Nekromanti På tok för liten värld

[Targon]

Är det någon mer än jag som tycker att Mundana är alldeles för liten. Som det ser ut nu kan man ta sig från nordligaste hörnet av Asharien till Soldarns sydkust på drygt 30 dagsmarscher. Vad är det för pluttavstånd?! Tänk bara hur besvärligt det var och hur lång tid det tog om man fick för sig att spatsera från Lund till Stockholm på 1300-talet. Ett tips är att ni tar kartan över Asharinahalvön i Asharien & Soldarnmodulen, kollar upp hur många dagsmarscher det tar att gå genom t ex Sunariskogen, och multiplicerar antalet med två (eller högre). Då blir det nog lite roligare. Som det ser ut nu är Sunariskogen en fånig liten skogsdunge på en fånig liten halvö. Tänk också på relationen mellan marschtakt (gångfart), vagnstakt och ritt som kan se ut så här: 1-2-4. Alltså: ni är tre polare som har bestämt er att bege er till en viss by. Medan du har fått första tjing på hästen och sätter fart alldeles genast, så lyckas den ene av dina vänner sno åt sig en vagn med vinkaggar som drivs av två oxar. Den tredje och töntigaste vännen få gå. Naturligtvis kommer du först fram till byn, nämligen mycket sent på kvällen samma dag. Nästa dag på kvällen kommer polaren med vinvagnen. Tillsammans sätter ni er ner och festar. När så den tredje och töntige polaren kommer två dagar senare (när ni har druckit upp allt vin så han inte får något), har han tillryggalagt samma sträcka på fyra dagar. Var jag övertydlig nu? Måhända. Men jag föredrar ändå det här sättet att räkna. Det är enkelt system som ger dynamik i spelandet.

Hur lätt som helst ska det väl inte vara att ta sig från Ashariska halvön till Jargien (detta ondskans imperium)!



- Targon, skrivare

 

[Bela]

"Som det ser ut nu är Sunariskogen en fånig liten skogsdunge på en fånig liten halvö."

Sunariskogen är ganska stor och den ashariska halvön är inte så liten. Asharien, soldarn, västmark och damarien är tillsammans ungefär lika stora som sverige.

Bela

 

[Targon]

Nåväl...!?

Å Sväje e jö det stössta landet i hela världen!

Varför ska allting vara så förbenat måttligt i Mundana?



- Targon, skrivare

 

[Krille]

Vi ses på Everest!

"Som det ser ut nu kan man ta sig från nordligaste hörnet av Asharien till Soldarns sydkust på drygt 30 dagsmarscher."

...vilket innebär en sträcka på omkring 1200 km. Som jämförelse så är Sveriges största längd ca 1577 km, så vi talar om att gå en sträcka från Ystad till Haparanda ungefär. Det borde ta en månad med fyra mil om dagen. Om du kallar det för pluttavstånd så antar jag utmaningen. Vi ses på toppen av Everest om ett halvår!

"Tänk också på relationen mellan marschtakt (gångfart), vagnstakt och ritt som kan se ut så här: 1-2-4."

Egentligen inte. Den stora skillnaden mellan att gå, rida eller åka vagn är vilken kroppsdel man har ont i dagen efter. Vad gäller ressträcka så är den i princip likadan vid normal marsch. Den lilla hastighetsökning som en häst ger käkas upp av det faktum att hästen kräver längre tid att skötas (ryktning, borstning, utfodring etc).

Visst, du kan pressa hästen om du vill, men det sker till ett grymt högt pris: dubbla hastigheten och du blir i princip tvungen att fyrdubbla återhämtningstiden för hästen.

Så du kan kallt räkna med att man kommer fyra mil på en dag (fem om man stressar), oavsett om man går, rider eller åker vagn. Ska du ta dig fram snabbt, skaffa en båt.

- Krille
"Never position a rock near a hard place"
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>

 

[Krille]

Re: Nåväl...!?

"Å Sväje e jö det stössta landet i hela världen!"

Det är ungefär lika långt i nord-sydlig riktning som USA i nord-sydlig rikting (exklusive Alaska). Det är till ytan ett av de större länderna i Europa (Ryssland och Ukraina är större).

"Varför ska allting vara så förbenat måttligt i Mundana?"

Och varför behöver allt vara så förb...andslåda stort?

- Krille
"Never position a rock near a hard place"
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>

 

[Targon]

Re: Vi ses på Everest!

