Nekromanti Original Dungeons & Dragons Premium-reprinten

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
OD&D

Jag har nu läst igenom faktiska OD&D på riktigt från pärm till pärm för första gången, även om jag bekantat mig i någon mån med stora delar av materialet tidigare.

Det som var tydligast var hur komplett det här spelet ändå är. Jag slogs flera gånger av känslan att rent innehållsmässigt är jag inte säker på att jag någonsin skulle behöva något annat spel. Detta trots att spelet ändå utgår från att du både har tillgång till Chainmail och Outdoor Survival. Klasserna, monstren, trollformlerna, de magiska föremålen, reglerna för högnivåspel med regler för hur man bygger egna slott och bygger upp hela baronier och ägnar sig åt sjöslag förutsätter nästan flera års aktivt spelande bara för att kunna ta del av allt som finns i de tunna häftena.

Det är också överraskande lätt att följa med i reglerna och instruktionerna, som en van rollspelare och DnD-spelare i synnerhet. Däremot är jag ganska säker på att det här spelet måste varit helt obegripligt för den som läste det utan att vara bekant med rollspel sedan innan. Jag får ofta känslan av att Gary Gygax är så djupt inne i sitt spelande vid det här laget att han inte kan se på spelandet utifrån riktigt, vilket gör texten ganska olämplig som pedagogiskt verktyg för nybörjare (vilket på den tiden alla såklart var). Men som van läsare uppfattar jag allting som solklart om än en smula suboptimalt strukturerat.

Rent spelmässigt tycker jag nog att det här spelet träffar helt perfekt för mig. Inget skillsystem, tydlig inramning gällande tidshantering, superenkla non nonsense vapen- och dödsregler, och alla smådetaljer sitter helt rätt. Utöver att reglerna för alverna är lite väl... nånting... (de kan välja innan varje "adventure" huruvida de ska vara Fighters eller Magic Users) och att reglerna för mycket man kan bära från LotFP är helt överlägsna de som finns i den här versionen är jag nästan beredd att kalla OD&D "perfekt", och det kommer troligtvis att vara den regelversion jag använder mig av i mitt spelande framöver om jag har möjligheten att göra det valet.

Men vi får väl se vad jag tycker efter att ha läst Greyhawk...
 

Tomatalven

Hero
Joined
22 Sep 2012
Messages
1,175
Re: OD&D

Nu blir jag JÄTTESUGEN på att skaffa OD&D. Bara det häftet. Måste ha det.

*de tre häftena alltså
 

Oldtimer

Slava Ukraini!
Joined
5 Feb 2002
Messages
4,455
Location
Göteborg, Lindome
Re: OD&D

Eksem said:
Däremot är jag ganska säker på att det här spelet måste varit helt obegripligt för den som läste det utan att vara bekant med rollspel sedan innan.
Jag kan intyga att du har helt rätt. Det var (nästan) helt obegripligt och ingen spelade antagligen spelet så som Gary eller Dave gjorde. Vilket förmodligen var anledningen till att vi inom ett år husreglade det till oigenkännlighet.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Greyhawk

Rob säger att det är med Greyhawk som DnD blir till DnD, och det ligger det någonting i. Det är i den här boken som tjuvklassen och därmed det första skillsystemet dyker upp, vilket både anger en riktning för framtida rollspel samt både skapar och cementerar den numera klassiska arketypgruppen med Krigare, Magiker, Helare och Tjuv. Men det är inte bara det som gör det här till grunden för hur DnD skulle komma att se ut. Här introduceras många klassiska monster, som Beholder, Displacer Beast, Gelatinous Cube, Rust Monster, Umber Hulk och Owl Bear. Vi får spells som Magic Missile och Wish, och även om den inte har riktigt samma impact som tjuven är det här som Paladinen syns för första gången. Här dyker också magiska föremål som Book of Vile Things och Deck of Many Things upp bland många andra.

Det här är verkligen ett supplement i toppklass. Många tillägg, användbara tillägg, riktiga expansionsmöjligheter av orginalmaterialet.

Men allt är inte solsken. Med de många nya möjligheterna ökar också komplexitetsgraden. Inte bara börjar DnD här kännas som DnD, utan kanske mer specifikt som ADnD. Allt fler undantagsregler för de olika klasserna, svårare att få översikt över hur exakt allt fungerar och dylikt gör att Greyhawk också blir första steget mot ett komplexare DnD.

