Krille
Super Moderator
Parallel Worlds Gamist’s Edition, PWGE, är en modifikation av Parallel Worlds. Den kom till för att rent spelmekaniskt så har spelaren väldigt lite att göra. I princip kan spelledaren ersättas med en laptop som är programmerad att slå tärningar och printa ut glada tillrop, eftersom striden hela tiden är samma moment med initiativ, anfall, försvar, skada, repetera ad infinitum. Det finns visserligen en regel om ”förutsägbara attacker” och en annan om ”kreativa attacker och försvar”, men vad de säger är ”beskriv, annars får du smisk” respektive ”om du ordbajsar så får du pudelutställningspoäng”.
Och… tja, det tycker jag är rätt trist. Av den anledningen kastade jag ut allt från rubriken Strid till och med rubriken Flera motståndare, och ersatte med ett mer dynamiskt och spelarkontrollerat system.
Ståryn om PWGE börjar på LinCon 2007, där jag hamnade bredvid Tomas Arfert och dessutom hade med mig en hel display med samlar-rymdskeppsspelet Rocketmen. Ni som har spelat Pirates of the Spanish Main känner till konceptet. I Rocketmen är piratskeppen utbytta mot femtitalsnostalgiska raketskepp med fenor, man har strålpistoler med ringar kring spetsen och man samlar mystiska mineraler på asteroider istället för piratguld, men mekaniskt är spelen väldigt lika.
I vilket fall som helst så blev jag inspirerad av Rocketmen att göra ett rollspel i samma anda, och delvis på grund av att Tomas Arfert satt bredvid så beslutade jag mig för att göra det som ett spel till hans generella regelsystem Parallel Worlds. Jag identifierade dock några saker med PW som jag inte gillade (bland annat ovanstående brister), och några saker som jag saknade (rymdskepp och dramaturgiska regler).
Det jag inte gillar med PW är det som jag åtgärdar med PWGE, som enligt min mening gör PW till ett mycket mer spännande spel. Dessutom upptäckte jag ungefär halvvägs genom utvecklandet att mekaniken lika gärna kunde användas för sociala och diplomatiska konflikter också såväl som strid, och det ser jag heller inte som en nackdel.
Det är en lång text, men majoriteten av texten är några riktigt feta exempel. Själva mekaniken är jätteliten.
Hur funkar PWGE
PWGE fungerar i stort sett som vanliga Parallel Worlds. Den stora skillnaden är att stridssystemet ersätts av ett konfliktsystem. Konfliktsystemet tar hand om utdragna konflikter, inklusive strid, och inför betydligt mer spelarinflytande än vanliga PW.
En utdragen konflikt behöver inte vara dödlig. Den kan vara det, men det är inget krav. Det viktiga är att det finns ett mål man försöker uppnå som står tvärtemot någon annans mål, och att det tar tid att gå igenom konflikten.
Du behöver samma saker som för PW för att kunna använda PWGE, förutom att du dessutom behöver något sätt att hålla koll på hur mycket man kan göra. Pokermarker, Magic-livstenar, blodplättar från Vampire eller Ahlgrens bilar fungerar utmärkt för detta. En riktigt bra rollperson kan komma att behöva ett tjugotal som mest.
Definiera konflikten
Det första man ska göra i en konflikt är att definiera den, närmare bestämt avgöra vilka som är inblandade i den och vad de vill uppnå. Därefter ska varje inblandad part bestämma hur man försöker uppnå det här målet. Slutligen ska man med ledning av hur man försöker uppnå målet vilken egenskap som bäst representerar den inställning till konflikten som man har valt.
Nästa steg är att definiera handlingspölen. En handlingspöl är ett antal marker som kan användas i en konflikt för att köpa handlingar. Man får spendera dem nästan hur man vill, men man har inte fler handlingar än så, så man måste hushålla med dem och använda dem vist. Varje rollperson har en egen handlingspöl.
Handlingspölens storlek bestäms på följande sätt:
<ul type="square">[*]Dubbla värdet i egenskapen som används
[*]+4 om identiteten passar direkt
[*]+2 om identiteten passar indirekt
[*]+2 per färdighet som passar
[*]-1 för varje annan person som är på den egna sidan i konflikten[/list]
Hur man använder handlingspölarna
Marker i en handlingspöl används för att ”köpa” handlingar. Det finns ingen särskild ordning som handlingar kan köpas i, utan det handlar mest om vem som säger att man vill göra något först. När man vill göra något så säger man det, helt enkelt.
