Nekromanti Oos fem lagar om kosmos (magi-fluff)

[ikaros]

Hej!

Jag planerar just nu för fullt en kampanj som skall utspela sig på en stor ö med två rivaliserande städer och otaliga fraktioner. Vi kommer kanske att använda Eons regelsystem men jag är inte helt förtjust i stridsreglerna (sega men okej, jag kan spelleda dom) och fullkomligt hatar magireglerna! De dödar mystiken i sin detaljhet men är ändå för fixa för att tillåta fantasifulla kombinationer.

Jag kommer nog köra med att man kan göra lite vad som helst med magi, inga spell lists eller annat trams. Men för att ändå ge en känsla för magin vill jag ha ett antal lagar som magi lyder under. Till exempel har vi (Harry Potter) "Mat kan inte skapas ur tomma intet", (Full Metal Alchemist) "Allt har ett pris" (typ), Woodoo (också en typ av regel), "Du har makt över det du nämner vid namn" (The Name Of The Wind). Jag efterfrågar coola stämningsfulla grundläggande magilagar i första hand och i andra hand, hur behåller man mystik kring magi i rollspel, vad gillar ni för magi?

I min kampanj kommer magi ligga mest i händerna på "far east" inspirerade Österlänningar med strikt hirearki. Med magi ska man kunna göra allt möjligt som att svepa sig i skuggor och frambringa ilskna hundar av eld till att skåda bortom tid och rum i en vattenpöl och få unga ädlingars hjärtan att slå fortare...

 

[Vitulv]

"Bara folk som tror på magi kan påverkas av magi" skulle vara lite kul. Det är väldigt vodoo tycker jag, och ju mer man funderar på den desto klurigare blir den.

Varför skulle man inte tro på magi om det nu finns? Hur skall man övertyga den icke-troende om magins existens? Om man inte tror på magi så kan man ju inte påverkas med magi så att man börjar tro på den.

etc!

 

[Genesis]

Favoriten måste vara Unknown Armies: "All magi grundas på en paradox". Skitcoolt.

Kan komma med fler idéer, men jag har inte tid just nu.

 

[Hellzon]

Ars Magica har ju en bunt. Låtom oss copypasta från gratisversionen (4E):

The Limit of the Lunar Sphere
Hermetic magic cannot affect the lunar sphere, nor anything above it.

The Limit of Divinity
Hermetic magic cannot overcome the power of the
Highest Divinity or the deceptions of infernal powers. Thus it cannot affect the outcome of a miracle, manipulate the mind or body of someone buried in piety by the Church, alter True Faith, detect the presence of the deceptions or illusions of a demon, nor determine the purposes behind those deceptions or illusions.

The Limit of the Soul
Hermetic magic cannot affect an immortal soul, and so
may not create true human life nor restore the dead to life.

The Limit of Essential Nature
Hermetic magic cannot alter or determine something’s
essential nature. Thus it cannot halt or reverse natural
aging, prevent or remove Twilight (see page 182) or
Decrepitude (see page 181), affect the heart-shape of a
Bjornaer magus, nor create, destroy, or alter any supernatural aura.
(Biten med natural aging och Twilight är väl mest för att undvika oändligt gamla magiker...)

The Limit of Creation
Hermetic magic is incapable of creating anything permanently without raw vis, which includes curing permanently without raw vis.
("Raw vis" är koncentrerad magi. Typ.)

The Limit of Time
Hermetic magic is incapable of altering the passage of
time. It cannot affect anything in the past, and can only affect the future by making changes in the present.

The Limit of Energy
Hermetic magic cannot restore one’s physical energy so
that one can cast more spells, nor can it restore Confidence (see page 192).
(Jäkligt meta, regeln är förstås till för att undvika magiker med oändlig tillgång till magi.)

The Limit of Arcane Connections
Hermetic magic cannot affect an unseen target without
an Arcane Connection.

 

[ikaros]

Det låter coolt även om jag inte kan spinna vidare på det direkt. Jag antar att det kommer med ett pris också, för jag kan inte riktigt komma på paradoxer för att göra lite "flashig" highfantasy magi.

Tidsparadoxer är ju givna, men jag har aldrig fattat hur jag ska få in tidsparadoxer i spel utan att rälsa

Jag skulle vilja ha en magiker som frammanar brinnande ilskna hundar som rusar fram mot rollpersonerna, men var är paradoxen? Hur kan eld bränna andra utan att bränna magikern? Eller får man helt enkelt inte vara så hagalen

 

[ikaros]

Jag gillar den skarpt, jag ska fila på en formulering som för tankarna till ritualistisk österländsk kultur.

Å andra sidan blir det lite underligt om man har flashig magi som eld och grejor, men det kanske inte behövs. Det passar också bra med Genesis regel från Unknown armies.

 

[ikaros]

Jag gillar tonen i reglerna. De liksom ger mer fluff istället för att vara en begränsning (i de flesta fall).

 

[Guest]

I Unknown Armies ligger olika paradoxer till grund för alla magiskolor. Ett exempel är dipsomancers, magiker som får kraft av att supa. Paradoxen där ligger i att man dricker sprit för att släppa på sina hämningar, man kan göra saker man normalt aldrig skulle göra. Men samtidigt hindrar spriten en ifrån att göra saker och man blir bunden av sitt begär och sin bristande koordination. Eller nåt sånt, paradoxerna behöver inte vara vattentäta. En viktigt poäng i UA:s värld är att man endast kan utöva en magiskola om man ser paradoxen som grunden för universum. En dipsomancer är besatt av sprit och alkoholism som en symbol för människan, universum och allt sånt där flummigt. En magiker får därför mer galenskapspoäng om han ser en magi utföras av en annan magiskola än en vanlig människa får.

I fantasy kan jag tänka mig några liknande paradoxer, till exempel funkar väl dipsomancy lika bra i en normal fantasyvärld som i dagens samhälle, även om den skolan kanske inte har den rätta känslan för din värld. Men typ fulla munkar som kör drunken monkey kung fu med destruktiv magi hade jag tyckt var ganska ball.
En religös paradox kanske funkar, man dyrkar guden Y för att få lycka och välgång, men samtidigt kräver Y ofta att man offrar det man älskar mest.
Eld funkar också, eld kan ses som en symbol för skillnaden mellan människa och djur, grunden för civilisationen. Men samtidigt är det en destruktiv kraft, en obändig naturkraft som människan aldrig kan hoppas på att styra.

O.s.v.

Annars tycker jag Vitulvs förslag var ganska coolt också...