Nekromanti Om mängden besvärjelser

[Smaug]

Fick idén till en fråga efter att ha läst i nedanstående debatt om många besvärjelser=ett bra magisystem.

Jag skulle i stället vilja spela ett system med klart färre besvärjelser. Ett system som i stället bygger på improvisation. Nu har jag inte spelat DoD6, så exemplen kommer från tidigare DoD. Varför inte ha en besvärjelse som heter Eldmagi i stället för besvärjelser av typen Eld, Salamander, Eldvägg osv. Alltså endast en besvärjelse kring elden som tema, där spelaren kan använda sin fantasi för att låta rollpersonen göra allt från att tända en fackla med tanken till att omsvepa ett helt fiendeläger med stormeld. Detta skulle då skötas genom modifikation på chansen att lyckas (alltså mindre chans att lyckas med en större och mer avancerad användning av besvärjelsen, kanske kombinerat med ökning av chansen beroende på hur länge magikern koncentrerar sig). Modifikationen bestäms av SL i det enskilda fallet.

Detta tycker jag skulle vara mycket coolare, och verkligen simulera att någon kan trolla!

Med denna modell kan man man ha en besvärjelse för Animera Död (alla former), Demonmagi (både framkalla, kontrollera och skicka bort) och så vidare.

Vad tror ni om det?

/Smaug

 

[Eksem]

Ars Magica?

 

[Zaphod_UBBT]

låter mums! (ANT)

Almost No Text

 

[Kimon]

Eller varför inte Mage, där det nästan uteslutande är improvisation det handlar om. Har också mycket få indelningar.

Annars finns ju EON, vars magisystem tillåter en hel del improvisation.

Men visst. Ars Magica är ett riktigt bra magisystem.

 

[Smaug]

Känner inte till nämnda spel, endast DoD och gamla Sagan om ringen-rollspelet. Så det är faktiskt en egen idé vad mig beträffar. Men det är ju inte konstigt om andra har haft liknande idéer.

Poängen med systemet är att rensa ut kraftigt i besvärjelsefloran. När det gäller effektgrad (ex skada av en Eld) kan man kanske köra med att den blir högre ju bättre rollpersonen är, antingen levelmässigt om man spelar DoD6 eller efter FV i typen av magi (Ex Eldmagi enligt mitt förra inlägg).

Kanske något att fundera på.

/Smaug

 

[Caen Ka-sun-dor]

Blä! Minskad makt till spelaren är vad jag översätter ditt system med. Det måste finnas en väldefinerande standard för vad man kan göra med besvärjelser. Då väljer jag hellre många besvärjelser med möjlighten att forska fram nya än ett primitivt rollspel som går ut på improviserad magi.

 

[Kimon]

Minskad makt till spelaren är vad jag översätter ditt system med.

Tvärtom. Förmågan att variera "receptet" varje gång man bakar "kakan" ger större variation. Om jag nu vill baka sockerkaka med spansk peppar som ingrediens (för att jag har den på hyllan) så kan jag göra det om jag improviserar. Tvingas jag att slaviskt följa receptet så blir det alltid samma trista tigerkaka.


Det måste finnas en väldefinerande standard för vad man kan göra med besvärjelser.

Varför är du så sugen på att låsa fast spelaren i ett fast och färdigt system? Använd lite fantasi istället.
Däremot håller jag med om att man mycket tydligt måste tala om vad som går och inte går att göra vid en viss nivå.


Då väljer jag hellre många besvärjelser med möjlighten att forska fram nya än ett primitivt rollspel som går ut på improviserad magi.

När blev improvisation lika med primitivitet? Med den åsikten så blir lite uppfunnet.
Vem som helst kan lära sig att spela efter noter, men det krävs gedigna kunskaper för att kunna improvisera.

 

[Jorkii]

Det skulle kunna bli bra men också resultera i en massa häftiga konflikter mellan SL och Spelare. Eftersom det blir SL som avgör hur mkt SPI-poäng det kostar att lägga, vad besvärjelsen får för resultat och hur svår den är att lägga blir det lätt ett orättvist spel. SL glömmer kanske bort hur många poäng som just den Eldmagin brukar kosta enligt föreningen och gör den dyrare än för den andre trollkarlen.

Dessutom tror jag att det skulle bli för mäktigt att spela troillkarl och många oseriösa användningsområden för magi snabbt skulle upptäckas.

Men,det är förmodligen ett mycket bra sätt att komma på nya besvärjelser om man skriver ett rollspel. Man låter helt enkelt en grupp provspela ett antal scenarion med trollkarlar och ser vad de hittar på för varianter av magi. Sedan skriver man ner allt och ser vad man kan använda i en slutgiltlig version.

 

[Arntsen]

Det är rätt ballt... men

Vi i min spelargrupp (jag är SL) Körde med något liknande ett tag. Och visst uppstår problem med SPI (Det var PSY som gällde då) kostnaden, men det löser man lätt, eller i alla fall vi gjorde det, (den enda kobolden i gänget spelar alltid bufflig krigare modell störst). Eftersom man lätt löste sådana saker med lite "demokrati" (Regel nr 1 bla bla bla....). Så det enda riktiga problemet med "besvärjelselös" magi är att formelsamligar har sin charm, och utan alla miljarders besvärjelser våra välgörare (läs speltillverkare) och spelare snickrar ihop, så är formelsamlingens roll överspelad... Eller?

