Den här posten publicerades ursprungligen här http://forum.rollspel.nu/showthreaded.ph...p;o=&fpart= i samband med en diskussion kring Adverse Obscurum men eftersom den kan vara av allmännyttigt intresse för skräckrollspelare tar jag mig friheten att återpublicera den här.
Inlägget tar upp problematiken kring att låta rollpersoner i skräckrollspel ingå i en organisation. Fördelar och nackdelar tas upp och slutligen presenteras ett förslag på hur man kan åtnjuta fördelarna ( rollspelsmässigt ) av en sådan sammanslutning men samtidigt eliminera nackdelarna.
================================
Huruvida rollpersoner i skräckrollspel skall var del av en organisation eller inte är ett ganska klassikt skräckrollspelsproblem. Det finns nackdelar och fördelar med båda systemen (organiserade kontra oorganiserade). Låt mig först bena upp dessa nackdelar/fördelar.
Att ha en organisation i ryggen ger trygghet och trygghet är generellt inget att eftersträva i skräckrollspel.
Var i består då tryggheten?
Ekonomi: Behöver gruppen två tunnor syra a’ 20.000? No problem, organisation betalar. Behöver man fort ta sig till London och för eftersökningar i ett folkbokföringsregister? Det är lugnt, beställ en flygbiljett, organisationen betalar. Blev en rollperson allvarligt skadad? Innget att oroa sig för, självklart betalar organisation kostnaderna för vistelse på ett framgångsrikt privatsjukhus.
Personal: Dog en rollperson? Ring organisationen så har du en fullvärdig ersättare på plats inom ett par dagar. Självklart har han perfekt anpassad utrustning, färdigheter och kunskaper för att klara av det aktuella äventyret.
Makt: Problem med polisen? Ring organisationen så drar dom i lite trådar och vips så har du blivit befriad från alla misstankar. Behöver du få med dig ett vapen på flyget? Ring organisationen så fixar dom ett intyg.
Arkiv: Gruppen undersöker ett varulvsfall. En sådan anrik organisation som våran måste väll ha stött på dessa bestar tidigare? Visst, åk till centralarkivet och läs på. Vipps, så var alla i gruppen helt på det klara vad det var dom hade att tampades med.
Vi skall nu inte glömma att det finns fördelar med att låta rollpersonerna vara medlemmar av en organisation.
Ett klassiskt problem (CoC någon?) är att rollpersonerna blir en skräckens fyrvägskorsning; Det är märkligt hur många släktingar det är som äger hemsökta hus. Hur många vänner de har som äger uråldriga artefakter. Att alla längre resor rollpersonerna tar alltid drabbas av elaka kulter och monster som måste dödas. Och alla dessa märkliga tidningsklipp som så lämpligt återfinns i tidningarna och bakom vilka det alltid ruvar skräck och mysterier. Här har organisationen en fördel i och med att ett nätverk har större möjligheter att hitta och snabbundersöka ”oegentligheter”. Rollpersonerna har en ”uppdragsgivare” vilket gör att ovan nämnda fenomen undviks.
Vidare kan en organisation fungera som drivkraft. Varför skall professorn med 15 kvar i Sanity besöka en plats där han vet att han kommer att utsättas för hemskheter? Varför skall skogsvaktaren som var med i det första äventyret välja att åka ut på ett andra när han vet hur rädd han blev sist? För att han är en medlem. En i laget av ett större nätverk av personer som litar på honom, förväntar sig att han skall göra sin del. Organisationen fungerar alltså också som en drivkraft.
Aj, aj, aj. Gruppens privatdeckare dog mitt i äventyret! Vad göra? Kalle kan ju inte sitta och titta på hela kvällen bara för att hans rollperson dog. Lämpligt nog råkade professorns kusin titta förbi och visst, han hade inga problem med att släppa allt annat han höll på med för tillfället och istället glatt slänga sig in i en kamp mot kosmisk skräck. Här kan organisation bidra med motiverade och insatta medlemmar, så att nya rollpersoner slipper att bli krystade.
Nu när vi känner till några av fördelarna och nackdelarna så är det inte så svårt att göra vissa ingrep i en tänkt organisation för att bli av med nackdelarna. Så här har jag löst det i AO.
1) Gör organisationen begränsad i mantal. I mitt fall består organisationen av tradition aldrig av mer än 12 personer.
2) Ta bort gruppens maktfaktor. AO består av akademiker som i dagens samhälle inte besitter mer makt än någon annan ”normal” yrkesgrupp. Ej heller har det några direkta ekonomiska tillgångar.
3) Bränn arkiven!! AO grundades 1661 men splittrades/upplöstes under andra världskriget. Arkivet togs då hand om av en professor i Lund. Oturligt nog brann hans hus, och därmed de 300-åriga arkiven, upp i en eldsvåda i början av femtiotalet. AO har börjat organisera sig igen först i mitten av 90-talet så några arkiv att tala om finns det inte.
I AO har jag på detta sätt lyckats behålla fördelarna som kommer med en organisation men samtidigt gjort den svag och liten för att undkomma nackdelarna.
