Personer i en by i svenska bondesamhället

[TobiasEkwall]

Ett försök att efter min begränsade vetskap stapla upp den sociala statusen bland folk man kan träffa på landsbygden. Stadsfolk är inte inkluderat. En gift kvinna har status lika med snäppet under sin make (men över nivån under hennes make), medan en ogift kvinna har motsvarande status jämfört med sin far, tänker jag.

• Adel
• Länsman
• Kyrkoherden
• Fjärdingsman, klockare, pastorsadjunkt, sexman
• Skattebönder (bönder med större gård högre status än de med mindre)
• Krono- och frälsebönder (bönder med större gård högre status än de med mindre)
• Knekt (torparsoldat)
• Torpare
• Statare
• Drängfogde
• Drängar och pigor
• Backstugusittare och daglönare
• Fattighjon, luffare, gårdfarihandlare, judar, resandefolk

Kommentarer? Känns det hyfsat korrekt? Något jag fått om bakfoten? Något jag missat? Visst, en skattebonde med en liten gård har kanske inte högre status än en kronobonde med en stor gård, men man måste förenkla lite, och som generell regel tänker jag att skattebönder är lite finare än kronobönder.

De som ligger på samma nivå vet jag inte om de kan separeras. Har en klockare högre eller lägre status än fjärsman? Detta i en tid då rollen som fjärdingsman roterar runt bönderna.

Häftigt!
Jag vill sätta kyrkoherden över länsman, men jag har inga belägg bortsett magkänsla. Sen kommer jag från Västerbotten så vi har ingen adel.

Men deltagarna i sockenstämman känns ju som den lokala eliten. I min hemkommun var handlaren absolut högsta hönset, men i och för sig det är ju när man får börja bygga handelsbodar och jag tror att det är efter 1840-tal

Sen tänker jag att det skulle kunna vara kul om drängar kan låna sin husbonden status på något vis. Som att "det där är länsmans dräng han for man inte stöta sig med" men att den statusen bara är till låns och som kan ryckas undan från en

 

[Skarpskytten]

Ja, det såg jag inte: kyrkoherden är absolut över länsman. Långt över. Han tillhör prästståndet.

Hackordningens ser ut så här:
Adel
Präster
Borgare
Bönder

 

[Skarpskytten]

I Skåne där det ofta fanns flera drängar på en gård fanns det så klart en statuskillnad mellan dessa. T ex skilde man på heldräng (vuxen man) och halvdräng (ungdom, pojke).

 

[Quadrante]

Gissar att du kommer undvika ämnet infektion och sjukdom, annars så härjar koleraepidemier den här perioden.

 

[Gamiel]

Ens status o roll är flytande: det är inte ovanligt med konkurser; drängar som genom giftermål med döttrar/änkor blir hemmansägare; bondsöner arbetar som drängar hos grannen innan de tar över pappas gård eller för att de inte är första arvingar; bönder som gjort bra ifrån sig köper en bättre gård, förbättrar sin egna noterbart eller köper en till gård; genom att man finnes ha läshuvud blir man klockare; etc.

• Skattebönder (bönder med större gård högre status än de med mindre)
• Krono- och frälsebönder (bönder med större gård högre status än de med mindre)

Beroende på omständigheter så kan krono- och frälsebönder vara bättre ställda än skattebönder, o under dåliga år så har landsägaren teoretisk skyldighet att hjälpa bönderna på sin mark, ex. genom att skjuta upp deras betalning, vilket staten sällan gör för skattebönder. Exempel på detta kan läsas i Fållnäs gård arbetet som jag länkade till på första sidan

 

[Genesis]

Jag vill dock hävda att en frälsebonde hade betydligt lägre status än en kronobonde. En kronobonde brukar sin gård på exakt samma premisser som en skattebonde och har ingen som står över honom. Frälsebonden är underordnad en godsherre, gör dagsverken. Och jag sett kontrakt på frälsegårdar som noga beskriver hur gården ska brukas, dvs frälsebonden fick inte ens sköta sin arrendegård efter eget huvud.

