Nekromanti [Onda människor] Okönade agenter

[entomophobiac]

Scenariot om tyska infanterister blev en rätt brutal "korvfest" och första gången på länge jag skrev 'han' konsekvent, för det egentligen bara rörde sig herrar genom scenariot. I sitt sammanhang kanske nödvändigt, men det kändes samtidigt inte särskilt inbjudande.

Så med Onda människor vill jag göra det här smakfullare och idén har blivit att inte köna rollpersonerna alls. Mallen jag använt ser ut såhär istället:

(Dessa namn är bara till för att visa idén — agenterna heter ingenting i texten än.)

Special Agent Helen/Hank Roser
Special Agent Melissa/Morgan Dale
Special Agent Brenda/Brett Helton
Special Agent Diane/Douglas Limnell
Special Agent Kim/Kent Burton

Varje agent har föreslagna förnamn med samma initial samt samma efternamn. På det sättet kan texten referera till H. Roser utan att köna det och varje spelare får själv välja vilket förnamn som gäller. För tilltal är det sedan framförallt efternamnen som används.

Spontant gillar jag det här upplägget, men det kommer ju även kräva att varje rollperson har två bilder där du får välja en av dem. Om det inte helt enkelt blir en helt bunt bilder och varje spelare får välja den som känns mest lämplig.

Gillar den här idén spontant, men räknar med att det finns andra tankar här!

 

[God45]

Älskar det här sättet att göra det på!

 

[McAber]

Bra tänkt tycker jag. Lättarbetat och flexibelt.

 

[Gabrielle de Bourg]

Jag har gjort så här till en den äventyr och kan säga att det är väldigt praktiskt att ge möjligheten! Ger stor tumme upp!

 

[RasmusL]

Klart bättre än korvfest! Kan ibland känna att det blir lite väl binärt, så själv brukar jag välja unisexnamn.

 

[Henke]

Behövs förnamn alls? Kan man inte hålla sig till efternamn helt och om förnamn behövs kan spelaren hitta på under spelets gång?

Just för polisscenarion tycker jag detta skulle vara en möjlighet.

 

[entomophobiac]

Behövs förnamn alls? Kan man inte hålla sig till efternamn helt och om förnamn behövs kan spelaren hitta på under spelets gång?

Min erfarenhet är att namn tar oproportionerligt mycket tid att komma på, men samtidigt är något som gör att saker känns mer "äkta" med ganska enkla medel. Så jag tycker nog själv att det behövs i alla fall.

 

[Björn den gode]

För scenarion där genus inte är på fokus i något sätt så tycker jag att detta är ett bra 'neutralt' sätt att göra det på, jag hade kanske också valt Rasmus väg med ett namn men som är ganska okodad till kön (var så jag gjorde i "Den sista filmen" till exempel) men tycker inte det spelar så stor roll.

Samtidigt så gör det ju att man inte längre kan adressera genusfrågorna på något meningsfullt sätt och det finns en risk i att alla defaultar alla roller till män eftersom det är så man brukar spela. Därför gillar jag i konventsscenarion när rollerna faktiskt är könade men det gör förstås också att man måste tänka lite på hur dom beskrivs.

 

[RasmusL]

För scenarion där genus inte är på fokus i något sätt så tycker jag att detta är ett bra 'neutralt' sätt att göra det på, jag hade kanske också valt Rasmus väg med ett namn men som är ganska okodad till kön (var så jag gjorde i "Den sista filmen" till exempel) men tycker inte det spelar så stor roll.

Samtidigt så gör det ju att man inte längre kan adressera genusfrågorna på något meningsfullt sätt och det finns en risk i att alla defaultar alla roller till män eftersom det är så man brukar spela. Därför gillar jag i konventsscenarion när rollerna faktiskt är könade men det gör förstås också att man måste tänka lite på hur dom beskrivs.

Ja, det är väldigt sant!

Det är ju klart att lämnar en över ansvaret för att reflektera och problematisera helt och hållet till spelarna så kommer endast de som redan problematiserar från början att göra det. Funkar hemma i vardagsrummet där jag vet att medspelarna fattar grejen men knepigare i en mer oformlig kultur, som typ konventspel.

 

[krank]

[insert en massande hummande och håande och hedgande om att nedanstående bara är en subjektiv åsikt, var och en gör som den vill, vem är väl jag att tycka saker, jag vill inte skuldbelägga någon etc etc]

Jag tycker att det är en bättre lösning än att bara ha en massa manliga namn.

Jag tycker att det är en sämre lösning än att aktivt kvotera.



Fördelen med den föreslagna lösningen är att den inte innehåller någon egen inbyggd bias, och att den låter var och en välja det kön de känner sig bekväma i att spela. Säkert finemang för t.ex. (tänker jag) kvinnor som tröttnat på att hela tiden tvingas på att spela en massa karlar.

Nackdelen med den föreslagna lösningen är att den inte på minsta vis motverkar den bias spelarna bär med sig. Och det tycker jag det är bra när rollspelsprodukter gör, även när produkterna inte har något fokus alls på könsaspekten i själva handlingen eller så. Eftersom jag är en såndär smutsig sjw-cuck-feminist som alltid vill smyga in mina smutsiga tentakler i allt folk tycker är roligt och förstöra det. Och indoktrinera våra barn och allt vad det är.