Vad man kan göra är följande:
<ul type="square">[*]Göra en handling. Vad som helst som är en handling är giltigt, även om man inte behöver slå för den. Behöver man slå för handlingen så ingår det.
[*]Göra en svarshandling. En svarshandling är något som utförs som ett svar på en handling och som riktas mot den som utför handlingen som svarshandlingen svarar på. Ett motanfall eller ripost är en svarshandling, medan ett anfall mot en tredje person är en (annan) handling. Man kan inte göra en svarshandling mot en svarshandling. Däremot kan man göra en ny handling senare.
[*]Göra en mothandling. En mothandling är en handling som utförs för att negera en handling eller en svarshandling. Att försvara sig genom att ducka, kliva undan eller parera är en mothandling, medan ett motanfall är en svarshandling.
[*]Sätta turordning. En handling och dess svarshandling inträffar samtidigt, om man inte vill sätta turordning på endera av dem. Sätter man turordning på svarshandling eller handling så inträffar den handlingen först. Sätter båda sidor turordning på sina respektive handlingar så får båda sidor slå ett turordningsslag. Den som får högst på sitt turordningsslag gör sin handling först. Är slagen lika så inträffar handlingarna ändå samtidigt.
[*]Ändra avstånd. I PWGE så förutsätts det att man förflyttar sig precis hela tiden. Det är bara det att eftersom alla förflyttar sig så är avstånden kontanta. Vill man ändra avstånden så gör man det genom att spendera marker ur handlingspölen. Att ändra avstånd är egentligen en handling som vilken handling som helst och kan både motstås, svaras på och sättas turordning på, men vi nämner den ändå särskilt.
[*]Toppa ett slag. Om du inte är nöjd med ett slag så kan du toppa det. I så fall spenderar du en marker ur handlingspölen för att slå om det slaget du inte var nöjd med. Det nya slaget gäller i det gamla slagets ställe. Du kan toppa ett slag flera gånger om du vill, men varje toppning kostar en marker.
[*]Toppa skadeslag. Man kan toppa skadeslag genom att spendera en marker och slå om tärningen.
[*]Mot-toppa skadeslag. Som försvarare har man en särskild möjlighet: man kan mot-toppa motståndarens skadeslag genom att spendera en marker. I så fall måste anfallaren slå om skadeslaget eller mot-mot-toppa det genom att spendera en marker och behålla slaget som det är. Det går att mot-toppa ett skadeslag hur många gånger som helst, men varje försök kostar en marker. Varje mot-toppning kan mot-mot-toppas en gång genom att spendera en marker, men det måste ske innan skadeslaget slås om.
[*]Bli skadad. Varje gång en person blir skadad så tappar denne en marker ur handlingspölen. Får personen en skråma så förlorar man en marker till (totalt två alltså). Blir en person Sårad så förlorar man två marker till (totalt tre). Blir man allvarligt skadad så förlorar man två marker till, utöver ovanstående, även om man inte blir medvetslös.[/list]
I strid så är handlingar och svarshandlingar oftast anfall och mothandlingar är ofta försvar. Man ändrar ofta avstånd för att optimera användningen av sitt vapen. Man sätter ofta turordningen för att ”slå tillbaka först”, och speciellt skadeslag toppas och mot-toppas.
I jaktsituationer så är handlingar och svarshandlingar oftast att ändra avståndet, och mothandlingar är oftast att försöka hålla sig kvar på samma avstånd. Slagen kan ofta toppas på olika sätt. Turordning förekommer sällan, i princip bara om man försöker gå in i strid med personen. Anfallshandlingar är möjliga, och i så fall kan det leda till att skada används.
I diplomatiska konflikter så är handlingar och svarshandlingar oftast olika förhandlingstekniska utspel, medan mothandlingar är handlingar man gör för att negera andra sidans utspel. Turordning kan vara viktigt om man försöker få klart olika utspel och lägga fram dem i förhandlingen innan motståndaren. Avstånd ändras i princip aldrig, och man slår i princip aldrig skada.