Jag tycker ändå att den Ashariska halvön är för fjuttig. Min lilla filosofi är att en fantasyvärld värd namnet måste vara åtminstone en aningen mer majestätisk än den verkliga världen. Sunariskogen borde vara amazonas och Kazimbergen borde vara Anderna. Högsta toppen i Khrûnbergen borde vara 8000 meter höga (på tal om Everest). Ett annat exempel: Ett svärd är ett svärld. Ett stort svärd är ett svärd som är så stort att det har ett mytologiskt skimmer över sig. Ett stort svärd i en rollspelsvärld har inga rollpersoner någonsin sett. Kanske bara hört talas om.

Jag håller inte med dig om det där med hästarna. En vedertagen praxis innan de motordrivna hjulens tid var att ständigt och jämt byta hästar, särskilt gällde detta kurirer som hade riktigt bråttom. Till och med jag begriper att man inte kan rida sporrsträck med en häst hur länge som helst utan att hästkräket till slut dör av utmattning. Men man bör nog ändå tänka på hur långt det tar för en kurir att ta sig från ena delen av världen till den andra (hästbyten inräknade). Exempelvis är det ett alltför begränsat antal dagar det tar för en jargisk kavalleritrupp att ta sig till Mûhad. En sådan ritt borde ta månader.



- Targon, skrivare

 

[avatarex]

Frankrike och Spanien

Både Frankrike och Spanien är större än Sverige. Det största landet på hela Mundanakartan är Thalamur, med en storlek som motsvarar ungefär Frankrike. Det finns bara ett rejält land och det är Ebhron.

Både Romarriket, Östrom, Frankerriket och Tysk-Romerska riket var större än Thalamur. Men Mundana är rätt okej ändå. Lite onödig info, bara.

-Fyrtiotvå, sade Djupa Tanken i oändligt, upphöjt majestät.

 

[dream]

Allvarligt talat, det är inte kul att resa i rollspel. Visst, de första tre dagarna kan sl hitta på kul saker som händer, men sen är det bara träigt. En liten, koncentrerad värld är bra mycket bättre enligt mitt förmenande. Jag tycker faktiskt att Mundana är lite väl stor faktiskt. Vi har spelat spelet sedan det kom ut och jag har fortfarande inte lyckats få ut mina spelare ur Asharia...

En annan sak med resor: Visst, de tar kanske inte så lång tid om man bara reser på, men när hästen blir halt, eller när man blir trött så är det bara att ta ett par dagar ledigt, och när vägen regnar igen eller när rövare härjar i området är det bara att ta omvägar eller stanna igen.
Så bara för att det tar tre dagar i teorin så gör det ju inte det i praktiken...

[color:green] //Dream </font color=green>
-------
<A HREF="http://www.offplanet.net/dreaming" target="_new">http://www.offplanet.net/dreaming</A>

 

[Koboldjägaren]

Restok där

Själv ser jag inget större nöje i att vara ute och resa hela tiden. Om det skulle ta ett år att resa från soldarn till jargien skulle ju ingen resa mellan dessa två platser. I våran äventyrar grupp anser vi att det är roligare att spela på ett värdshus, i en grotta eller i en stad, än att resa hela äventyren. Och tänk vad gammla rollpersonerna skulle bli

 

[Targon]

Jag brukar ibland köra med snabbspel, dvs att påskynda det narrativa i rese-episoder där slumparnas utfall varit alltför mesiga. Den största fördelen med att rollspela i en stor värld är själva känslan att det är en stor värld man rör sig i och där det är ett äventyr i sig själv att ta sig från en plats till en annan. I urminnestider har resor varit något svårt och besvärligt. Just denna känsla inför resandet vill jag ingjuta i mina spelare.



- Targon, skrivare

 

[Big Marco]

Re: Realismen

Betänk att Sverige är ett av de längsta länderna i Europa - vinklar du Sverige horisentalt når Sveriges "norra" spets strax norr om Medelhavet, om jag inte missminner mig. För enskilda eller små grupper tar det inte så lång tid att förflytta sig.

Exempelvis är det ett alltför begränsat antal dagar det tar för en jargisk kavalleritrupp att ta sig till Mûhad. En sådan ritt borde ta månader.

