Nekromanti Ondare än en människa?

[Grisodlar'n]

Bättre!

Jag vill ha “betonggrå vardagssunk”. Jag gillar när rollpersoner motarbetar varandra eller när världen får spelarna att ana oråd.

Och mest av allt gillar jag när svåra problem saknar enkla lösningar. Att döda “sista bossen” är den tråkigaste lösning som finns.

Så din version av Star Wars kanske skulle vara Dom kallar oss mods fast med Chewbacca, Solo & Co?

 

[skaraborgarn]

Jag har alltid sett orcher mer som onda på samma sätt som klingoner i Star Trek: TNG (och framåt) framställs som onda. Det handlar om att vi inte känner dem, och att under lång tid har vår enda kontakt med dem bara varit krig. De har någon sorts allmänt expansionistiskt i sin kultur, som många "barbarfolk" i vår värld, tex. Djingis Kahns mongoler eller vandalerna vid romartidens slut. I verkligheten är de förstås långt mycket mer komplicerade än de framställs i västerländernas / romarnas propaganda, men just det där att man ser dem som något alltigenom ont har mer att göra med att vi vägrat kommunicera under så lång tid och sett varandra som dödsfiender lika länge. Typ.

Den typen av orcher jag tänker på görs riktigt bra i Chronopia. De är de stolta slättkrigarna, det största hotet mot den eviga staden innan de blir överkörda av De Hängivna. Nu är de bara en spillra av sitt forna jag och drömmer om att åter få rida på slätten ledda av de heliga buffelryttarna och shamanernas trummor och strupsång. Riktigt cool usp för ett fantasyfolk.

Klingoner var väl skurkar men folk tyckte om dem och så blev de lite mer okej. Samma verkar det vara med orcher.

 

[Swedish Chef]

Klingoner var väl skurkar men folk tyckte om dem och så blev de lite mer okej. Samma verkar det vara med orcher.

Fast bara för att de är antagonister innebär det väl inte att de är onda. Det är en alldeles för dikotom indelning. Klingonerna är brutala isolationistiska och verkar värdera fysisk styrka högt. Detta är en kulturskillnad inte ondska.

Om vi skall diskutera vilka som är "onda" bör vi på något sätt försöka definiera begreppet. Är den som gör onda handlingar per definition ond?
För i så fall har du ju en massa onda alver i Silmarillion , Faenor och hans söner dödar ju en massa folk för att de inte vill ge dem hans båtar. Thingol låser in dvärgarna i första hand för att de är dvärgar.

 

[Cybot]

Jag tycker att det finns tre tillfällen där det är okej att skapa kategorisk ondska:
1. Man kan skapa amhällen som är en sådan anti-tes till allting människor håller som gott och föredömligt att de är på sådant sätt är väldigt svåra att räkna som något annat än ondska. Men då måste man också fundera på hur de faktiskt fungerar. Om du inte kan komma på ett svar för varför den här gruvan kan försörja en arme på 2000 genomonda fladdermusmän, och hur de kan ha en general trots att de är vansinniga av blodtörst...Njae.
2. Man kan vara öppen med att scenariot försöker driva en viss stämning eller politisk agenda, just för att utmana och guida spelarna att ta en roll som inte är "Jag fast i fantasy". "De onda" är då där för att fungera som ett ankare och fokus för scenariot. Jag tycker t.ex. att Tolkiens Orcher är helt okej just för att boken är en ganska öppet agri-nostalgiskt och anti-industrialistiskt verk. De är onda för att de är en symbol för industrialismens mörka sida och det finns inga förmildrande omständigheter. Ja, de är slavar under saurons vilja, men även de som inte är det är genomruttna.
3. Beer&Pretzels monstret. Du behöver ett monster. De är ett monster. Det är precis vad du behöver för det här taktiskta scenariot.

 

[Ram]

Vad menar vi med ondska? Är det onda handlingar för att uppfylla ett mål? Är det brutala handlingar utan ett syfte? Är det onda handlingar bara för att man kan? Thanos, Zombie hordes, mobbare på skolgården, Drow, ...

 

[skaraborgarn]

Ni människor säger att vi orcher är onda. Vad då onda? Ja vi löser mycket, ja alla konflikter med våld. Än sedan? Man spar tid? Varför förhöra, när man kan tortera? Varför kompromissa när man kan slå någon på käften?
Våld fungerar i alla lägen.

Vara snäll? Jag var väl snäll när jag slog ihjäl den där draken och räddade den där prinsessan. Jag tog hela skatten och slog henne över rumpan med flatsidan av sabeln och sa gå hem till farsan med dig.