I sociala konflikter så är handlingar och svarshandlingar olika verbala framstötar med ett syfte som för en närmare konfliktens mål, medan mothandlingar mest är att vifta undan framstötarna. Turordning förekommer sällan, utan saker sker oftast i den ordning som de ropas ut över spelbordet. Toppningar förekommer ofta. Däremot är skada och avstånd inte aktuellt.
Principen är dock densamma i samtliga fall:
<ul type="square">[*]En person som vill göra något säger vad han vill göra.
[*]Den som är målet för den första personens handling får möjlighet att dels göra en mothandling och dels göra en svarshandling.
[*]Den första personen får möjlighet att göra en mothandling på svarshandlingen.
[*]Turordning bestäms om det behövs, och handling och svarshandling inträffar i den ordningen.
[*]Är det strid och någon träffar så slås skada och markeras.
[*]Detta upprepas tills en eller fler sidor tömmer sina handlingspölar, eller att ingen längre vill göra en handling.
[*]Hela tiden kan slag toppas (och i fallet skada, mot-toppas och mot-mot-toppas).[/list]
Avstånd
Avstånd räknas lite olika i närstrid och i avståndsstrid, men de fungerar på samma sätt. Avståndet mäts mellan varje par av kombattanter.
I närstrid finns avstånden Kropp, Dolk, Svärd, Stav och Spjut. Dessa ligger alla inom avståndsstridsavståndet 0. Varje vapen har en vapenlängd. För obeväpnad är vapenlängden Kropp, för dolkar och sköldar är vapenlängden Dolk, för svärd och enhandsyxor är vapenlängden Svärd, tvåhandssvärd, tvåhandsyxor och stavar har vapenlängden Stav, och spjut och pålvapen har vapenlängden Spjut. Dessa spelar stor roll i striden:
<ul type="square">[*]Om vapenlängden är lika lång som avståndet så får anfallsbonusen från vapnet användas.
[*]Om avståndet är kortare än vapenlängden så kan vapnet användas, men inte optimalt. Då får anfallsbonusen från vapnet inte användas.
[*]Om avståndet är längre än vapenlängden så kan man inte anfalla med vapnet. Däremot kan man försvara sig.[/list]
För avståndsvapen är det lite annorlunda. Avstånd 0 är som sagt var alla närstridsavstånd. Därefter finns avstånd 1 och uppåt. Varje vapen har två avstånd, för Kort och Max.
<ul type="square">[*]Om avståndet är 0 så får motståndaren försvara sig med närstridsvapen. Det blir ingen skillnad gentemot vanliga närstridsanfall.
[*]Om avståndet är 1 eller större samt mindre än eller lika med Kort så är svårighetsgraden för anfallet 2T+2.
[*]Om avståndet är större än Kort men mindre än Max så är svårigheten för anfallet 2T+4.
[*]Om avståndet är större än Max så får man inte anfalla alls.[/list]
Att ändra avståndet är som vilken handling som helst. Man säger då att man vill öka eller minska avståndet. Som mothandling kan man välja att bibehålla avståndet. Används ingen mothandling för att bibehålla avståndet så ändras avståndet efter önskemål. Annars ändras avståndet om den som vill ändra avståndet vinner ett motsatt slag, och det kvarstår om den som vill bibehålla avståndet vinner slaget.
Så fort man går från avstånd 1 till 0 så är man på närstridsavstånd. Man kommer då in på det längsta vapnets optimala avstånd.
När avståndet ökas från det längsta vapnet så hamnar man på avstånd 1.
Om en motståndare är överraskad så får man välja vilket avstånd man vill börja striden på. Dessutom kan man få ett frislag, dvs en anfallshandling som inte kostar en marker från handlingspölen och som motståndaren inte får göra någon svarshandling på. Eventuellt toppande kostar förstås marker som vanligt.
Två fetlånga exempel
Det finns tre sätt som en konflikt kan sluta på.
Ena sidan besegrar den andra sidan: Om ena sidan uppnår sitt mål innan handlingspölen är slut så är det inte så mycket att orda om. Den ena sidan har i så fall uppnått sitt mål.
Ena sidans handlingspöl tar slut före den andra sidans: Om ena sidans handlingspöl tar slut innan den andra sidans pöl utan att nå ett avgörande så har den första sidan förlorat konflikten, men den andra sidans mål är ännu inte helt uppnådda. Om den förlorande sidan kan dra sig ur konflikten så kan denne fortfarande omgruppera och ta nya tag med en annan strategi. ”To live and fight another day” är en ganska bra definition av det här sättet.
