Personer i en by i svenska bondesamhället

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,757
Mjölnaren med sin vattenkvarn var en betydelsefull person.
Och på många håll, en illa omtyckt person. Ett holländskt ordstäv säger ”en ockrare, en mjölnare, en bankir och en publikan, det är apokalypsens fyra ryttare”, och såväl Ted Sandyman som mjölnaren i Canterbury Tales är exempel på detta.

Gissningsvis hänger det ihop med att mjölnaren tog betalt i natura och hade alla möjligheter att ta mer än han hade rätt till eftersom det var svårt att kontrollera.
 
Last edited:

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,944
Location
Värnhem, Malmö
Ja, det är en viktig poäng.

I nordisk medeltidskrigföring var det relativt vanligt med vinterfälttåg, just för att det blev lättare med transporter under vintern. Vägarna i Norden var bedrövliga, och extra dåliga höst och vår.
Det är också något som är väldigt viktigt att komma ihåg när man läser icke-nordiska skildringar av historiska förhållanden, där man ofta trycker mer på vintern som en tid av inaktivitet. I Norden var vintern paradoxalt nog en tid då vissa saker gick lättare.
 

Oscar Silferstjerna

Sjunger i duschen
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,736
Location
Nirvana
För detaljspecifika uppgifter om olika platser från 1700-talet och framåt rekommenderar jag KB:s tidningsdatabas. Det är som att googla i det förflutna. Ett oerhört användbart redskap! Material fram till tidigt 1900-tal går att läsa i fulltext hemifrån medan nyare material bara kan läsas i fulltext på plats på de bibliotek som betalar för den här tjänsten.

 
Last edited:

erikt

Hero
Joined
21 Feb 2014
Messages
1,319
Jag hittade nu Tabellverket online. Där kan man söka efter de formulär som prästerna skickade in till staten om befolkningen. :love: Det är per "församling", men jag antar att det motsvarar socken? Kollar runt lite på olika län, men har redan hittat en liten församling med 310 innevånare.

EDIT: Efter lite kringkollande finner jag att det är ganska konsekvent med de flesta socknar på runt tusen innevånare, med enskilda småsocknar under 500. Även min höftning på 200 verkar dock vara orimligt låg, och jag kanske ska satsa på någonstans 300-400 pers i socknen, om den ska vara liten och isolerad men inte helt orealistisk.
En socken kunde ju inte vara alltför liten då ekonomin måste räcka till för att hålla kyrkan i skick.
1862 års kommunalförordningar förvandlade de gamla socknarna till kyrkliga och borgerliga kommuner - vilket efter diverse sammanslagningar och omvandlingar blev dagens församlingar och kommuner.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
10,016
Location
Stockholm
Fast är inte hans grejer bygga på hur det såg ut på Brittiska öarna, Frankrike o liknande, inte helt överförbart till Svenska omständigheter.
Nej, det är i väldigt allmänna termer och med bara lite kommentar om lag och så, gissar att siffrorna är ganska allmängiltiga.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
10,016
Location
Stockholm
Tror att det är i första delen av Nationernas Välstånd det pratas mycket om hyra för land och hur det handlas med varor och så.
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,082
Location
Port Kad, The Rim
Tror att det är i första delen av Nationernas Välstånd det pratas mycket om hyra för land och hur det handlas med varor och så.
Begreppet "Land rent/jordräntan" handlar om det produktionsöverskott som tillfaller jordägaren i kraft av sitt ägande. Så här skriver Adam Smith:

As soon as the land of any country has all become private property, the landlords, like all other men, love to reap where they never sowed, and demand a rent even for its natural produce. The wood of the forest, the grass of the field, and all the natural fruits of the earth, which, when land was in common, cost the labourer only the trouble of gathering them, come, even to him, to have an additional price fixed upon them. He must then pay for the licence to gather them; and must give up to the landlord a portion of what his labour either collects or produces. This portion, or, what comes to the same thing, the price of this portion, constitutes the rent of land ....
 
Last edited:

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,956
Location
Stockholm
Nej, det är i väldigt allmänna termer och med bara lite kommentar om lag och så, gissar att siffrorna är ganska allmängiltiga.
Så fort någon säger allmängiltiga över något sådant här indikerar det för mig att saker i själva verket är mer komplicerade och du ska ta vad som sägs med en stor portion salt och läsa på vad som egentligen gäller för förhållandena i området och perioden du studerar.

Så strunt i honom o läs böcker och uppsatser fokuserande på Sverige.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
10,016
Location
Stockholm
Så fort någon säger allmängiltiga över något sådant här indikerar det för mig att saker i själva verket är mer komplicerade och du ska ta vad som sägs med en stor portion salt och läsa på vad som egentligen gäller för förhållandena i området och perioden du studerar.

