligen hänt i vår värld.

 

[2097]

Klart att verkligheten inte är statisk i frånvaron av en objektiv observatör (jag tror tyvärr inte på någon gud :/ )

Men i D&D finns det gudar.?

 

[RasmusL]

Men i D&D finns det gudar.?

Haha, true

 

[2097]

Jag försöker spela som om dungeonen verkligen fanns och preppen är vårt glorakel för att ta reda på sanningen om den. Go for it

 

[Sapient]

"Ja, fan, det har du rätt i..." *nervöst fniss* "Så dumt av mig att glömma det. Äsch, va fan. Vi struntar i det och går vidare."

Så blir det väl oftast. Skulle det röra något djupare i den pågående kampanjen, så skulle jag ta mig en funderare på hur det skulle lösas och sen meddela att någonting retcon:as. Eventuellt diskutera vad de andra tycker, beroende på vad det rör. Om det gick skulle jag försöka hitta en "kringgång".

"Eftersom ni hade ihjäl Baronessan Grümm af Slemme förra mötet, är det nu hennes bror Ful-Urban (af Slemme) som leder bandit... jag menar är länsherre i området."

Detta under förutsättning att det påverkar sådant som det är rimligt att spelarna vet alltså.

 

[2097]

Nu har jag ingen koll på fältet men har läst någon sammanfattning av Ben Furmans Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom och jag tycker i alla fall att det är en sympatisk tanke.

Det här är inte min melodi. Radikal acceptans!

 

[wilper]

Jag har kört
1. En spelare sammanfattar vad som hände sist.
2. I de fall där spelarens och min tolkning skiljer sig har spelarens företräde.

Hittils har det funkat bra. Men jag är en rätt lättfotad SL som är van att lägga om kursen efter spelarnas infall.

 

[2097]

Har varit sugen på att börja att spela in, som Aviatrix gör sina sessioner. Hon publicerar dom aldrig (som ljud, men skriver dock ner det i typ bokform) utan lyssnar bara igenom dom själv.

 

[APM]

Nu spelar jag mycket åt Story-now-hållet. När vi börjar ett spelmöte med mitt spel Fornsaga har jag oftast ingen plan för vart spelmötet ska sluta. Så det är mycket detaljer och fluff som jag plockar ur tomma luften för att skapa en levande bild i våra huvuden i scenernas inramning. Mycket av det visar sig dock bli oväsentligt för själva berättelsen, utan bidrar mest till atmosfären under spelmötet och finns således aldrig i skrift.

Min personliga hållning har alltid varit "skriv ner det som ni tycker är viktigt för er" - pekandes på spelarna - "för om ingen tycker att detaljen är viktig så kommer den glömmas och då kommer den egentligen inte någonsin ha funnits när vi spelar senare".

Sen är jag ganska flitig på att anteckna dialogens innehåll, rollpersonernas reaktioner och annat som jag tycker är viktigt för storyn. Men saker glöms och det är ganska flytande vad som är sant och inte. Det är charmigt och flexibelt på många sätt men inte helt oproblematiskt.

 

[Jocke]

Ja det har hänt. The map is not the territory. The memory is not the reality. Det är mitt perspektiv när jag kör femman. Men, olika spel kan må bra av olika policy.

Men det är ju NU spelarna har genomfört en lång heist för att sno en magisk sten och använt den för att stoppa Toastmageddon och nån kommer på att "skyndade vi inte upp toastmageddon förra mötet? Borde vi inte alla ha förvandlats till rostebröd för en vecka sen in game?" Det måste ju vara de senaste timmarnas fiktiva verklighet som är den regerande? Eller?

 

[Bolongo]

Om varken SL eller någon spelare antecknade det eller kan minnas exakt vad det var... tja, då kan det inte ha varit särskilt viktigt. Alltså kan det lika gärna inte ha hänt.

Jag skulle vilja slå ett slag för anti-fjärilseffekten: det allra mesta som händer har noll och ingen effekt på världshistorien.

 

[Sapient]

Men det är ju NU spelarna har genomfört en lång heist för att sno en magisk sten och använt den för att stoppa Toastmageddon och nån kommer på att "skyndade vi inte upp toastmageddon förra mötet? Borde vi inte alla ha förvandlats till rostebröd för en vecka sen in game?" Det måste ju vara de senaste timmarnas fiktiva verklighet som är den regerande? Eller?

"Titta! På baksidan av amuletten står det 'and then you take back one kadam, to honor the Hebrew God whose staff this is'. Vajjert. Det var därför världen inte gick under!"

 

[2097]

Men det är ju NU spelarna har genomfört en lång heist för att sno en magisk sten och använt den för att stoppa Toastmageddon och nån kommer på att "skyndade vi inte upp toastmageddon förra mötet? Borde vi inte alla ha förvandlats till rostebröd för en vecka sen in game?" Det måste ju vara de senaste timmarnas fiktiva verklighet som är den regerande? Eller?

Nej dom blir rost!

 

[Zire]

Om varken SL eller någon spelare antecknade det eller kan minnas exakt vad det var... tja, då kan det inte ha varit särskilt viktigt. Alltså kan det lika gärna inte ha hänt.

Vi kör också med detta. Om vi är osäkra på någonting så har vi en felsökningslista:
1. Står det i spelarnas krönikor?
2. Har SL någon anteckning kring detta (eller indirekt antydan) som går fort att hitta?
3. Vad tycker/tror de flesta?

Att spelarkrönikorna bestämmer är kung, det är vad jag kör med när jag antecknar startpositionen inför nästa spelmöte i kampanjen. Resten försöker jag härleda från det (gemensamt) skapade materialet, tidigare härledningar och anteckningar från spelmötet.

Jag brukar använda tre regler för SL anteckningarna:
- Det som har sagts är skrivet i bläck, det går inte att ändra på.
- Det som jag ännu inte har sagt t.ex. om platser, personer, händelser är skrivet i blyerts, det kan ändras när som helst, men bara om det inte bryter mot det som redan sagts. (Och när det har sagts så är det skrivet i bläck.)
- Det som inte har hänt får inte antecknas (eller planeras).

Jag skulle vilja slå ett slag för anti-fjärilseffekten: det allra mesta som händer har noll och ingen effekt på världshistorien.

Öh, va? Zire tittar dumt upp från sina 100+ sidor med anteckningar, teckningar och skisser.