Båda sidornas handlingspölar tar slut, eller ingen vill initiera en ny handling: Om det visar sig att båda sidorna gör slut på sina handlingspölar, eller om ingen vill initiera en ny handling, så har man nått ett dödläge. Det är helt enkelt oavgjort och konflikten är inte avgjord. Om man får möjlighet så kan man omgruppera och ta tag i konflikten på ett nytt sätt, varvid man får skapa en ny handlingspöl och börja om.
Den kreativa spelledaren kan förstås använda avstånd och skada även i diplomatiska och sociala konflikter. Ett förslag är att göra så här:
Varje part i en diplomatisk eller social konflikt har ett antal diplomatiska och sociala ”kroppspoäng”, som bestäms precis som vanligt. De räknas separat från de fysiska kroppspoängen (de som man blir av med genom att få fysiskt stryk), och de återställs för det mesta helt mellan varje konflikt. Skulle någon part förlora alla sina diplomatiska respektive sociala kroppspoäng så har denne förlorat konflikten. Skada bestäms som vanligt med 1T plus modifikationer. Modifikationer bestäms så att säga av den sociala eller diplomatiska ammunition man tar med sig in i konflikten.
Varje part i en diplomatisk konflikt har också ett ”avstånd”, eller hur nära ett samförstående de är. Ju längre avståndet är desto svårare är det att förhandla, eftersom man inte har några gemensamma angreppspunkter.
I en social konflikt så används ”avstånd” snarare som hur väl man känner den andra parten. Ju längre avståndet är desto mindre intima är parterna.
Sociala och diplomatiska avstånd kvarstår mellan varje konflikt, och mäts bara på skalan 0-10. 10 är väldigt fientliga relationer, medan 1 är väldigt välvilliga relationer.
Erfarenhetstärningar som inte har spenderats kan användas som bonusmarker i precis vilken handlingspöl som helst. Man kan alltså spendera en erfarenhetstärning istället för en marker ur ens handlingspöl. Är pölen tom så är man dock körd, så vill man spendera erfarenhetstärningar så måste man ha minst en marker kvar i pölen.
Erfarenhetstärningar kan förstås även användas precis som vanligt.
Och… tja, det tycker jag är rätt trist. Av den anledningen kastade jag ut allt från rubriken Strid till och med rubriken Flera motståndare, och ersatte med ett mer dynamiskt och spelarkontrollerat system.
Ståryn om PWGE börjar på LinCon 2007, där jag hamnade bredvid Tomas Arfert och dessutom hade med mig en hel display med samlar-rymdskeppsspelet Rocketmen. Ni som har spelat Pirates of the Spanish Main känner till konceptet. I Rocketmen är piratskeppen utbytta mot femtitalsnostalgiska raketskepp med fenor, man har strålpistoler med ringar kring spetsen och man samlar mystiska mineraler på asteroider istället för piratguld, men mekaniskt är spelen väldigt lika.
I vilket fall som helst så blev jag inspirerad av Rocketmen att göra ett rollspel i samma anda, och delvis på grund av att Tomas Arfert satt bredvid så beslutade jag mig för att göra det som ett spel till hans generella regelsystem Parallel Worlds. Jag identifierade dock några saker med PW som jag inte gillade (bland annat ovanstående brister), och några saker som jag saknade (rymdskepp och dramaturgiska regler).
Det jag inte gillar med PW är det som jag åtgärdar med PWGE, som enligt min mening gör PW till ett mycket mer spännande spel. Dessutom upptäckte jag ungefär halvvägs genom utvecklandet att mekaniken lika gärna kunde användas för sociala och diplomatiska konflikter också såväl som strid, och det ser jag heller inte som en nackdel.
Det är en lång text, men majoriteten av texten är några riktigt feta exempel. Själva mekaniken är jätteliten.
Hur funkar PWGE
PWGE fungerar i stort sett som vanliga Parallel Worlds. Den stora skillnaden är att stridssystemet ersätts av ett konfliktsystem. Konfliktsystemet tar hand om utdragna konflikter, inklusive strid, och inför betydligt mer spelarinflytande än vanliga PW.