Så strunt i honom o läs böcker och uppsatser fokuserande på Sverige.
Jaha, men där har du ju faktiskt helt fel :)

Du har uppenbarligen inte läst boken och verkar häpnadsväckande nog inte ens vara bekant med vad den behandlar!? Kolla in wiki så får du nog en ok bild av vad bokens tema är <3
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
10,016
Location
Stockholm
Begreppet "Land rent/jordräntan" handlar om det produktionsöverskott som tillfaller jordägaren i kraft av sitt ägande. Så här skriver Adam Smith:

As soon as the land of any country has all become private property, the landlords, like all other men, love to reap where they never sowed, and demand a rent even for its natural produce. The wood of the forest, the grass of the field, and all the natural fruits of the earth, which, when land was in common, cost the labourer only the trouble of gathering them, come, even to him, to have an additional price fixed upon them. He must then pay for the licence to gather them; and must give up to the landlord a portion of what his labour either collects or produces. This portion, or, what comes to the same thing, the price of this portion, constitutes the rent of land ....
Ja, precis, och såklart vad det medför etc. Som sagt tangentiellt och tog en jäkla tid att ta sig igenom, både tråkigt och träigt att läsa men å andra sidan spännande att se ett så pass modernt tänk och syn på människovärde i en bok jag trodde skulle vara mer kall! För den här trådens syfte tänker jag att det kan gå att få en väldigt basic modell för ekonomin, när och varför folk börjar ägna sig åt investeringar och handel för att öka värde, hur olika typer av handel är mer eller mindre effektiv, vad olika förbud och tullar (kan) får för effekt på folks agerande etc. Priserna som används som exempel kan ju inte klippas rakt av men principerna! Och nej, jag tror inte att Genesis vill sätta upp en simulationsmodell för 1800-talsekonomi i en svensk by, det var därför jag skrev "tangentiellt", men finns spännande saker där :)
 
Last edited:

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,082
Location
Port Kad, The Rim
Och på många håll, en illa omtyckt person. Ett holländskt ordstäv säger ”en ockrare, en mjölnare, en bankir och en publikan, det är apokalypsens fyra ryttare”, och såväl Ted Sandyman som mjölnaren i Canterbury Tales är exempel på detta.

Gissningsvis hänger det ihop med att mjölnaren tog betalt i natura och hade alla möjligheter att ta mer än han hade rätt till eftersom det var svårt att kontrollera.
Det var också ofta tjafs om hur kvarndammen störde vattenflödet i ån.
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,944
Location
Värnhem, Malmö
Det var också ofta tjafs om hur kvarndammen störde vattenflödet i ån.
Det här var något jag lärde mig mer om när jag besökte ett väveri inrymt i en gammal vattenkran i Rumänien. Där hade varje kvarn längs ån en markerad och stadfäst nivå till vilken de fick dämma upp vattnet – mer än så störde flödet för kvarnarna nedströms.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,597
Location
Göteborg
Nu har jag läst på lite om flottning! Tydligen högg man timret under vintern och lagrade det på isen. Sedan när isen smälte och vårfloden kom så släppte man loss det och flottningen började. Först kom bäckflottningen, som behövde vårfloden eftersom vattendragen var små och besvärliga. Sedan flottade man timret nedåt kusten, en resa som kunde ta hela säsongen fram till hösten i anspråk uppe i norr. Riktigt otillgängliga platser kunde behöva flotta i två år, med en vinterlagringsplats på vägen.

Efter vad jag förstår är flottare och timmermän ofta samma personer. De hugger timmer på vintern och flottar vår till höst. Det är lite oklart när flottningsföreningar började bildas, för då förändras det lite. I alla fall bra dramapotential när mycket karlar är borta från bygden en stor del av året.
 

Gamiel

Myrmidon
Joined
22 Dec 2013
Messages
3,956
Location
Stockholm
Jaha, men där har du ju faktiskt helt fel :)

Du har uppenbarligen inte läst boken och verkar häpnadsväckande nog inte ens vara bekant med vad den behandlar!? Kolla in wiki så får du nog en ok bild av vad bokens tema är <3
Medger helt att jag inte har läst honom men jag har läst en en hel del texter som ska vara "allmängiltiga" o de har enbart varit det genom att vara väldigt generiska och/eller ignorera/inte tänka på de saker som går emot deras teser.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
10,016
Location
Stockholm
Medger helt att jag inte har läst honom men jag har läst en en hel del texter som ska vara "allmängiltiga" o de har enbart varit det genom att vara väldigt generiska och/eller ignorera/inte tänka på de saker som går emot deras teser.
Talar du i allmängiltiga termer nu? ;)
 
Joined
26 Aug 2007
Messages
829
Nej men men vad har man missat nu när man varit upptagen med köttbullerullning och betygssättning.

