Nekromanti Paralellitet och anakronism

[Quadrante]

Sådärja nu valde jag en titel som alla kommer att vilja klicka på (eller?).

Jag funderade lite på (utifrån tråden om scenindelning) dels hur ni ställer er till att spela flera paralella historier (kanske med samma roller i nutid-framtid alt dåtid-nutid,; eller renttutav olika roller som agerar paralellt, men med samma spelare). Det är ju ett grepp som används flitigt i andra berättande former i olika medier, film, böcker, (data/tv-)spel osv..

Jag gissar att det passar solospelande bäst, men jag kan ha fel.

Men att använda sig av anakronisk tid, är ju inte helt nytt inom rollspel. Att tillexempel först spela en scen med upplösningen och senare spela vägen dit, eller att någon (tex spelledaren) berättar paralella händelser osv..

...

Jag tänker mig att man skulle kunna hoppa frmåt och bakåt ganska friskt i de flesta äventyr, utan att spelande skulle bli lidande. En invändning kanske skulle kunna vara att det måste vara väldigt styrt, rälsat, men jag vet inte - det borde gå ändå.

 

[wilper]

Jo! Det är skoj när man gör hopp i tiden. I Höstdimmaäventyret "Den tusende sonen" som vi körde på SnöKon 2007 och GothCon XXXI så spelade man fyra akter.

1. Åskådarna tll ett brott.
2. Utredarna av brottet efter att det skett.
3. Hopp bakåt till att spela skurkarnas förberedelser och genomförande av brottet.
4. Hopp framåt igen till att spela utredarna då de klarar upp brottet.

Grejen var ju att spelarna sett vad som skulle ske i akt 1, så de kunde "anpassa" sitt spelande en aning. Jag har spelat äventyret med sådär 10 grupper vid det här laget, men inte en enda har gått in för att sabba kontinuiteten. Så signalerar man bara vad man håller på med som SL så är det nog fritt fram. Skall man smyga på spelarna paralella handlingar så får man nog förbereda lite hårdare tror jag.

 

[Mogger]

Rummet är sällan det som avgör ett äventyrs story. Tid är rum i rollspel väldigt ofta. Om en scen utspelar sig i Texas 1912 och nästa i Borlänge 2023 för att följas upp med en scen i Katmandu 1988 är det inte knepigare än scener i kronologisk följd. Det beror helt på vad man vill ha ut av det. I Sorcerer föreslås ett fränt sätt att använad tid och det är att spela sig bakåt i tiden genom ett slags, "hur blev det så här" tills man till slut spelar den enda möjlga summan av alla föregående scener. Jag har inte provat men det låter intressant.

Hur som helst, tidshopp är inga knepigheter, tvärtom.

Däremot kan det kräva en del av spelgruppen om det är mycket fram och tillbaka men då handlar det snarast om tidsresor eller något. Att i en scen få reda på vad som hände mellan protagonisten och hans far är bara en annan form av bakgrundshistoria.

 

[MrG]

Jorå, jag kan kopiera svar ur tråden om scenklippning och berätta hur jag klipp fram och tillbaka i tiden i en rock n´rollkampanj (spände i huvudsak på nittiotalet, men gick från västern till 2000-tal, med en avstickar i urtid), varje speltillfälle hade sin tidslott, det fanns en grundram, men den var också föränderlig om spelarna skulle putta på den.

Ett annat exempel är The de Menth på senaste GothCon som klippte fram och tillbaka mellan 1920tal och 80tal.

Funkar aldeles utmörkt på grupper (solospel uppskattar jag inte själv, så jag kan inte se att det skulle vara mer lämpat för det

-Gunnar (har för mig att jag har haft fler exempel på det, men huvudet är blankt på dem)