En utdragen konflikt behöver inte vara dödlig. Den kan vara det, men det är inget krav. Det viktiga är att det finns ett mål man försöker uppnå som står tvärtemot någon annans mål, och att det tar tid att gå igenom konflikten.
Du behöver samma saker som för PW för att kunna använda PWGE, förutom att du dessutom behöver något sätt att hålla koll på hur mycket man kan göra. Pokermarker, Magic-livstenar, blodplättar från Vampire eller Ahlgrens bilar fungerar utmärkt för detta. En riktigt bra rollperson kan komma att behöva ett tjugotal som mest.
Definiera konflikten
Det första man ska göra i en konflikt är att definiera den, närmare bestämt avgöra vilka som är inblandade i den och vad de vill uppnå. Därefter ska varje inblandad part bestämma hur man försöker uppnå det här målet. Slutligen ska man med ledning av hur man försöker uppnå målet vilken egenskap som bäst representerar den inställning till konflikten som man har valt.
Definiera handlingspölen
Nästa steg är att definiera handlingspölen. En handlingspöl är ett antal marker som kan användas i en konflikt för att köpa handlingar. Man får spendera dem nästan hur man vill, men man har inte fler handlingar än så, så man måste hushålla med dem och använda dem vist. Varje rollperson har en egen handlingspöl.
Handlingspölens storlek bestäms på följande sätt:
<ul type="square">[*]Dubbla värdet i egenskapen som används
[*]+4 om identiteten passar direkt
[*]+2 om identiteten passar indirekt
[*]+2 per färdighet som passar
[*]-1 för varje annan person som är på den egna sidan i konflikten[/list]
När handlingspölarna är definierade så tar man så många marker och lägger framför sig. Om man sköter flera personer, exempelvis om man är spelledare, så får man lägga respektive handlingspöls marker i klara och separerade högar.
Hur man använder handlingspölarna
Marker i en handlingspöl används för att ”köpa” handlingar. Det finns ingen särskild ordning som handlingar kan köpas i, utan det handlar mest om vem som säger att man vill göra något först. När man vill göra något så säger man det, helt enkelt.
Vad man kan göra är följande:
<ul type="square">[*]Göra en handling. Vad som helst som är en handling är giltigt, även om man inte behöver slå för den. Behöver man slå för handlingen så ingår det.
[*]Göra en svarshandling. En svarshandling är något som utförs som ett svar på en handling och som riktas mot den som utför handlingen som svarshandlingen svarar på. Ett motanfall eller ripost är en svarshandling, medan ett anfall mot en tredje person är en (annan) handling. Man kan inte göra en svarshandling mot en svarshandling. Däremot kan man göra en ny handling senare.
[*]Göra en mothandling. En mothandling är en handling som utförs för att negera en handling eller en svarshandling. Att försvara sig genom att ducka, kliva undan eller parera är en mothandling, medan ett motanfall är en svarshandling.
[*]Sätta turordning. En handling och dess svarshandling inträffar samtidigt, om man inte vill sätta turordning på endera av dem. Sätter man turordning på svarshandling eller handling så inträffar den handlingen först. Sätter båda sidor turordning på sina respektive handlingar så får båda sidor slå ett turordningsslag. Den som får högst på sitt turordningsslag gör sin handling först. Är slagen lika så inträffar handlingarna ändå samtidigt.
[*]Ändra avstånd. I PWGE så förutsätts det att man förflyttar sig precis hela tiden. Det är bara det att eftersom alla förflyttar sig så är avstånden kontanta. Vill man ändra avstånden så gör man det genom att spendera marker ur handlingspölen. Att ändra avstånd är egentligen en handling som vilken handling som helst och kan både motstås, svaras på och sättas turordning på, men vi nämner den ändå särskilt.
[*]Toppa ett slag. Om du inte är nöjd med ett slag så kan du toppa det. I så fall spenderar du en marker ur handlingspölen för att slå om det slaget du inte var nöjd med. Det nya slaget gäller i det gamla slagets ställe. Du kan toppa ett slag flera gånger om du vill, men varje toppning kostar en marker.
[*]Toppa skadeslag. Man kan toppa skadeslag genom att spendera en marker och slå om tärningen.
