Har faktiskt personlig erfarenhet av detta rätt nyligen, då en av spelarna hade skapat en ny karaktär (en lärd tirak... mycket spännande) och han då ville testa en strid bara för att se hur det skulle gå. Visst, tyckte jag, och eftersom han hade en ärkefiende som hade kapacitet att skicka mördare på honom tyckte jag att en lönnmördare borde passa bra. Sagt och gjort, en mörk natt möter tiraken sagda mördare i en mörk gränd, (mördaren) endast beväpnad med ett svärd och sedvanliga lönnmördarkläder. (RP har en stridsslaga som gör MYCKET i skada...). Nå. De börjar slåss, och RP drämmer till med slagan. Missar. Slår igen. Missar. Mördaren skrattar lite och slår med svärdet, träffar bröstkorgen. Slår för träff: pulsåder. Sen fortsätter det med ett misslyckat kraftfullt anfall från RP och en tursam halspulsåderträff (!) från mördaren, varpå RP blir sur, slår av all kraft, missar och får en kritisk träff i hjärnan med mördarsvärdet som tack.
Vid det laget hade han 30+ poäng Trauma, 40-50 poäng Smärta och blödningstakt på över 70 (kryss, 5-6 blodförlust/runda...). Needless to say svimmade han (automatiskt vid hjärnskador) och låg nu med tre kritiska skador som var och en var tillräcklig för att ta livet av honom inom en minut (uppsliten halspulsåder och aorta, samt hjärnslafs pga ett svärd i ansiktet...). Vad gör man då som SL? Betänk att (1) det var en helt ny karaktär som han använde för första gången, (2) att han själv ville slåss mot mördaren och (3) att jag som SL slog extremt tursamma slag samt (4) att ingen annan i spelgruppen var där just då. Jag tog beslutet att låta mördaren i sista sekunden innan han gav nådastöten träffas av ett armborstlod, varpå han föll ner och dog, och att RP av en otroligt lycklig slump hittades av vakterna och fick vård innan han avled av blödningarna. Rätt eller fel tyckte jag det var lite segt att döda en helt ny RP i sin första slumpträff innan han ens hade hunnit träffa de andra spelarna... (Dessutom gav det mig en möjlighet att introducera min SL-RP-dvärg som jag just hade skapat, Drezin med tolerans för och extra vänlighet mot just tiraker...)
Men som sagt, detta var ett extremfall och en ganska skum slump (hade han fått in en eller två träffar med slagan hade mördaren nästan säkert dött snabbt) som ibland kan uppkomma... men i det här fallet bestämde jag mig alltså för att han överlevde (GM intervention ^^) för att inte förstöra (det kommande) äventyret och stämningen runt det, som förresten kommer bli mäkta intressant (en sanarinekromantikeralv, en björnkamorian, en drezinhydromantiker, en tirak (lärd, psykomantiker), samt en underhållarkastknivsmissla, en armborstundvikaranfallarmissla, en cirefalisk astromantiker och VÄLDIGT många apdjur är en rolig kombination... speciellt med magikerna
)... men men, han överlevde alltså.
Hade det däremot varit ett aktivt val hade det varit en annan sak, i stil med "Hey, let's go look for the big gold treasure in that dragon cave over there
", eftersom spelarna då har en chans att undvika situationen först, vilket inte var fallet nu. (Alltså typiskt inte att ramla ner från den enda möjliga vägen vidare pga ett (av 8!) misslyckat Klättringsslag (!)... Gillar inte såna "flaskhalsar" det begränsar så mycket till en viss färdighet (Klättra i det här fallet...(det tog tre RÖR-slag och ett mot TUR för att fixa situationen... sen lät jag dem hitta den alternativa vägen ner
))) och det är dåligt. Så överlevnad, men bara i speciella situationer och inte alls som regel är mitt koncept.
EDIT: LÅÅÅNGT inlägg, ja, men förmedlar huvudsakligen min idé. Till och med läsbart för en gångs skull