Pedagogiska rollspel

[Gurgeh]

Det är ju mycket roligare med positiva trådar än med negativa, och även om många rollspel är opedagogiska måste det finnas undantag...

Så vilka är de mest pedagogiska rollspel ni läst? Rollspelen som lyckas förmedla sina regler, sin setting och sin stämning på ett bra sätt, som presenterar alla regler i en tydlig och logisk ordning, som gör att man fattar allting redan vid första genomläsningen och kan börja spela utan några frågor?

 

[Franz]

Jag tycker att Barkhäxan är väldigt pedagogiskt! Spelet har inga långa ingående förklaringar, men det finns så tydliga konkreta praktiska exempel att man förstår precis vad det är för slags spel och hur man ska spela! Learning by doing när det är som bäst!

 

[entomophobiac]

Tycker som sagt Apocalypse World sticker ut. Gilla eller ogilla det, men instruktionerna för spelledare är fenomenalt bra.

Gillar hur Lancer--som trots allt är ett rätt crunchigt spel--ändå lyckas presenteras på ett sätt där det crunchiga blir successivt och valbart. Visar på styrkan i "level-system" och hur de kan lära dig något komplext stegvis istället för att dumpa allt över dig på en gång.

Rollspelsversionen av Dishonored har en superläcker comic som illustrerar dess mycket intressanta (och hyfsat minimalistiska) regler på ett tydligt och informativt sätt. Överlag ett väldigt välpresenterat spel som jag är mycket sugen på att spela.


Dishonoreds illustrativa comic.

Tycker att Ironsworn är ett väldigt pedagogiskt spel, som använder sig av ett väldigt konsekvent språk ("ask the oracle") för att förmedla sin spelstil och sina regler.

Gillar också Shinobigami och dess långa transkription som även går igenom regler. Halva boken mer eller mindre. Roligare att läsa än rena regler.

 

[Skarpskytten]

Jag har läst BEC av BECMI och de är förvisso illa disponerade men jag tycker de är väldigt pedagogiska.

Av svenska rollspel tycker jag Fantasy! är ett under av korthet och klarhet (men jag vet inte om jag vågar säga att de är just "pedagogiska").

 

[God45]

Supergänget är en serietidning!

Ökenros med alla sina bra spelexempel!

 

[GnomviD]

Likt @entomophobiac håller jag också Vincent Baker som riktigt skicklig på att förmedla hur man ska spela hans spel. Apocalypse World och Dogs in the Vineyard är mycket tydliga, lätthanterliga och klara i sin vision.

Här i Sverige tycker jag att vi har en del välskrivna spel också. Krille är skicklig på att lättfattligt beskriva hur man ska spela spel och särskilt Hjältarnas tid tycker jag är spännande i sitt upplägg, då man inleder spelet med ett lättfattligt häfte som först är ett soloäventyr, som leder vidare till ett rälsat äventyr och sedan till en äventyrsplats. Hela grundspelet tycker jag förmedlar spelet och känslan klart. Ett annat spel som imponerade på mig var Ur Varselklotet, som jag tyckte hade väldigt konkreta verktyg för att skapa äventyr, lägga upp spelmöte, få ihop grupper och så vidare. Premissen och illustrationerna intresserar mig föga, men spelet var så välskrivet att jag blev peppad trots mitt ointresse i övrigt.

Det gemensamma för alla spel är att jag upplever att de ger en tydlig ingång i spelet, en logisk disposition, en sammanhållen vision för vad man spelar och konkreta verktyg som jag som spelare/spelledare kan använda mig av för att nå dit. Det kan man göra på några andra sätt: Lovecraftesque och PSI*RUN har sammanfattningar av spelet och steg-för-steg-guider för hur man lär ut spelet i sina respektive böcker (även om böckerna i övrigt inte är superpedagogiska), medan t.ex. Ökenros har omfattande spelexempel som konkretiserar hur man spelar det.

 

[EvilSpook]

Drakar och Demoner -84 (Svarta boken)
Mutant -84 (Lila boken)

Logiskt regelverk, enkel prosa, inga språkliga fel. Lagom textmängd, fantastiska illustrationer. Enkel matte.

Alla 9 åringar i Sverige kunde börja spela direkt. Barn som vägrade läsa nåt annat, kunde plöja regelböckerna ett par gånger på nolltid.

Helt sjukt bra!

//EvilSpook

 

[Skarpskytten]

Drakar och Demoner -84 (Svarta boken)
Mutant -84 (Lila boken)

Logiskt regelverk, enkel prosa, inga språkliga fel. Lagom textmängd, fantastiska illustrationer. Enkel matte.

Alla 9 åringar i Sverige kunde börja spela direkt. Barn som vägrade läsa nåt annat, kunde plöja regelböckerna ett par gånger på nolltid.

Helt sjukt bra!

//EvilSpook

Det var länge, länge sedan jag läste dessa alster från pärm till pärm, men jag har samma bild i mitt huvud. Om det nu är sant tror jag att det måste räknas som en central faktor i att rollspel slog så hårt i Sverige i mitten på 80-talet - det fanns två rollspel skrivna så att tioåringar kunde fatta dem.

Vill lägga till att bägge spelen har mycket lyckade introäventyr.

 

[Gurgeh]

Jag håller med om Drakar och demoner och Mutant från mitten av 80-talet, men jag vet inte om det beror på att de är så pedagogiska eller om det helt enkelt är så jag är van att ett rollspel ska vara. De vinner även på att vara lagom stora, så att det är möjligt att läsa hela regelboken innan början av den har försvunnit helt ur minnet.

Av moderna spel gillar jag Mörk borg. Jag vet inte om det är så pedagogiskt egentligen, men det är kort och tydligt. Reglerna är inte gömda i en pladdrig textmassa, utan står utskrivna så kortfattat som möjligt. Det tycker jag är pedagogiskt.

 

[Big Marco]

På svenska tycker jag att Krille fick till det jäkligt bra och pedagogiskt i Hjältarnas Tid.

 

[Man Mountainman]

Det är ju mycket roligare med positiva trådar än med negativa

Falskt.

Men för att besvara frågan: Jag minns att jag var mycket imponerad av Savage Worlds (första utgåvan) när jag läste det för en miljon år sen. Mest på grund av formuleringskonsten, kanske. Shane Hensley, författaren, har alltid slagit mig som någon som är synnerligen skicklig på att förmedla regelidéer på ett sätt som är både tydligt och roligt att läsa.