[*]Mot-toppa skadeslag. Som försvarare har man en särskild möjlighet: man kan mot-toppa motståndarens skadeslag genom att spendera en marker. I så fall måste anfallaren slå om skadeslaget eller mot-mot-toppa det genom att spendera en marker och behålla slaget som det är. Det går att mot-toppa ett skadeslag hur många gånger som helst, men varje försök kostar en marker. Varje mot-toppning kan mot-mot-toppas en gång genom att spendera en marker, men det måste ske innan skadeslaget slås om.
[*]Bli skadad. Varje gång en person blir skadad så tappar denne en marker ur handlingspölen. Får personen en skråma så förlorar man en marker till (totalt två alltså). Blir en person Sårad så förlorar man två marker till (totalt tre). Blir man allvarligt skadad så förlorar man två marker till, utöver ovanstående, även om man inte blir medvetslös.[/list]
I strid så är handlingar och svarshandlingar oftast anfall och mothandlingar är ofta försvar. Man ändrar ofta avstånd för att optimera användningen av sitt vapen. Man sätter ofta turordningen för att ”slå tillbaka först”, och speciellt skadeslag toppas och mot-toppas.
I jaktsituationer så är handlingar och svarshandlingar oftast att ändra avståndet, och mothandlingar är oftast att försöka hålla sig kvar på samma avstånd. Slagen kan ofta toppas på olika sätt. Turordning förekommer sällan, i princip bara om man försöker gå in i strid med personen. Anfallshandlingar är möjliga, och i så fall kan det leda till att skada används.
I diplomatiska konflikter så är handlingar och svarshandlingar oftast olika förhandlingstekniska utspel, medan mothandlingar är handlingar man gör för att negera andra sidans utspel. Turordning kan vara viktigt om man försöker få klart olika utspel och lägga fram dem i förhandlingen innan motståndaren. Avstånd ändras i princip aldrig, och man slår i princip aldrig skada.
I sociala konflikter så är handlingar och svarshandlingar olika verbala framstötar med ett syfte som för en närmare konfliktens mål, medan mothandlingar mest är att vifta undan framstötarna. Turordning förekommer sällan, utan saker sker oftast i den ordning som de ropas ut över spelbordet. Toppningar förekommer ofta. Däremot är skada och avstånd inte aktuellt.
Principen är dock densamma i samtliga fall:
<ul type="square">[*]En person som vill göra något säger vad han vill göra.
[*]Den som är målet för den första personens handling får möjlighet att dels göra en mothandling och dels göra en svarshandling.
[*]Den första personen får möjlighet att göra en mothandling på svarshandlingen.
[*]Turordning bestäms om det behövs, och handling och svarshandling inträffar i den ordningen.
[*]Är det strid och någon träffar så slås skada och markeras.
[*]Detta upprepas tills en eller fler sidor tömmer sina handlingspölar, eller att ingen längre vill göra en handling.
[*]Hela tiden kan slag toppas (och i fallet skada, mot-toppas och mot-mot-toppas).[/list]
Avstånd
Avstånd räknas lite olika i närstrid och i avståndsstrid, men de fungerar på samma sätt. Avståndet mäts mellan varje par av kombattanter.
I närstrid finns avstånden Kropp, Dolk, Svärd, Stav och Spjut. Dessa ligger alla inom avståndsstridsavståndet 0. Varje vapen har en vapenlängd. För obeväpnad är vapenlängden Kropp, för dolkar och sköldar är vapenlängden Dolk, för svärd och enhandsyxor är vapenlängden Svärd, tvåhandssvärd, tvåhandsyxor och stavar har vapenlängden Stav, och spjut och pålvapen har vapenlängden Spjut. Dessa spelar stor roll i striden:
<ul type="square">[*]Om vapenlängden är lika lång som avståndet så får anfallsbonusen från vapnet användas.
[*]Om avståndet är kortare än vapenlängden så kan vapnet användas, men inte optimalt. Då får anfallsbonusen från vapnet inte användas.
[*]Om avståndet är längre än vapenlängden så kan man inte anfalla med vapnet. Däremot kan man försvara sig.[/list]
För avståndsvapen är det lite annorlunda. Avstånd 0 är som sagt var alla närstridsavstånd. Därefter finns avstånd 1 och uppåt. Varje vapen har två avstånd, för Kort och Max.
<ul type="square">[*]Om avståndet är 0 så får motståndaren försvara sig med närstridsvapen. Det blir ingen skillnad gentemot vanliga närstridsanfall.