Krononbondens avrad var därtill satt i ett fast belopp som inte räknades upp med inflationen, vilket innebar att det blev alltmer fördelaktigt att arrendera kronojord alltsom 1800-talet gick. Tror den totala skatten (med avraden, dvs arrendent inräknat) mot slutet av seklet låg på en 5-10%. Men godsherrarna kunde sätta arrendet som de kände för; en frälsebonde med en exakt lika stor gård som en skatte eller kronobonde hade en mycket lägre levnadsstandard då en 30-35% av hans intäkter gick till godsherren.

Statuskillnaden syns också i att både skatte och kronobönder kunde väljas till bondeståndets, men inte frälsebonden.

Summa summarum har skatte och kronobönder mer gemensamt med varandra än vad de senare har med frälsebönder, både socialt, ekonomiskt och politiskt.

Bra info, tack! Dålig koll på frälsebönder, som väl är ovanliga i norr.

 

[Genesis]

Häftigt!
Jag vill sätta kyrkoherden över länsman, men jag har inga belägg bortsett magkänsla. Sen kommer jag från Västerbotten så vi har ingen adel.

Men deltagarna i sockenstämman känns ju som den lokala eliten. I min hemkommun var handlaren absolut högsta hönset, men i och för sig det är ju när man får börja bygga handelsbodar och jag tror att det är efter 1840-tal

Sen tänker jag att det skulle kunna vara kul om drängar kan låna sin husbonden status på något vis. Som att "det där är länsmans dräng han for man inte stöta sig med" men att den statusen bara är till låns och som kan ryckas undan från en

Ja, sockenstämman är ”sexman” i ordningen ovan. Bra grej med kyrkoherden. Jag ville ha honom i toppen, så skönt att höra att han är över länsman.

Handel på landsbygden är såvitt jag förstått inte tillåtet 1840.

Och gällande att ”låna husbons status” är det en bra poäng. Just nu har jag ingen mekanik kopplad till statuslistan, så det är bara till hjälp under spel som det är tänkt.

 

[Genesis]

Gissar att du kommer undvika ämnet infektion och sjukdom, annars så härjar koleraepidemier den här perioden.

Det är definitivt intressant, om inte annat som exempel på händelser som kan störa den sociala ordningen. Hela Eriksgården är död i kolera; vem ska ta över den?

 

[Genesis]

Ja, sockenstämman är ”sexman” i ordningen ovan.

De kanske ska vara ovanför fjärsman och klockare?

 

[Genesis]

Korrigerad lista, då, mest för kompletthetens skull:

1. Adel
2. Kyrkoherden
3. Länsman
4. Sexman
5. Klockare, pastorsadjunkt
6. Brukspatron
7. Fjärdingsman
8. Skatte- och kronobönder
9. Frälsebönder
10. Knektar (torparsoldat)
11. Torpare och statare
12. Drängfogdar
13. Drängar och pigor
14. Backstugusittare och daglönare
15. Fattighjon, luffare, gårdfarihandlare, judar, resandefolk

EDIT: Satte in "brukspatron" också. Känns som att det är lite finare än att vara bonde, eller?

 

[Genesis]

För den som är intresserad har jag med hjälp av denna sida räknat ut att en genomsnittlig jordbruksarbetare tjänar 24 skilling banco (1/2 riksdaler banco) på en arbetsdag.

Ett skålpund havre kostar 1 skilling banco
Ett skålpund nötkött = 5,3 skilling banco
Ett skålpund smör = 10,5 skilling banco

Ett skålpund (℔) = 0,425 kg

En dags arbete kan alltså köpa dryga 10 kg havre, vilket inte är fy skam (eller ja, det är ju ingen höjdarlön, men jag trodde att det var värre)! Eller ett kilo smör eller två kilo nötkött, typ.

Sedan var ju detta dagsverket, om jag fattat rätt, och alltså bara för faktiska arbetsdagar, av vilka författaren av ovan nämnd sida har svårt att avgöra hur många det är på ett år, men kanske 250-300.

