Vimes;n62053 said:
Har inget spotify account (jag föredrar att ha all min musik på datorn/mobilen i form av mp3'or). Men om det var "Adjusting the Sun" som du menade (hittade namnet på sidan som vissades för mig om att logga in för att lyssna gratis)... youtube-ade den... och... nä... inget för mig... inte ens nära. XD Varken den instrumentala, eller röst, delen funkar inte för mig på någon nivå alls.
Voldstagg13;n62077 said:
Rhodryn: Jag kan förstå det där med musiken och sången, jag har mina intensiva dödsmetallsdagar bakom mig nu men den största orsaken till just dödsmetall för mig var (och är) rushen av aggressivitet och intensitet. Musikupplevelserna har nog mest andra 'metallgrenar' stått för. Däremot har just Hypocrisy varit bland dem som blandat känslolägena något.
Jo det är något jag vet dom flesta som tycker om den typen av musik gillar, aggressiviteten, intensiteten, adrenalinet som dom får av allt det, mm. Det kan ju också hjälpa folk med att kunna arbeta ur sig sådant som ilska och allt vad det nu än kan vara.
Dock som person så är jag ju redan oerhört lugn till att börja med, jag brusar inte upp, jag har en väldigt lång stubin, och som mest så kanske blir jag irriterad. Generelt sätt så blir jag inte "arg". Och jag har väldigt lätt att kunna släppa sådant som irritation, illska mm. Väldigt mycket av det kan jag släppa utan att behöva göra något alls igentligen. Och om där är något som fortfarande finns kvar så kommer det mer eller mindre garanterat vara borta efter jag har fått lite tid att kunna fokusera på något som jag tycker om att göra... spela spel, läsa böcker, titta på tv-serier och/eller filmer, lyssna på musik, och annat som jag tycker om att göra. Och när jag väl kommer ur den hyperfokusen så är jag mitt "gamla vanliga" igen till en 99% av gångerna. Och de gånger jag inte är det så brukar det vara borta efter jag sovit. Det är sällan det tar längre tid än en dag eller två för mig att bli av med något sådant. Jag har bara varit så pass "arg", att jag reagerade, 3 gånger i mitt liv (och effekten av det var mer eller mindre helt harmlöst
). Så en stor anledning till den musikens existence, en stor anledning till varför folk gillar den, ger mig inget över huvud taget... för jag är inte, och har aldrig varit, i det behovet.
Med denna typ av musik så blir det snarare att jag blir lite lätt irriterad, "trött" (inte som i sömnig, utan som att jag tröttnar på det... mer eller mindre direkt), jag kan ge ifrån mig ljudliga suckar av hur inte intresserad jag är, och tidsvis även himlande med ögonen om vad jag hör, och om jag kan så går jag där ifrån eller kör egen musik in i örona med lurar eller något. Jag får nästan samma känsla med denna typ av musik som jag får med Dansbands musik och Country and Western musik... dock så är styrkan långt över multipelt eleverat för Dansband och Country jämfört med Deathmetal etc. Eftersom av all musik jag hört så ogillar jag Dansband och Country musik mest... med dom 2 typerna av musik kryper det nästan i kroppen på hur mycker jag ogillar dom. XD
Jag har också en tendens att fokusera in på "felen" (medvetet inlagt, eller kom dit av ett misstag för att det kanske är live eller något) i någon låt jag lyssnar på. Vilket är orsaken till att jag har alltid föredragit studio albumen från mina favorit artister, och håller mig allt som oftast ifrån allt vad live musik är. Det är därför (bland andra orsaker också) som jag aldrig igentligen varit särskilt intresserand av att gå och se mina favorit band på konsert. För så fort det där "misstaget" uppenbarar sig i en låt så flyttas min fokus, från att lyssna och njuta av låten, till "misstaget" där jag börjar undra om det, undra vad det var som hände, "Var det ett misstag? Medvetet? Etc"... varpå hela meningen med varför jag lyssnar på musiken i sig är borta. Min fokus tenderar att vara så pass stark att i det fallet där den dras till något annat så hör jag tekniskt sätt inte musiken längre (eller ser och hör vad jag spelar/tittar på längre med andra grejer).
Jaja... long explanation is long... så ja...
Jag tror inte att Lindemann projektet kommer innefatta denna typen av musik... specielt inte om det är Lindemann själv som helt drar i trådarna. Hans musik hittills ligger ju mer på annan typ av musik... och Peters egna sido projekt är ju inte den typen av musik heller, för att inte tala om att en del av de band han har arbetat med genom åren inte spelar den typen av musik heller (även om väldigt många gör). Så det lutar mer åt ett annat håll just nu. Jag antar vi får se vad de två kokar upp.