 

[Eksem]

Nja, jag tycker nog att effektgraden ska gå på hur mycket kraft och tid man lägger ner på besvärjelsen i fråga.

 

[Eksem]

Den som gapar efter mycket mister ju ofta hela stycket. Sånt där behöver man inte vara så noga med. Den som utnyttjar en vimsig och ikonsekvent spelledare kommer nog ändå inte ha så kul i slutändan i alla fall.

 

[Dilandau]

Talislanta

Senaste utgåvan av Talislanta har ett sådant magisystem. En magiker kan lära sig kraftigt begränsat antal olika "magifunktion", t.ex. Attack, Heal, Summon. Dessa används sedan till allt. Attack används oavsett om magikern kastar eldbollar eller får någons hjärta att explodera. Summon används för att frammana allt från grodor till infernaliska mardrömsbästar.

 

[Dilandau]

Re: Det är rätt ballt... men

Formelsamlingar har verkligen sin charm! Som spelare är det ju roligt att hitta nya besvärjelser, det går inte att komma ifrån.

 

[Black Dwarf]

Joo, jaa (lite OT)

Råkar nån från min spelgrupp läsa dehär kan ni dra ögonblickligen.

Just nu håller jag på med en kampanjvärd till DoD-4 som ska just innehålla en liknande sorts magi. Den kommer att användas på lite annat sätt och denna metod som jag kommer att använda lämpar sig inte för kobolder, eftersom man kan effektivera en gubbe hur mycket som helst...i princip.

Jag kommer att dela upp magin i åtta element (egentligen tio, men det vet inte spelarna) och varje elemement kommer att vara just en sån grupp som du talade om. Jag tycker det gör att spelarna får använda sin fantasi mer, och inte begränsar sina besvärjelser till attackbesvärjelser. Det är sånt som gör magiker tråkiga.

Så, ja tycker systemet är bra, bara man (både SL och spelare) klarar av att hantera de.

 

[Hasse]

"Jag skulle i stället vilja spela ett system med klart färre besvärjelser. Ett system som i stället bygger på improvisation."

Fick jag välja så skulle jag helst ha ett magisystem med både många trollformler samt möjligheten till att improvisera. Anledningen är att ens fantsi ibland tryter på grund av t.ex. trötthet när man spelar och då kan det vara bra att ha en mäng olika besvärjelser att välja mellan. Skulle man däremot ha en bra kväll och få många snilleblixtar på häftiga besvärjelser så vore det bra att man kan få använda dem oxå.

Jag håller oxå med det som andra har nämt, att en stor nackdel med ett improviserande magisystem vore att formelboken försvinner. För den som spelar trollkarl är det möjligheten att hitta magiska pergament som är ett av nöjena, i alla fall de jag har spelat med.

 

[Black Dwarf]

Magiska pergament (helt OT)

Hur funkar dom egentligen. Till DoD-4 då alltså?... tror jag *flin*... Jag tror de står nånstans i några regler, men jag har aldrig orkat kolla in det ordentligt, för magiker har aldrig hört till mina favorityrken, och som SL spelleder jag inte ofta magiker heller... hrrm tja *är trött*

/Black Dwarf som nästan bara skrivit OT-inlägg i natt

 

[Hasse]

Han kanske vet?

"Hur funkar dom egentligen. Till DoD-4 då alltså?... "

Har lite svårt att svar på det då jag numera spelar DoD6 och innan dess EDD och faktiskt inte har DoD4 reglerna.

 

[Smaug]

Vi har uppenbarligen olika syn på vad som är primitivt rollspel, eller så har du missuppfattat mig. Jag föreställer mig, tvärtemot ditt inlägg, att det blir mer frihet för spelaren genom att det egentligen bara är fantasin som sätter gränsen för den nya typen av besvärjelses användningsområde. Nu är spelaren fast i redan gjorda beskrivningar av besvärjelser, och det är just det jag vill lösa upp.

Jag menar snarare att ett rollspel som är kraftigt regelstyrt är primitivt, jämfört med ett som bygger mer på improvisation och generella (tum)regler. Det ger klart mer utrymme för ROLLspelande i min mening, än att behöva diskutera vad en besvärjelse kan eller inte kan göra med regelboken i hand.

Sedan är det säkert så att systemet kan upplevas okonsekvent och då ibland orättvist mellan olika spelare. Jag tror att det därför passar bäst för både erfarna spelare och spelledare. Magikern behöver inte heller vara bli för mäktig, då modifikationerna kan göra det så svårt att det blir omöjligt för en rollperson att göra vissa saker (ex har man 6 i FV på Eldmagi kan man knappast göra speciellt avancerade saker).

Jag har prövat liknande system när jag spelade någon gång i forntiden, och det var asballt.

/Smaug

 

[Smaug]

Det kan det också göra.

/Smaug

 

[Caen Ka-sun-dor]

Ett riktigt avancerat rollspel skulle enligt mig kombinera improviserad magi med besvärjelsemagi. Lite som DoD4 alltså med magikerns handbok.