Jag vill bara
seconda Vitulv med att säga att Paizos äventyrsstigar är grymma.
En av de färskaste ("Carrion Crown") behandlar också ett kärt gammalt tema:
skräck i Ravenloft-anda. Sådana äventyr kan bli lite pajjigt skrivna, varpå äventyret mest blir en trist/förutsägbar vandring i ett dammigt skräckkabinett. Men...
Titta lite extra på det första äventyret som innehåller inte bara de nödvändiga referenserna bakåt i litteraturen, utan också sysselsätter spelarna med intressanta, svåra och faktiskt...läskiga upplevelser och utmaningar.
Äventyret heter "The Haunting of Harrowstone" och det inleds med en sån där typisk och lite trött ingång:
rp är kompisar med en gammal professor som har dött, varpå de bjuds in till en begravning. Inget konstigt alls.
Men, på väg till graven (upptagna med att bära gravkistan, vilket får intressanta gejmistiska konsekvenser – vilket dessutom ger
andra spännande storymässiga konsekvenser (vad tror ni att man tycker om kistbärare som dänger kistor i marken för att slåss?))
möter de en grupp surmulna bybor. Och öppningen är helt underbar IMHO: byborna vägrar att låta en "ond nekromantiker" bli begravd på den allmänna kyrkogården.
Och vips blir man som spelare inte riktigt lika säker på att den där traditionella öppningen var så dålig egentligen, för visst fan blir man nyfiken på att ta reda på om den där gamla polar'n från förr verkligen hade rent mjöl i påsen?! Smart skrivet!
Plus att de får in ett, (vad heter det...
wuja-bord (?)) i spelet, med en bra gejmistisk användning!
Men nu är det slutspoilat, kolla själva:
"The Haunting of Harrowstone" av Paizo
Och är det någon i Stockholm som tänker köra den där modulen kan jag
betala för att få spela!
/Jag har bara läst liite i första delen...