Tomatalven
Hero
- Joined
- 22 Sep 2012
- Messages
- 1,175
jag med, men det får gärna (/ska) vara totalt flippat ändå!Necross said:OK, jag erkänner: Jag har helt enkelt svårt för kontextlös underhållning. So sue me.
jag med, men det får gärna (/ska) vara totalt flippat ändå!Necross said:OK, jag erkänner: Jag har helt enkelt svårt för kontextlös underhållning. So sue me.
Om DM vill får denne gärna ha en bakgrundsförklaring.Necross said:Personligen kan jag tycka att det ibland kan vara coolt och underhållande med nån slags trovärdighet även i en fantastisk saga, t ex när man förstår vilken magi som styr en viss magisk fälla, varför de odöda på platsen blev odöda, etc.Arfert said:ja, det är ju för sjutton bara ett spel. Och spel ska undrerhålla.
Jag förstår inte riktigt - i OSR ska man alltså inte leva sig in i sin rollperson alls? (Det är för inlevelsen som jag tror bakgrund och logik kan vara nyttigt.) I såna fall är det ju en fantastisk ironi med akademiker runt 30 som spelar idiotiska rednecks som tvingas lösa svåra pusselgåtor för att undvika fällor.anth said:Om DM vill får denne gärna ha en bakgrundsförklaring.Necross said:Personligen kan jag tycka att det ibland kan vara coolt och underhållande med nån slags trovärdighet även i en fantastisk saga, t ex när man förstår vilken magi som styr en viss magisk fälla, varför de odöda på platsen blev odöda, etc.Arfert said:ja, det är ju för sjutton bara ett spel. Och spel ska undrerhålla.
Men jag kan inte se varför spelarna ska känna till denna.
Att förstå hur magi fungerar i en fantasyvärld är ungefär som att förstå hur en bil eller dator fungerar i vår värld.
Och normalt är rollpersonerna en bunt obildade murderhobos.
Åk till en avsides byhåla i USA och fråga en redneck hur en bil eller dator fungerar - på den nivån ligger förståelsen hos rollpersonerna.
Nu förstår inte jag hur du resonerar.Necross said:Jag förstår inte riktigt - i OSR ska man alltså inte leva sig in i sin rollperson alls? (Det är för inlevelsen som jag tror bakgrund och logik kan vara nyttigt.) I såna fall är det ju en fantastisk ironi med akademiker runt 30 som spelar idiotiska rednecks som tvingas lösa svåra pusselgåtor för att undvika fällor.anth said:Om DM vill får denne gärna ha en bakgrundsförklaring.
Men jag kan inte se varför spelarna ska känna till denna.
Att förstå hur magi fungerar i en fantasyvärld är ungefär som att förstå hur en bil eller dator fungerar i vår värld.
Och normalt är rollpersonerna en bunt obildade murderhobos.
Åk till en avsides byhåla i USA och fråga en redneck hur en bil eller dator fungerar - på den nivån ligger förståelsen hos rollpersonerna.
När man spelar 3.5 eller PF eller dylikt så har alltid åtminstone 1 pc 18+ i INT och maxade knowledge-skills, så nån jävla aning har de säkert om t ex hur magi fungerar.
Du verkar inte förstå mig. Jag menar inte att man behöver förstå vad magi är eller exakt hur den fungerar. Det jag säger är att det kan berika upplevelsen om man förstår hur magin hamnade där den är, hur den _sägs_ fungera, etc. Jag tror egentligen det handlar om historieberättande, vilket jag är en stor anhängare av. Jag tycker t ex det är coolt att att min historiskt påläste pc har hört att orcherna i Middle-Earth härstammar från förslavade alver, istället för bara "Det finns orcher. De är som de är. Sluta undra." Men det är väl en smaksak.God45 said:Du ska leva dig in i den karaktär, det har inget med det här att göra. Men tanken på att folk "förstår" hur magi fungerar är konstig. Det är magi, det är inget man förstår. Det är inte vetenskap.