Om jag ska vara lite seriös ett ögonblick, så vet vi utifrån forskning att folk tycker att en folkmassa har "ungefär lika många kvinnor som män" när det i själva verket är typ 17% kvinnor i den. När man har en humorpanel med fem personer och två är kvinnor så tycker folk att det är "väldigt mycket kvinnor". Och så vidare. Kort sagt; folk – av båda könen – har när de inte tvingas reflektera över saken en viss bias när det gäller det här. "Agent" är också en roll som i ganska hög grad är manligt kodad, även om det finns kvinnliga undantag.

Så min misstanke är att ifall man lämnar det helt fritt upp till spelarna så kommer det visserligen att vara positivt för en del grupper (de som redan har en medvetenhet om det hela eller där många vill spela kvinnor), men det kommer inte att göra speciellt mycket för de grupper som inte har det.

Därför föredrar jag generellt att man aktivt kvoterar. Hälften-hälften eller till kvinnornas fördel. Det behöver inte göras till en uttalad grej, det "bara råkar vara så" att det är många kvinnor i gruppen.

Kanske kan man kombinera – hälften kvinnor, hälften valfria? =)

 

[entomophobiac]

Fördelen med den föreslagna lösningen är att den inte innehåller någon egen inbyggd bias, och att den låter var och en välja det kön de känner sig bekväma i att spela. Säkert finemang för t.ex. (tänker jag) kvinnor som tröttnat på att hela tiden tvingas på att spela en massa karlar.

Just den fördelen är vad jag var ute efter, egentligen. Kan absolut tyckas vara ett mjäkigt "statement", men i brödtext överlag undviker jag helt könade pronomen om de inte refererar till namngivna specifika personer i scenariots handling. Men det blir absolut en smula binärt i praktiken oavsett vad.

 

[Henke]

Min erfarenhet är att namn tar oproportionerligt mycket tid att komma på, men samtidigt är något som gör att saker känns mer "äkta" med ganska enkla medel. Så jag tycker nog själv att det behövs i alla fall.

Fast brukar inte poliser ofta tilltala varandra med efternamn eller rank+efternamn i alla typiska amerikanska kriminalserier?

 

[Henke]

Vet att jag säkerligen är i minoritet här, men tycker det är synd att skapa ett slags statement av din scenarioidee kring kön om det inte tydligt ger ett mervärde på storyn. Har inget alls emot att man kan spela kvinna, man eller ickebinär men tvång är ingen skön känsla i några sammanhang, så låt isåfall hellre spelarna välja namn, kön och läggning fritt.

 

[entomophobiac]

Fast brukar inte poliser ofta tilltala varandra med efternamn eller rank+efternamn i alla typiska amerikanska kriminalserier?

En sak jag lärt mig när det kommer till stämning är att trovärdighet ofta handlar om detaljer. Om en person inte har ett förnamn, eller om du kallar alla receptionister för Mr Smith så blir det uppenbart vad som är viktigt i scenariot genom att det oviktiga slätas över. Därför ser jag förnamn som en viktig sak för din rollperson.

[T]ycker det är synd att skapa ett slags statement av din scenarioidee kring kön om det inte tydligt ger ett mervärde på storyn. Har inget alls emot att man kan spela kvinna, man eller ickebinär men tvång är ingen skön känsla i några sammanhang, så låt isåfall hellre spelarna välja namn, kön och läggning fritt.

Ser det inte som något statement utan mer som en möjlighet till representation. Sen kanske det i sig är ett statement, men spontant känner jag att du läser in mer i det än vad jag gör själv.

Du får två sidor av ditt karaktärsblad -- på ena står det Helen och på det andra står det Hank. Det enda du behöver göra som spelare är välja vilken sida som ligger uppåt på bordet framför dig. Det kommer ta ett ögonblick, men ett ögonblick som kan vara värt mycket för den person som kan känna sig bättre representerad.

 

[Henke]

En sak jag lärt mig när det kommer till stämning är att trovärdighet ofta handlar om detaljer. Om en person inte har ett förnamn, eller om du kallar alla receptionister för Mr Smith så blir det uppenbart vad som är viktigt i scenariot genom att det oviktiga slätas över. Därför ser jag förnamn som en viktig sak för din rollperson.



Ser det inte som något statement utan mer som en möjlighet till representation. Sen kanske det i sig är ett statement, men spontant känner jag att du läser in mer i det än vad jag gör själv.

Du får två sidor av ditt karaktärsblad -- på ena står det Helen och på det andra står det Hank. Det enda du behöver göra som spelare är välja vilken sida som ligger uppåt på bordet framför dig. Det kommer ta ett ögonblick, men ett ögonblick som kan vara värt mycket för den person som kan känna sig bättre representerad.

Motsäger dig absolut inte att det finns manlig och kvinnlig variant att välja på, utan de förslag ovan där man tvingas spela det ena eller andra. Unisexnamn funkar också.