[*]Om avståndet är 1 eller större samt mindre än eller lika med Kort så är svårighetsgraden för anfallet 2T+2.
[*]Om avståndet är större än Kort men mindre än Max så är svårigheten för anfallet 2T+4.
[*]Om avståndet är större än Max så får man inte anfalla alls.[/list]
Att ändra avståndet är som vilken handling som helst. Man säger då att man vill öka eller minska avståndet. Som mothandling kan man välja att bibehålla avståndet. Används ingen mothandling för att bibehålla avståndet så ändras avståndet efter önskemål. Annars ändras avståndet om den som vill ändra avståndet vinner ett motsatt slag, och det kvarstår om den som vill bibehålla avståndet vinner slaget.
Så fort man går från avstånd 1 till 0 så är man på närstridsavstånd. Man kommer då in på det längsta vapnets optimala avstånd.
När avståndet ökas från det längsta vapnet så hamnar man på avstånd 1.
Om en motståndare är överraskad så får man välja vilket avstånd man vill börja striden på. Dessutom kan man få ett frislag, dvs en anfallshandling som inte kostar en marker från handlingspölen och som motståndaren inte får göra någon svarshandling på. Eventuellt toppande kostar förstås marker som vanligt.
Två fetlånga exempel
En konflikts utgång
Det finns tre sätt som en konflikt kan sluta på.
Ena sidan besegrar den andra sidan: Om ena sidan uppnår sitt mål innan handlingspölen är slut så är det inte så mycket att orda om. Den ena sidan har i så fall uppnått sitt mål.
Ena sidans handlingspöl tar slut före den andra sidans: Om ena sidans handlingspöl tar slut innan den andra sidans pöl utan att nå ett avgörande så har den första sidan förlorat konflikten, men den andra sidans mål är ännu inte helt uppnådda. Om den förlorande sidan kan dra sig ur konflikten så kan denne fortfarande omgruppera och ta nya tag med en annan strategi. ”To live and fight another day” är en ganska bra definition av det här sättet.
Båda sidornas handlingspölar tar slut, eller ingen vill initiera en ny handling: Om det visar sig att båda sidorna gör slut på sina handlingspölar, eller om ingen vill initiera en ny handling, så har man nått ett dödläge. Det är helt enkelt oavgjort och konflikten är inte avgjord. Om man får möjlighet så kan man omgruppera och ta tag i konflikten på ett nytt sätt, varvid man får skapa en ny handlingspöl och börja om.
Skada och avstånd i diplomati och kärlek
Den kreativa spelledaren kan förstås använda avstånd och skada även i diplomatiska och sociala konflikter. Ett förslag är att göra så här:
Varje part i en diplomatisk eller social konflikt har ett antal diplomatiska och sociala ”kroppspoäng”, som bestäms precis som vanligt. De räknas separat från de fysiska kroppspoängen (de som man blir av med genom att få fysiskt stryk), och de återställs för det mesta helt mellan varje konflikt. Skulle någon part förlora alla sina diplomatiska respektive sociala kroppspoäng så har denne förlorat konflikten. Skada bestäms som vanligt med 1T plus modifikationer. Modifikationer bestäms så att säga av den sociala eller diplomatiska ammunition man tar med sig in i konflikten.
Varje part i en diplomatisk konflikt har också ett ”avstånd”, eller hur nära ett samförstående de är. Ju längre avståndet är desto svårare är det att förhandla, eftersom man inte har några gemensamma angreppspunkter.
I en social konflikt så används ”avstånd” snarare som hur väl man känner den andra parten. Ju längre avståndet är desto mindre intima är parterna.
Sociala och diplomatiska avstånd kvarstår mellan varje konflikt, och mäts bara på skalan 0-10. 10 är väldigt fientliga relationer, medan 1 är väldigt välvilliga relationer.
Liten frivillig regel på slutet
Erfarenhetstärningar som inte har spenderats kan användas som bonusmarker i precis vilken handlingspöl som helst. Man kan alltså spendera en erfarenhetstärning istället för en marker ur ens handlingspöl. Är pölen tom så är man dock körd, så vill man spendera erfarenhetstärningar så måste man ha minst en marker kvar i pölen.
Erfarenhetstärningar kan förstås även användas precis som vanligt.
