Nekromanti På tal om äventyr och fanstyg...

[MrG]

Föredrar nog äventyrsuppslag och sysnopsis. Men det skulle inte vara det jag köpte boken för så det får inte ta för stor plats (ett kapitell av ett tiotal kan vara lagom).

Helt färdiga äventyr i sånna böcker tror jag kan vara jättebra för andra (skulle uppskattat det själv för femton år sedan), men inget som jag idag skulle använda.

Å andra sidan skulle jag nog kunna lockas köpa äventyr om de hade tillräkligt feta och intersanta miljöbeskrivningar...

 

[Hunk]

Gillar det!

Även om min konservatism gör att jag egentligen föredrar kortare mjukinbundna äventyr (32-96 sidor) är ett argument som kan få mig att köpa en hårdinbunden kampanjbok att den innehåller justa äventyr. Sedan är det ju alltid en prioriteringsfråga avseende utrymme - om en kampanjbok på 250-300 sidor inte innehåller äventyr kan det ibland ursäktas med att resterande delen av materialet håller lysande kvalitet. Skulle det däremot vara till D&D/D20 och i stället för äventyr innehålla 100 sidor feats, prestigeklasser, spells & magic items tycker jag att man har prioriterat fel.

Bra exempel på kombinerade hårdinbunda äventyr/sourcebooks är Järnringenböckerna (som du nämnde) och Dead Man's Crest (D20).

 

[Storuggla]

Storuggla dömmer

Det beror på en enkel sak. Fördelningen information och äventyr. Är andelen äventyr för stor så känner jag mig lurad, jag använder aldrig köpeäventyr (förutom Dödspatrullen då såklart) så jag har precis betalat för en massa babbel och tio sidor setting. Urk, säger jag. Är andelen äventyr låg så känner jag mig lurad, det är ju för kort för att ens jag ska bry mig och det känns som om författaren av boken sagt "Nä nu kommer jag inte på mer och skriva så jag låter min dräng skriva ett sunkäventyr istället medan jag spelar World of Warcraft med ena handen och tillfredställer mig själv med den andra".

Ser ni ett mönster? Jag håller med Rising när han säger att äventyr det använder man bara en gång. Men samtidigt är ett bra äventyr jättekul att läsa, men... jag använder det bara en gång.
Däremot kan ett äventyr i en grundbok vara guld värt, speceillt om det är ett lite ickemainstreamspel, där grundäventyret i boken kan sätta tonen för hela kampanjer. Men annars... bleurgh.


Storuggla, mmbop

 

[Baldyr]

apropå

Jag kom osökt att tänka på splattböckerna till Mutant Chronicles. Det enda som var mer oanvändbart än bakgrundsmaterialet, var just de bifogade äventyren. Det ena äventyret var värdelösare än det andra. Har för mig att situationen var liknande med Chronopia-modulerna, fast de försökte jag inte ens läsa, så det kanske bara är en fördom?

Annars håller jag i stort sett med Rising. Alltså att rena uppslag till äventyr är att föredra. Kvantitet före kvalitet, m a o.

Baldyr, tillbaka

 

[gråhök]

Eh, ja, um... Jag tror att ungefär ett matigt äventyr och en hoper intrig-uppslag passar bra. men jag tror också att man ska vara försiktig med hur mycket sidutrymme man viker åt dem. Jag skulle bli besviken om mer än 10%-15% av sidorna var äventyr i en bok som marknadsförs som "information om...".