I annan tråd:
Frågan är snarare varför deras skal inte är gjort av järn. DET är mysko.
Ostronens klass (bivalvia) uppkom under Cambrium ("den kambriska explositonen") som ett motdrag i den snabba kapprustningen mellan rovdjur och deras byten. Att omgärda sig med ett skal, är en basal skyddsåtgärd mot predation.
Men snart nog utvecklades gott om rovdjur som kunde bryta igenom skalet, med större klor, genom att borra sig in eller på en lång rad andra sätt.
Skalen är gjorda av kalk (kalciumkarbonat), som vanligtvis finns löst i havsvatten, särskilt i närheten av kalkhaltiga bergarter.
Men som sagt, rovdjuren överkom snart detta försvar.
Järn är det fjärde vanligaste grundämnet i jordskorpan. Det förekommer rikligt i framför allt oxiderad form, i havsvatten. (Under förhistorien i så riklig mängd att järnhaltiga avlagringar i sedimenten är det som ger många bergarter dess rödaktiga färg!)
Järn är biologiskt aktivt och ingår i många viktiga vävnader eller andra sammansättningar (t.ex. i djurblod, i de röda blodkropparnas heme).
Det vore alltså inte alls otänkbart att stillsittande (det är ju något av ett nödvändigt villkor under havsytan...) djur utsöndrar skal som består av järn och järnföreningar. Det hade gjort dem osårbara mot cambriska rovdjur.
Så varför är ostronskal inte av järn?!?
Och hade de varit det, så hade vi kunnat ha levande "rustmonster" i verkligheten!
Det är inte frågan. Det är lätt att räkna ut - basal molusk, tillämpar enkel födostrategi (stillasittande "filter-feeder"), massreproducerande.Die grosse Eule said:
Frågan är snarare varför deras skal inte är gjort av järn. DET är mysko.
Ostronens klass (bivalvia) uppkom under Cambrium ("den kambriska explositonen") som ett motdrag i den snabba kapprustningen mellan rovdjur och deras byten. Att omgärda sig med ett skal, är en basal skyddsåtgärd mot predation.
Men snart nog utvecklades gott om rovdjur som kunde bryta igenom skalet, med större klor, genom att borra sig in eller på en lång rad andra sätt.
Skalen är gjorda av kalk (kalciumkarbonat), som vanligtvis finns löst i havsvatten, särskilt i närheten av kalkhaltiga bergarter.
Men som sagt, rovdjuren överkom snart detta försvar.
Järn är det fjärde vanligaste grundämnet i jordskorpan. Det förekommer rikligt i framför allt oxiderad form, i havsvatten. (Under förhistorien i så riklig mängd att järnhaltiga avlagringar i sedimenten är det som ger många bergarter dess rödaktiga färg!)
Järn är biologiskt aktivt och ingår i många viktiga vävnader eller andra sammansättningar (t.ex. i djurblod, i de röda blodkropparnas heme).
Det vore alltså inte alls otänkbart att stillsittande (det är ju något av ett nödvändigt villkor under havsytan...) djur utsöndrar skal som består av järn och järnföreningar. Det hade gjort dem osårbara mot cambriska rovdjur.
Så varför är ostronskal inte av järn?!?
Och hade de varit det, så hade vi kunnat ha levande "rustmonster" i verkligheten!