Det har är ju lite ett specialintresse. Jag har livnärt mig några år som guide på Västerbottensmuseum iförd vegamössa och vadmalsbyxor. Så jag känner att jag har hyffsad koll så länge man håller sig inom Västerbotten.

Men blandade grejer som är coola eller skulle kunna bli bra drama:

-ambulerande lärare. Som kommer och stannar någon månad innan han skumpar vidare på gropiga vägar med kistan full av katekesser, griffeltavlor och bildnings ideal. (Det här var vanligt från 1840-talet och frammåt)

-eller folkskolelärarinnor, det blir ju lite senare då, men ändå bra. De fick ha tjänstevapen. De levde själva i sin skola. Gärna mitt i skogen. Så att det skulle vara jämnlångt från alla byar. De skulle vara ogifta. Så många kvinnor som inte ville gifta sig av en eller annan anledning valde nog denna bana.

-säsongsarbete. Det har ni redan tagit upp. Men folk som var borta i timmerskogen halva vintern. Eller säljakt på vårvintern. Vilken jävla missar!

-kloka gubbar som kunde stämma blod, spå ohyra på tjuvar eller bota sjuk. De var ofta halta, lytta och/eller alkoholiserade. I Västerbotten ansågs de generellt få sina krafter från de döda. Så inte ovanligt att de svängde sig med dödmansben eller ryss-skallar.

-Nattfrieri. Ungdommar fick sova ihop så länge alla kläder var på och så länge man såg till att det blev giftemål om någon blev gravid.

-mångsidigheten. Alla var ju typ bönder med mer eller mindre jordtillgång. Men sen hade man binäringar. I Norsjö fanns det en storbonde som snickrade ihop tramporglar om vintrarna, helt självlärd.

-baggböleri! Så otroligt sniket. Det finns en story där min morfars morfar opponerade sig mot virkesuppköparna från storstan. Det slutade med att virkesuppköparna slog honom medvetslös med en butelj och lämnade honom att frysa ihjäl i en snödriva. (det var dock en mild natt så det gick bra)


Så någre spännande greje
Och god jul på er!
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,597
Location
Göteborg
Nej men men vad har man missat nu när man varit upptagen med köttbullerullning och betygssättning.

Det har är ju lite ett specialintresse. Jag har livnärt mig några år som guide på Västerbottensmuseum iförd vegamössa och vadmalsbyxor. Så jag känner att jag har hyffsad koll så länge man håller sig inom Västerbotten.

Men blandade grejer som är coola eller skulle kunna bli bra drama:

-ambulerande lärare. Som kommer och stannar någon månad innan han skumpar vidare på gropiga vägar med kistan full av katekesser, griffeltavlor och bildnings ideal. (Det här var vanligt från 1840-talet och frammåt)

-eller folkskolelärarinnor, det blir ju lite senare då, men ändå bra. De fick ha tjänstevapen. De levde själva i sin skola. Gärna mitt i skogen. Så att det skulle vara jämnlångt från alla byar. De skulle vara ogifta. Så många kvinnor som inte ville gifta sig av en eller annan anledning valde nog denna bana.

-säsongsarbete. Det har ni redan tagit upp. Men folk som var borta i timmerskogen halva vintern. Eller säljakt på vårvintern. Vilken jävla missar!

-kloka gubbar som kunde stämma blod, spå ohyra på tjuvar eller bota sjuk. De var ofta halta, lytta och/eller alkoholiserade. I Västerbotten ansågs de generellt få sina krafter från de döda. Så inte ovanligt att de svängde sig med dödmansben eller ryss-skallar.

-Nattfrieri. Ungdommar fick sova ihop så länge alla kläder var på och så länge man såg till att det blev giftemål om någon blev gravid.

-mångsidigheten. Alla var ju typ bönder med mer eller mindre jordtillgång. Men sen hade man binäringar. I Norsjö fanns det en storbonde som snickrade ihop tramporglar om vintrarna, helt självlärd.

-baggböleri! Så otroligt sniket. Det finns en story där min morfars morfar opponerade sig mot virkesuppköparna från storstan. Det slutade med att virkesuppköparna slog honom medvetslös med en butelj och lämnade honom att frysa ihjäl i en snödriva. (det var dock en mild natt så det gick bra)


Så någre spännande greje
Och god jul på er!
Asbra! Tusen tack. Jag gillade skollärarinnan i skogen, men tidsmässigt har jag landat runt 1840, så ambulerande lärare (eller klockaren/soldaten som lärare) får det kanske bli.

Har du koll på det här med timmerhuggare och flottare? Är timmerhuggarna flottare under vår-höst, eller arbetar de på gårdarna?
 
Top