Nej, det menar jag inte. Jag menar att det berikar upplevelsen om man känner nån slags trovärdighet i det man försöker leva sig in i. Det kan t ex handla om att någon pc känner till något om varför en viss magisk fälla fungerar som den gör, varför ett visst monster agerar som det gör, varför en viss dungeon är så märkligt byggd, eller dylikt.anth said:Vad menar du att man inte ska leva sig in i OSR?
Säg att vi spelar ett rollspel där du spelar en redneck i dagens USA.
Menar du på allvar att du har lättare att leva dig in i din rollperson för att du vet saker om spelvärlden som din rollperson omöjligt kan känna till?
Jamen glöm ordet ”akademiker” då. Ändra till ”superintelligent” eller ”smart”. Ironin i att en smart spelar en dum som försöker göra något smart. (Jag kommer ihåg en WFRP-kampanj vi spelade där alla i princip var grisodlare, men vi skulle lösa Sherlock Holmes-aktiga mysterier och intriger hela tiden. Det var nästan outhärdigt.)anth said:Jag förstår heller inte ironin med att akademiker spelar rednecks.
Man kan vara superintelligent utan att för den skull ha en universitetseksamen. Något som är ganska vanligt i tredje världen där skolgång inte är fri som den är här i Sverige.
Det var en utvikning. En parentes. Förlåt, det var inte alls menat som en förolämpning.anth said:Ja, när jag spelar PF har säkert någon i gruppen INT 18 med maxade skills.
Men nu talar vi inte om PF, utan om OSR.
Där slår man fram värdena med 3d6 en gång i ordning.
Om vi har tur har kanske en rollperson i gruppen en ability som är 18, och behöver nödvändigtvis inte ens vara INT.
Dessutom finns inte ens skills i OSR.
Så vad hade din utläggning om INT i PF med förståelsen av magi i OSR att göra?
Men det du säger nu är något helt annat än det vi diskuterat tidigare.Necross said:Det jag säger är att det kan berika upplevelsen om man förstår hur magin hamnade där den är, hur den _sägs_ fungera, etc. Jag tror egentligen det handlar om historieberättande, vilket jag är en stor anhängare av. Jag tycker t ex det är coolt att att min historiskt påläste pc har hört att orcherna i Middle-Earth härstammar från förslavade alver, istället för bara "Det finns orcher. De är som de är. Sluta undra." Men det är väl en smaksak.
Återigen är ditt synsätt väsenskilt från mitt.Necross said:Jag menar att det berikar upplevelsen om man känner nån slags trovärdighet i det man försöker leva sig in i. Det kan t ex handla om att någon pc känner till något om varför en viss magisk fälla fungerar som den gör, varför ett visst monster agerar som det gör, varför en viss dungeon är så märkligt byggd, eller dylikt.
Nu talar du om två helt skilda ting.Necross said:Ändra till ”superintelligent” eller ”smart”. Ironin i att en smart spelar en dum som försöker göra något smart. (Jag kommer ihåg en WFRP-kampanj vi spelade där alla i princip var grisodlare, men vi skulle lösa Sherlock Holmes-aktiga mysterier och intriger hela tiden. Det var nästan outhärdigt.)
Ja, jag kanske glider iväg ämnesmässigt. Jag kan försöka återvända till originalinlägget. Om vi tar exemplet avträden då - toaletter. Varför finns det inga avträden i det hemsökta slottet? Vansinnigt störande, om man inte lyckas blockera de tankarna, vilket jag tydligen har problem med. (Man vill ju ha koll på vart det finns en toalett! )anth said:Kort sagt håller du med oss om att spelarna inte alls behöver veta hur magi fungerar, det de behöver är bakgrundshistorier som gör världen mer levande.