De av er som har DG-erfarenheter kan se att konstruktörerna där har löst problemet på ett liknande sätt.
Inlägget tar upp problematiken kring att låta rollpersoner i skräckrollspel ingå i en organisation. Fördelar och nackdelar tas upp och slutligen presenteras ett förslag på hur man kan åtnjuta fördelarna ( rollspelsmässigt ) av en sådan sammanslutning men samtidigt eliminera nackdelarna.
================================
Huruvida rollpersoner i skräckrollspel skall var del av en organisation eller inte är ett ganska klassikt skräckrollspelsproblem. Det finns nackdelar och fördelar med båda systemen (organiserade kontra oorganiserade). Låt mig först bena upp dessa nackdelar/fördelar.
Att ha en organisation i ryggen ger trygghet och trygghet är generellt inget att eftersträva i skräckrollspel.
Var i består då tryggheten?
Ekonomi: Behöver gruppen två tunnor syra a’ 20.000? No problem, organisation betalar. Behöver man fort ta sig till London och för eftersökningar i ett folkbokföringsregister? Det är lugnt, beställ en flygbiljett, organisationen betalar. Blev en rollperson allvarligt skadad? Innget att oroa sig för, självklart betalar organisation kostnaderna för vistelse på ett framgångsrikt privatsjukhus.
Personal: Dog en rollperson? Ring organisationen så har du en fullvärdig ersättare på plats inom ett par dagar. Självklart har han perfekt anpassad utrustning, färdigheter och kunskaper för att klara av det aktuella äventyret.
Makt: Problem med polisen? Ring organisationen så drar dom i lite trådar och vips så har du blivit befriad från alla misstankar. Behöver du få med dig ett vapen på flyget? Ring organisationen så fixar dom ett intyg.
Arkiv: Gruppen undersöker ett varulvsfall. En sådan anrik organisation som våran måste väll ha stött på dessa bestar tidigare? Visst, åk till centralarkivet och läs på. Vipps, så var alla i gruppen helt på det klara vad det var dom hade att tampades med.
Vi skall nu inte glömma att det finns fördelar med att låta rollpersonerna vara medlemmar av en organisation.
Ett klassiskt problem (CoC någon?) är att rollpersonerna blir en skräckens fyrvägskorsning; Det är märkligt hur många släktingar det är som äger hemsökta hus. Hur många vänner de har som äger uråldriga artefakter. Att alla längre resor rollpersonerna tar alltid drabbas av elaka kulter och monster som måste dödas. Och alla dessa märkliga tidningsklipp som så lämpligt återfinns i tidningarna och bakom vilka det alltid ruvar skräck och mysterier. Här har organisationen en fördel i och med att ett nätverk har större möjligheter att hitta och snabbundersöka ”oegentligheter”. Rollpersonerna har en ”uppdragsgivare” vilket gör att ovan nämnda fenomen undviks.
Vidare kan en organisation fungera som drivkraft. Varför skall professorn med 15 kvar i Sanity besöka en plats där han vet att han kommer att utsättas för hemskheter? Varför skall skogsvaktaren som var med i det första äventyret välja att åka ut på ett andra när han vet hur rädd han blev sist? För att han är en medlem. En i laget av ett större nätverk av personer som litar på honom, förväntar sig att han skall göra sin del. Organisationen fungerar alltså också som en drivkraft.
Aj, aj, aj. Gruppens privatdeckare dog mitt i äventyret! Vad göra? Kalle kan ju inte sitta och titta på hela kvällen bara för att hans rollperson dog. Lämpligt nog råkade professorns kusin titta förbi och visst, han hade inga problem med att släppa allt annat han höll på med för tillfället och istället glatt slänga sig in i en kamp mot kosmisk skräck. Här kan organisation bidra med motiverade och insatta medlemmar, så att nya rollpersoner slipper att bli krystade.
Nu när vi känner till några av fördelarna och nackdelarna så är det inte så svårt att göra vissa ingrep i en tänkt organisation för att bli av med nackdelarna. Så här har jag löst det i AO.
1) Gör organisationen begränsad i mantal. I mitt fall består organisationen av tradition aldrig av mer än 12 personer.
2) Ta bort gruppens maktfaktor. AO består av akademiker som i dagens samhälle inte besitter mer makt än någon annan ”normal” yrkesgrupp. Ej heller har det några direkta ekonomiska tillgångar.
3) Bränn arkiven!! AO grundades 1661 men splittrades/upplöstes under andra världskriget. Arkivet togs då hand om av en professor i Lund. Oturligt nog brann hans hus, och därmed de 300-åriga arkiven, upp i en eldsvåda i början av femtiotalet. AO har börjat organisera sig igen först i mitten av 90-talet så några arkiv att tala om finns det inte.
I AO har jag på detta sätt lyckats behålla fördelarna som kommer med en organisation men samtidigt gjort den svag och liten för att undkomma nackdelarna.
De av er som har DG-erfarenheter kan se att konstruktörerna där har löst problemet på ett liknande sätt.