Njae, du missar en sak, och det är logistiken. En liten grupp skulle som sagt kunna ha en hyfsat högt tempo. Men det finns ingenting som tar sådan tid att förflytta som en "medeltida" armé. Om du har tur kommer du en eller två mil per dag. Varför? Jo, för att staben, logistiken, maten, tälten, underhållet och samordningen kräver det. En fältherre som pressar på sina mannar är en idiot. För hur effektivt slåss uttröttade, uthungrade, utmattade och ledbrutna soldater?



-Marco Behrmann
-Neogames AB

 

[Big Marco]

Re: Semantik

Jag misstänker att Krille var slarvig med ordet "större". Jag tror han menade "längre". =)

-Marco Behrmann
-Neogames AB

 

[Vindhand]

dessutom

...är fyra mil rätt långt att _gå_ på en dag om man har packning. Det innebär att man vandrar i rätt god takt i åtta timmar. Detta, plus den ansträngning det tar att slå läger, innebär att man måste vara rätt målmedveten och vältränad för att göra det _varje_ dag i en månads tid.

 

[Vindhand]

Visst, de första tre dagarna kan sl hitta på kul saker som händer, men sen är det bara träigt.

"ni reser ytterligare en vecka utan att något intressant händer... så en kväll börjar ni skymta ert mål på horisonten..."

m.a.o: man kan variera detaljnivån.

 

[Targon]

Re: dessutom

Ja, det är nog riktigt. Det innebär att ytterligare en fråga måste ställas till rollpersonerna innan avfärd, nämligen "Klarar ni verkligen av det?" Svarar de ja, så får de väl försöka. Så mycket roligare blir det för spelledaren. Lärdom: Som rollperson bör man inte ta på sig mer än vad man klarar av. Att ta sig till närmaste stad är väl ok, men att fara tvärs över kontinenten så där utan vidare rekommenderas inte.



- Targon, skrivare

 

[Krille]

Upp till bevis!

"Min lilla filosofi är att en fantasyvärld värd namnet måste vara åtminstone en aningen mer majestätisk än den verkliga världen."

Beskriv den som mer majestätisk då. Använd inte siffror utan adjektiv istället. Beskriv inte sträckan som tolvhundrakilometer lång, utan som trettio dagars blåsor under fötterna, ont i häcken, hård mark att sova på, kalla sovsäckar och skitiga underkläder. Jag lovar, trots att det är samma sträcka så känns den bra mycket längre om man inte beskriver den med siffror.

Och om du tycker att 8000 meter och 1200 kilometer är fjuttigt, ta en fotvanding till toppen av Kebnekaise. Jag har bara gjort det sista benet på sträckan. Det tog en vecka (!) trots att det var en bråkdel av den sträcka på 280 km som de borde ha varit om man räknar dagsmarscher på 40 km (vi gick på sin höjd hälften så mycket).

Efteråt... tja, det var nog fanimej den mest majestätiska utsikt jag någonsin har varit med om, trots "fjuttiga" dryga 2000 meter. Inte ens bra mycket högre höjder i Alperna har kunnat tävla med den synen, men det kan ju förstås bero på att jag inte hade behövt slita häst i tre dagar för att komma upp till toppen.

"En vedertagen praxis innan de motordrivna hjulens tid var att ständigt och jämt byta hästar, särskilt gällde detta kurirer som hade riktigt bråttom."

Denna "vedertagna praxis" förutsätter dock en sak som rollpersoner sällan har: en rikstäckande organisation. För att man ska kunna byta hästar krävs hästar att byta, platser att förvara hästar på på lagom avstånd, folk som tar hand om hästar på dessa platser et cetera. Har du inte det, utan är begränsad till en häst per skalle och vill hålla hästkraken till liv så är du dessvärre begränsad till fyra mil om dagen. Kanske lite mer, men inte i evighet.

"Exempelvis är det ett alltför begränsat antal dagar det tar för en jargisk kavalleritrupp att ta sig till Mûhad. En sådan ritt borde ta månader."

Talar vi en liten trupp så rör de siig ca fyra mil om dagen. Talar vi en kavallerienhet i anslutning till en armé så talar vi en nettoförflyttning på ca 4 kilometer om dagen, kanske så mycket som en mil om de stressar. Att kavallerienheten brutto kanske rör sig omkring fyra mil har inte med saken att göra - (det lätta) kavalleriets uppgift är att utgöra flankskydd åt infanteriet, och man kan fortfarande inte röra sig snabbare än den långsammaste enheten. Att flytta en armé är dessutom ett enormt logistiskt företag, så en mil om dagen är hög fart för en armé.