Svaret är enklare än man tror.Necross said:Om vi tar exemplet avträden då - toaletter. Varför finns det inga avträden i det hemsökta slottet? Vansinnigt störande, om man inte lyckas blockera de tankarna, vilket jag tydligen har problem med. (Man vill ju ha koll på vart det finns en toalett! )
Så du stör dig på magiska fällor, för det inte finns beskrivet hur man gör dem?Necross said:Men det anknyter till exemplet med hur magin fungerar i världen. I princip varenda dungeon i old school-äventyren är nedlusade med magiska fällor som det aldrig förklaras hur de hamnat där, hur de drivs etc. "En galen magiker byggde dom för länge sedan." Jaha, vad hade han tillgång till för otroligt mäktig magi då, eftersom inget i reglerna stödjer hur man skapar sådana fällor idag?
No worry, jag förstår hur du tänker.Necross said:Äh, jag hoppas du/ni fattar hur jag tänker. Det är egentligen igen kritik mot något, utan en förklaring till hur jag tänker.
Det här är ingen vedertagning sanning alls... det är ett sätt att spela gamla d&d på ett sätt som numera närmast fetishistiskt lyfts fram av delar av OSR rörelsen som om det är skrivet i sten.anth said:Men nu talar vi inte om PF, utan om OSR.
Där slår man fram värdena med 3d6 en gång i ordning.
Om vi har tur har kanske en rollperson i gruppen en ability som är 18, och behöver nödvändigtvis inte ens vara INT.
Dessutom finns inte ens skills i OSR.
Så vad hade din utläggning om INT i PF med förståelsen av magi i OSR att göra?
Men dessa är gjora för ADnD.Rob said:Titta på klassiska d&d moduler som "Tomb of horrors" eller "Expedition to the barrier peaks"
Och detta är ett appendix i ADnD DMG som är gjort för lite högre abilities.Rob said:Appendix N
Jag tycker om den regeln (förutom att den lyder "reroll if total ability adjustments is less than zero").Rob said:Om man ser till t ex LOTFP som anses vara ett av OSR rörelsens mest ambitiösa och fina projekt (med nutida klassiker som "Death frost doom" och "Tower of the stargazer") så har det spelet en framslagningsteknik för karaktärer som gör att du får slå om karaktären för att den är olämplig om du inte slår högt nog (minst +1 i sammanlagda bonusar, tänk dig vad det innebär om då får -2 i en grundegenskap)
Jo men båda är OSR (Ad&d/Od&d en aning mer Old än B/X) och följaktligen finns det åtminstone två sätt att spela OSR på.anth said:Men dessa är gjora för ADnD.
B/X är gjord för 3d6 in order, ADnD är mer gjord för 4d6 drop lowest - och så har de två spelen helt olika ability adjustments också.
Jag tror inte att Appendix N var något som EGG kom på mellan Od&d och Ad&d som sagt var så nämndes Johan Carter i Od&ds förord och Elric samt Fafhrd & The Grey Mouser är med i "Gods, demi-gods & heroes" (suppelement IV). Man kan defintivt se Holger Danske ("Three hearts and three lions") i "Greyhawk" (supplement I) så det känns som att de litterära förlagorna till d&d var på plats väldigt tidigt.Och detta är ett appendix i ADnD DMG som är gjort för lite högre abilities.
Du har helt rätt jag mindes den fel, man får också byta plats på två grundegenskaper för att kunna få anpassa sin karaktär till vad man vill spela. Jag tror att James Raggi har med de här reglerna för han uppmuntrar starkt till att man skall spela med nya människor, med människor som inte har prövat förrut."reroll if total ability adjustments is less than zero").
