duncan_UBBT
Swordsman
Endast om man ser det som hur bra en person ser ut. Om man tänker sig PER som ett mått på personens karisma är det mer förståligt.Men PER är nog ändå det mest skumma attributet.
Endast om man ser det som hur bra en person ser ut. Om man tänker sig PER som ett mått på personens karisma är det mer förståligt.Men PER är nog ändå det mest skumma attributet.
Hela poängen med rollspel är väl att ha chansen att spela någon man inte är. Så man bör ju absolut inte 'bestraffa' någon som inte kan spela skyhöga vären i tex PSY eller PER.Nu talar du om förmågan att rollspela sin karaktärs attribut. Om spelaren inte klarar av att spela en hedersam riddare bör man inte låta spelaren spela en hedersam riddare, och på samma sätt bör man inte låta en okarismatisk spelare spela en karismatisk rollperson.
Jag förbjuder inte en spelare som vill spela en viss karaktär att göra så, men om karaktären i fråga har 18 i PSY, och spelaren under spelmötet gång på gång visar att denne är oförmögen att 'spela' ett högt psyke, så kommer jag förmodligen att tala med spelaren i fråga efteråt om han eller hon verkligen skall spela på det sättet. Jag förstår att människor med 18 i PSY i verkligheten är väldigt ovanliga så jag förväntar mig inte att en spelare skall kunna uppnå exakt samma resultat utanför spelet, men han eller hon bör fortfarande arbeta mot målet att kunna spela rollen så trovärdigt som möjligt.Hela poängen med rollspel är väl att ha chansen att spela någon man inte är. Så man bör ju absolut inte 'bestraffa' någon som inte kan spela skyhöga vären i tex PSY eller PER.
Sen, vem ska avgöra att man kan spela en trollkarl med PSY 18 och inte begränsa det till 8?
Nja, kanske, men jag försöker att hellre få personer som vill spela en roll med högt i PER att spela mer karismatiskt snarare än att förbjuda dem om de misslyckas. Jag föredrar att hålla nere tärningsslagen mot attribut såsom PER och PSY och hellre låta spelarna spela sina roller. Ingen är perfekt och alla arbetar mot att utvecklas, och att låta dem komma undan genom att slå ett slag och slippa övertalandet eller utpressningen tror jag inte hjälper en att gå arbeta för det syftet./Poseur tycker det här låter lite som spelarrasism.
Jo jag håller med dig här. Om en spelare vill spela en karaktär med egenskaper eller karaktärsdrag som är helt olika ens egna så bör man åtminstone försöka porträttera dem så bra som möjligt. Just för att det hela ska bli trovärdigt och en rolig spelträff. Sedan om personen visar sig totalt oförmögen att spela en karesmatisk eller otroligt smart person, så lär man ju ordna detta på något sätt. Det bästa kan ju vara att försöka lägga upp det snyggt för spelaren att just 'ett sådant agerande inte är passande för en så smart/karesmatiskt/hederlig/whatever karaktär'.Jag förbjuder inte en spelare som vill spela en viss karaktär att göra så, men om karaktären i fråga har 18 i PSY, och spelaren under spelmötet gång på gång visar att denne är oförmögen att 'spela' ett högt psyke, så kommer jag förmodligen att tala med spelaren i fråga efteråt om han eller hon verkligen skall spela på det sättet. Jag förstår att människor med 18 i PSY i verkligheten är väldigt ovanliga så jag förväntar mig inte att en spelare skall kunna uppnå exakt samma resultat utanför spelet, men han eller hon bör fortfarande arbeta mot målet att kunna spela rollen så trovärdigt som möjligt.
Kanske bara ska påpeka att under det senaste spelmötet så slog vi mer tärningsslag än vad vi gjort under resten utav hela kampanjen vi spelar(ungefär ett till ett par spelmöten i månaden i tre år). Det var omkring 30 slag sammanlagt den kvällen.Nja, kanske, men jag försöker att hellre få personer som vill spela en roll med högt i PER att spela mer karismatiskt snarare än att förbjuda dem om de misslyckas. Jag föredrar att hålla nere tärningsslagen mot attribut såsom PER och PSY och hellre låta spelarna spela sina roller. Ingen är perfekt och alla arbetar mot att utvecklas, och att låta dem komma undan genom att slå ett slag och slippa övertalandet eller utpressningen tror jag inte hjälper en att gå arbeta för det syftet.