Således, det tar månader.

- Krille
"Never position a rock near a hard place"
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>

 

[dream]

Visst. Man kan höja tempot, men frågan är varför? Vad är mervärdet för spelarna med att spelledaren säger "Ni reser en vecka utan att något händer, och sen ser ni något vid horisonten" och att rollpersonerna faktiskt ser något vid horisonten redan nästa dag?
Jag känner mig aldrig nöjd med att höja tempot på det här sättet, det känns onödigt och meningslöst att lägga den ondsinte magikerns torn tre veckors meningslös färd ut i vildmarken när man lika gärna kan ha det i staden eller för all del ett par mil utanför. Nå, så kategorisk ska man kanske inte vara, men oftast känns det så för mig även om det i undantagsfall kan vara motiverat med långresor.

[color:green] //Dream </font color=green>
-------
<A HREF="http://www.offplanet.net/dreaming" target="_new">http://www.offplanet.net/dreaming</A>

 

[Kalil]

Jag tycker som du

Jag spelleder ofta på känsla och intuition, så även när jag började spelleda i Mundana. Jag hade alltså inte brytt mig ett vitten om hur skalan egentligen såg ut på kartan.

Resan ner genom de himmelshöga Kamorbergen (heter de så? i.a.f de norra gränbsbergen till Jargien) tog 5 veckor av umbäranden, strid mot barbarer och äventyrande. När RP äntligen kom in i civilisationens utkanter låg de sägenomspunna templen och palatsen i Jargiens centrala delar månader bort. Tills en spelare läste skalan på kartan...

Det Jargiska Imperiet var stort som Estland (viss överdrift), de var ett para dagars ritt från huvudstaden. Jag tror mina spelar garvade i en timme i sträck, jag funderade på att cykla ned till sjukhuset och be om en tub syrgas ifall de skulle tuppa av

Mundana är väldigt litet för att vara en fantasyvärld. Jag fick dubbla skalan för att bibehålla någon slags trovärdighet i min kampanj.

BTW, minns ni Dark Sun (ADD kampanjvärld)? Det var ännu mindre! Som Skåne ungefär Och där häckade en packe trollkarlskungar och drakar och annat maffigt. Men visst är det töntigt

/Kalil

 

[Vindhand]

Visst. Man kan höja tempot, men frågan är varför? Vad är mervärdet för spelarna med att spelledaren säger "Ni reser en vecka utan att något händer, och sen ser ni något vid horisonten" och att rollpersonerna faktiskt ser något vid horisonten redan nästa dag?

Mervärdet är att man kan hålla en konsekvent geografi utan att för den skull behöva rollspela 17 dagar som inte innefattar något mer spännande än skoskav och vedhuggning.
Dessutom borde det rimligtvis kunna gå att resa någonstans utan att det händer kul/spännande/farliga saker varje dag. Då står valet mellan att spela ut de händelselösa långtråkiga dagarna tills spelarna också är riktigt uttråkade, eller så kan man sammanfatta litet.


Jag känner mig aldrig nöjd med att höja tempot på det här sättet, det känns onödigt och meningslöst att lägga den ondsinte magikerns torn tre veckors meningslös färd ut i vildmarken när man lika gärna kan ha det i staden eller för all del ett par mil utanför. Nå, så kategorisk ska man kanske inte vara, men oftast känns det så för mig även om det i undantagsfall kan vara motiverat med långresor.

"Vi skall på en lång och farofylld resa till den galne ensamme erimiten som ingen sett på tjugo år. Om han fortfarande lever borde han befinna sig några kvarter norr om järntorget..."


Vad är det du tycker att du förlorar på att sammanfatta en händelselös vecka? Ogillar du även böcker där det står saker som "en vecka senare..." utan någon förklaring till vad som skedde alla huvudpersonerna denna vecka?

 

[dream]

Vad är det som inte är konsekvent med Mundanas geografi?

Jag tycker inte att det är lämpligt att jämföra med en bok när det gäller rollspel. Jag tycker snarare att man kan jämföra med livet. Vad jag menar är att man helt enkelt förlorar en del av kontakten med sin rollperson när man plötsligen ser honom eller henne utifrån, istället för att se personen inifrån.

[color:green] //Dream </font color=green>
-------
<A HREF="http://www.offplanet.net/dreaming" target="_new">http://www.offplanet.net/dreaming</A>