Sedan vet jag inte riktigt vad en "jordbruksarbetare" är här. Är det drängar, daglönare, torpare, statare, bönder? Gissat att det är typ något genomsnitt av alla dessa?

EDIT: Det finns ingen mindre myntenhet än en skilling, efter vad jag förstår. Under det är det byteshandel och tjänster som gäller? Mycket verkar ju regleras genom att man betalar i säd (skatt, tionde, arrende) i vilket fall som helst.

 

[Skarpskytten]

Brukspatron skulle jag ha högre än länsman, kanske tom högre än kyrkoherden. Han äger ett bruk, med många anställda, och i sockenstämman har han röster som flera bönder, kanske t.o.m. egen majoritet.

 

[Quadrante]

Kommer du lägga möda på avkastning per hektar åker och sånt? Finns en del texter om det om man letar på runebergsakrivet. http://runeberg.org/sverig15/2/0079.html ... vill du bara ha någon ungefärlig siffra kan jag nog skaka fram det.

 

[Genesis]

Kommer du lägga möda på avkastning per hektar åker och sånt? Finns en del texter om det om man letar på runebergsakrivet. http://runeberg.org/sverig15/2/0079.html ... vill du bara ha någon ungefärlig siffra kan jag nog skaka fram det.

Jag vet inte. Tanken är ju inte att simulera ekonomin, utan mer att kunna orientera sig i samhället och i samtalen. Att kunna säga till Raskens ”Jag drar av fem riksdaler på din lön!” och veta att det är typ tio dagslöner. Att veta hur man ska bemöta folk, vem man ska ta av sig hatten för. Att kunna beskriva bygden.

Men hur stor en gård kan vara (hur mycket mark har ett torp, en liten bondgård, en stor bondgård?) och hur många arbetare som behövs vid sådd, slåtter och skörd vore ju till exempel intressant, om du har koll på det.

 

[Genesis]

Brukspatron skulle jag ha högre än länsman, kanske tom högre än kyrkoherden. Han äger ett bruk, med många anställda, och i sockenstämman har han röster som flera bönder, kanske t.o.m. egen majoritet.

Asbra info! Vad avgör antalet röster i sockenstämman? Trodde att det var sex bönder i stämman och de hade en röst var, typ.

 

[Skarpskytten]

Ifall du inte redan har hittat dit så vill jag tipsa om http://www.historia.se/. Massor av historisk statistik, men källor. Har en prisomräknare också om man vill leka med sånt.

 

[Skarpskytten]

Asbra info! Vad avgör antalet röster i sockenstämman? Trodde att det var sex bönder i stämman och de hade en röst var, typ.

Nej, i sockenstämman har man från 1817 röst efter mantal. Så den som äger en gård på 3/8 mantal har 3/8 dels röst etc. Kronobönder röstar som skattebönder, tror jag. Frälsebönder får bara rösta för sin gård med godsägarens medgivande, vilket ju då gör att i godstäta socknar kan godsägaren ha 100% av rösterna själv.

 

[Skarpskytten]

Här kan man läsa en klassisk studie av sockenstämman under 1800-talet: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:913698/FULLTEXT01.pdf

 

[Quadrante]

Kan nog plocka ihop lite siffror imorgon.

 

[Genesis]

Här kan man läsa en klassisk studie av sockenstämman under 1800-talet: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:913698/FULLTEXT01.pdf

Precis vad jag önskade mig i julklapp! Men jag fick en tröja istället.

Den här biten från inledningen är för övrigt relevant för diskussionen i manualtråden, om akademikersvenska:

En klassisk defi nition går ut på att den omfattar medborgarnas ’kognitiva, affektiva och evaluerande orientering visavi politiska objekt’. Detta kan kanske låta som något som ligger långt från sockenstugorna.
Vad människor vet, tycker och värderar om beslutsfattandet i angelägenheter som rör många, för att försöka göra svenska av definitionen, är emellertid något som är viktigt att veta för att förstå hur samhället sitter ihop och förändras.

Den här avhandlingen verkar i alla fall vara skreiven på lättfattad svenska. Bra!