Det är en preferens som är helt legitim och jag antar att den är mer vanlig hos erfarna rollspelare som kanske har spelat alla koncept och nu vill spela en astmatisk utvecklingsstöd byfåne då det känns fräscht och nytt. Jag tror dock att de flesta rollspelare (framförallt nybörjare) vill pröva att gestalta en karaktär som påminner om de litterära förlagorna (en listig tjuv som Grey Mouser, en god riddare som Lancelot etc) och det tror jag gällde på 70-talet såväl som nu.Däremot är jag personligen jävligt trött på att spela supermänniskor med jättehöga värden - för det är rollpersonerna som har de låga värdena som man kommer ihåg.
Det fanns väl inte direkt något fönsterglas, däremot fanns det ju andra saker att sätta i fönstret. Vill minnas att tunt, väl inoljat skinn var vanligt. Fosterhinnor från djur har jag för mig var ytterst eftertraktat då de var rätt genomskinliga.Mr_Si said:Ex 1: bara för att det inte fanns fönsterrutor av glas betyder det väll inte att det inte fanns fönster överhuvudtaget, efterssom det brinner en stor och rökig brasa och är fullt med folk i världshuset är fönsterluckorna öppna för att vädra ut en del rök och värme (det är sommar). I värsta fall får vi väll höra en häst som närmar sig i sporrsträck istället.
Nej. Jag pratar inte om medeltiden, och jag pratar inte om historisk korrekthet. Jag pratar om logik, stringens och trovärdighet.anth said:Svaret är enklare än man tror.
Det beror på att de som skapat äventyret lever i vår tid och därför har svårt att sätta sig in i hur det var att leva på medeltiden.
Visst, men det är inte alltid så ”bara”.anth said:Om man upptäcker att den som skapat äventyret missat något och man stör sig på det är det väl bara att fixa till det?
Jo, det stör mig faktiskt. Men det handlar mycket om de konstiga ekonomiska system som finns med i t ex D&D 3.0 och senare. Men det har som sagt inte så mycket med OSR att göra.anth said:Så du stör dig på magiska fällor, för det inte finns beskrivet hur man gör dem?
En annan sak man brukar stöta på i DnD är magiska föremål.
Det finns ingen som helst beskrivning i gamla DnD hur man tillverkar dessa ... men det stör inte ... ?
Det här påminner en hel del om märkligheterna som försegår i typ alla dataspel. Som Ed Greenwood uttryckte det nyligen: ”What I saw of Skyrim was running around, literary running. You´re character runs around and like 'There´s a a magic sword just sitting there'. What the hell is it doing there just sitting there for?” Nej, det är precis så – jag förstår inte vissa saker här i världen. Så är det.anth said:För att förstå gamla DnD måste man förstå varifrån det kom. Från början var det bara ett omgjort krigsspel där man spelade enskilda individer istället för arméer. De specifika reglerna som du efterfråga dök inte upp förrän efter c:a 25 år när DnD3 släpptes.
Nej, jag vill inte ha regler för allt. Varför i hela friden skulle en hjälte-pc vilja göra en omagisk rustning?anth said:Vill man spela OSR med regler för hur man skapar magiska föremål är det lätt att husregla in det.
Problemet är att gamla DnD inte är menat att vara ett simulistiskt spel.
Bra, så nu har du lagt in regler för hur man gör magiska föremål. Men jag vill inte göra ett magisk föremål. Jag vill bara göra en helt vanligt omagisk plåtrustning. Hur gör man det?
- Eh, det finns det inga regler för...
Sedan kan du sitta och klämma in regler för att göra världen verkligare - men då kommer du väldigt snabbt bort från det som gör OSR så fantastiskt:
OSR är enkelt.
Vill du ha regler för allt rekomenderar jag EON, inte OSR.
Nej, jag tror fortfarande inte du förstår vad jag menar. Det handlar inte främst om regler, det handlar om historieberättande som har nån slags rim och reson.anth said:No worry, jag förstår hur du tänker.
Du vill att DnD ska vara något som det inte är.
Det jag försöker förklara är att det är enklare att spela något annat spel som är det du vill att det ska vara än att husregla DnD till oigenkännlighet.