PER blev plötsligt väldigt mycket lättare att förhålla sig till. Riktigt bra förtydligande men PSY då? Rollpersoner med högt PSY vars spelare pratar strunt använder sig egentligen av metaforer och konstiga koder vilket leder till att spelledaren får tänka frenetiskt för att få någon mening i all rappakalja?Bobby Magikern said:Grejen med rollpersoner som är mer karismatiska än spelaren är att mycket spelaren säger och gör kan tolkas annorlunda. Om spelaren är oartig tolkas det i spelvärlden som att karaktären är en rättfram och fräck typ som inte är rädd för att säga vad han tycker. Om spelaren är gnällig är karaktären en sanningssägare som säger vad alla i hemlighet tycker. Om spelaren är tystlåten och blyg är karaktären drömsk och försedd med en mystisk charm. Kort sagt, tolka allt spelaren gör till karaktärens fördel. Motsatsen gäller för låg PER, där en vältalig spelare får en karaktär som verkar tillgjord och lismande, och där en auktoritär spelare med ledartalanger får en karaktär som snarare verkar självupptagen och egoistisk.
Bobby Magikern said:Grejen med rollpersoner som är mer karismatiska än spelaren är att mycket spelaren säger och gör kan tolkas annorlunda. Om spelaren är oartig tolkas det i spelvärlden som att karaktären är en rättfram och fräck typ som inte är rädd för att säga vad han tycker. Om spelaren är gnällig är karaktären en sanningssägare som säger vad alla i hemlighet tycker. Om spelaren är tystlåten och blyg är karaktären drömsk och försedd med en mystisk charm. Kort sagt, tolka allt spelaren gör till karaktärens fördel. Motsatsen gäller för låg PER, där en vältalig spelare får en karaktär som verkar tillgjord och lismande, och där en auktoritär spelare med ledartalanger får en karaktär som snarare verkar självupptagen och egoistisk.
"Intelligent" och "begriplig" är långtifrån samma saker; titta på valfritt föreläsande original som uppenbarligen innehar en professur i den där obegripliga rappakaljan som han försöker framföra i något dunkelt syfte som troligen har något med din utbildning att göraPER blev plötsligt väldigt mycket lättare att förhålla sig till. Riktigt bra förtydligande men PSY då? Rollpersoner med högt PSY vars spelare pratar strunt använder sig egentligen av metaforer och konstiga koder vilket leder till att spelledaren får tänka frenetiskt för att få någon mening i all rappakalja?
Nu håller jag med dig. Ett mycket bra sätt att spelleda en person med högt psyke. Dock så ser jag nog att detaljen med runorna snarare hör till BIL.Exempel:
Spelarna kommer in i ett rum, där det ligger en bok på bordet.
Karaktär 1: Barbaren Ugruk, PSY 3
Spelledaren: "Det ligger en stor klump på bordet, förmodligen till för att kasta på folk. Men den har inget handtag."
Karaktär 2: Riddar Elmond, PSY 10
Spelledaren: "På ekbordet framför dig ligger, utöver en massa pergament, en läderinbunden bok. Mystiska runor på framsidan vittnar om att det kan vara en bok om magi."
Karaktär 3: Den lärda Agustinus IX, PSY 18
Spelledaren: "Mitt i rummet, som för övrigt är fullständigt belamrat och ostädat, ligger en stor mängd pergament sorterade i bokstavsordning. Förmodligen är det någon som lagt upp pergamenten efter att ha letat efter dem i rummet. Men det som står ut är en bok bunden i dyrt läder med de alkemiska symbolerna för "lärdom, vetenskap och visdom" på framsidan. Av bokens storlek att döma, kan den innehålla sisådär 150 sidor. "