Med Greyhawk blev DnD till det DnD vi känner det som idag, och det är (mest) på gott och (även lite) ont.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Blackmoor

"Hej och välkommen till Undervattenssupplementet!" inleder inte förordet till Blackmoor, men hade mycket väl kunnat göra det. Där Greyhawk kändes som en expansion med mer av allt, så känns Blackmoor både mer splittrad men också mer tematiskt sammanhållen. Den inleds med två nya klasser: Monk och Assassin. Assassin-klassen är en tjuv med lite justeringar av förmågorna och tillför inte spelet något särskilt i min mening. Konstigast är att man har en procentchans per nivå att klara av ett lönnmord, vilket antingen antyder en klart mer abstrakt spelstil än jag tänker mig, eller att jag läser regeln fel. Lätt förvirrande i vilket fall. Desto roligare är Munken, som är Fighter, Tjuv och Cleric ihoprullad till ett enda förvirrande paket med diverse förmågor och begränsningar. Man kan göra otroligt mycket skada i strid t.ex. men är också klart bräckligare än de andra klasserna. En väldigt intressant klasskonstruktion och en som faktiskt också är riktigt rolig i spel och faktiskt ger känslan av en martial arts-munk.

Efter det här följer majoriteten av undervattensäventyrardelen i form av en väldig massa undervattensmonster. Där OD&D hade med många klassiska monster och Greyhawk skapade nya klassiker har Blackmoor ett ganska fattigt monsterutbud. Mest jätteuttrar, jättekrabbor, delfiner och underhavsalver. Det monster i boken som gett mest avtryck är antagligen Sahuagin som är väl beskrivna och känns kul, men i övrigt är det inget vidare spännande monsterkapitel. Monstren efterföljs av en kort lista med magiska föremål för undervattensbruk. Mer undervattensäventyrarregler följer i slutet av boken, tillsammans med en lista över sjukdomar och deras inverkan och smittospridningsgrad som verkar rimlig för en okunnig som jag själv.

Nästan halva Blackmoor utgörs av vad som såvitt jag vet är det första publicerade rollspelsäventyret: The Temple of the Frog. Den är slående modern och antyder att spelandet vid den här tiden åtminstone bland skaparna av DnD själva var väldigt utvecklat. Äventyret utgörs, som oftast i äldre DnD-sammanhang, av en plats att besöka och utforska utan någon särskild agenda eller story. Däremot har platsen i fråga en detaljerad och ganska komplex bakgrundshistoria som faktiskt är genuint rolig och dessutom trovärdig på ett sword & sorcery-vis. Detsamma kan man också säga om templets design i övrigt. Det är en trovärdig och praktisk miljö som presenteras.

Det är lite svårt att se vilken nivå rollpersonerna bör vara på när de tar sig an The Temple of the Frog, fast på ett sätt är det också möjligt att besöka platsen flera gånger på olika nivåer och med olika agendor varje gång. Det finns en stad runt templet, och templet i sig är mycket aktivt och befolkat. Jag kan inte tänka mig att det går att spela äventyret som en "hack and slash"-historia, såvida man inte är extremt hög level. Skall man ta den approachen måste man nog snarast arrangera en faktisk belägring av stället och ha med sig en mindre armé (vilket knappast är en orimlighet sett till Arnesons bakgrund).

The Temple of the Frog och Munk-klassen gör Blackmoor till ett mycket bra supplement, medan undervattensdelarna och sjukdomskapitlet och assassin-klassen kanske mest får ses som en liten bonus såvida man inte är väldigt intresserad av att äventyra på havets botten.
 

Kräkla

Veteran
Joined
23 Dec 2009
Messages
137
Re: Blackmoor

Det är lite svårt att se vilken nivå rollpersonerna bör vara på när de tar sig an The Temple of the Frog, fast på ett sätt är det också möjligt att besöka platsen flera gånger på olika nivåer och med olika agendor varje gång. Det finns en stad runt templet, och templet i sig är mycket aktivt och befolkat. Jag kan inte tänka mig att det går att spela äventyret som en "hack and slash"-historia, såvida man inte är extremt hög level. Skall man ta den approachen måste man nog snarast arrangera en faktisk belägring av stället och ha med sig en mindre armé (vilket knappast är en orimlighet sett till Arnesons bakgrund).
Ja, i Blackmoor kampanjen så belägrade dom Temple of the Frog, detär jag ganska så säker på. Det står nått om detdär i Playing at the World eller om detär FFC.


Förresten såtror jag att regeln för Assassins lönnmord är procentchans att döda raktav med en backstab. Ialalfall så harjagförmej att det är så som det är senare i AD&D?
 
Top