Implantat, genetik eller gammal hederlig avel?
Eftersom idealsamhället är något som
jag skulle vilja leva i så är det nog implantat som gäller. Genetik tar ju åtminstone ett tjugotal år innan det blir ett praktiskt användbart resultat (åtminstone när det gäller människor) plus forskningstid innan det är tekniskt möjligt att göra det. Avel tar ju ännu längre tid och garanterar inte ens att jag skulle få särskilt skoj - det är ju inte säkert att mina gener innehåller några svansgener, och skulle de inte göra det så skulle ju jag inte få avla det minsta.
Så vill jag ha fler flickor med rävsvans under min livstid så är det nog implantat som gäller. Det är nog den mest praktiska lösningen, och med tanke på hur konstiga piercingar och tatueringar det finns så är det väl mer underligt att ingen har gjort det än.
Iofs, skulle någon komma på ett sätt att antingen frysa ner mig tills det är genomfört på genetisk/avelsmässig väg, eller på annat sätt förlänga liv och ungdomlig vigör till dess så kan jag tänka mig att vänta på en mer permanent lösning än implantat.