Nekromanti Player mapping eller DM mapping?

[Eksem]

När ni krälar i grottsystem och utforskar labyrinter eller smyger er in i hus eller plundrar gravar eller vad ni nu ägnar er åt för typ av breaking and entering, vem har kartansvaret? Är det upp till spelarna att tolka spelledarens ord, eller tar spelledaren kartritande till hjälp för att se till att hens beskrivningar blir begripliga?

Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med de olika varianterna?

Hur gör du som DM som kräver player mapping för att vara säker på att du gör dig förstådd?

 

[anth]

Självklart ritar spelarna.
sedan kan ju alltid spelledaren ta sig en titt på kartan och säga om spelarna missförstod honom.

Jag menar, varför ska spelarna få exakta kartor?
Är det någon här som försökt rita upp en karta av ett stort hus, t.ex. ett sjukhus?
Och då gärna på ett rutat papper där man bara ritar hela rutor och varje ruta är 1,5 m * 1,5 m.

 

[Svarte Faraonen]

Jag gillar att vara kartritare när jag spelar och tycker dessutom det ger en extra utmaning att inte få färdiga kartor, så jag säger utan tvekan player mapping när jag spelar. Jag ger sällan ut kartor som spelledare, utan sådana får folk rita själva.

 

[anth]

Å andra sidan finns det kartor som är så plottriga att det faktiskt är bäst att spelledaren ritar - t.ex. Ravenloft.

 

[krank]

Jag gillar att vara kartritare när jag spelar och tycker dessutom det ger en extra utmaning att inte få färdiga kartor, så jag säger utan tvekan player mapping när jag spelar. Jag ger sällan ut kartor som spelledare, utan sådana får folk rita själva.

Jag håller nog med. I D&D4 använder jag visserligen map tiles eller färdigtryckta kartor från boxar, men om det blir av att jag kör lite mer OSR:igt så skulle jag definitivt köra player mapping. Som spelare uppskattar jag det väldigt; det ger en extra dimension i utforskandet. Och utforskandet is what I'm all about.

 

[slanfan]

Jag ritar höftade kartor på whiteboard utan att sätta ihop rum och korridorer. Spelarna får själva göra mer funktionell karta av det. Jag tenderar att stryka ut kartan ofta. Om spelarna mäter saker får de faktiska mått.

 

[Storuggla]

Spelarna ritar kartor. Om det skulle vara en grotta eller någon naturformation som helt enkelt är obeskrivbar så får speleldaren skissa upp det eller på något vis förtydliga, men spelarna ritar kartan. SPelledaren har nog med saker att ha reda på än att hålla på och stöka med sudd, pennor och "Flytta handen jag ser inte!".


Storuggla, och ingen ska äta wienerbröd heller

 

[Krille]

Självklart ritar spelarna kartor. Det är tradition!

---

För urlänge sedan, när jag läste på Högskolan i Skövde, så gick vi en statistik-kurs. Som en praktiskt övning i den kursen så ingick en övning att några personer i en grupp skulle beskriva en bild för en annan person i gruppen, som sedan skulle rita ner den. Bilden i sig var abstrakt telefonklotter och rätt ointressant. Det viktiga med övningen var att kommunicera bilden med ord till en mottagare. Jag kommer inte ihåg hur det var signifikant för statistik, men det hade nog något med att demonstrera att ord var dåliga verktyg för att beskriva verkligheten.

Men poängen var att på grund av player mapping av tunnelkräl sedan urminnes tider så var vår grupp - idel rollspelare - fantastiskt bra på att beskriva den där bilden. Resultatet var inte identiskt med originalet, men väldigt väldigt likt (till skillnad från kursens övriga deltagare), vilket gjorde att poängen gick aningen förlorad för oss.

 

[lasergreger]

Jag verkar tillhöra en minoritet verkar det som. Jag ritar kartan åt spelare. Varför, jo för jag tycker mig sett att blir det bara lite fel på ett ställe så förskjuter det hela kartan och det blir ännu mer fel. Så efter att spel hänger upp sig på "nej, inte riktigt så, nej inte så, ja så... japp så." så tog jag över helt enkelt och mina spelare tycker det är skönare, enklare och tar mindre tid.

Det ska dock sägas att vi inte spelar OSR och inte haft några feta Crawls på åratal.

 

[Krille]

Jag verkar tillhöra en minoritet verkar det som. Jag ritar kartan åt spelare. Varför, jo för jag tycker mig sett att blir det bara lite fel på ett ställe så förskjuter det hela kartan och det blir ännu mer fel. Så efter att spel hänger upp sig på "nej, inte riktigt så, nej inte så, ja så... japp så." så tog jag över helt enkelt och mina spelare tycker det är skönare, enklare och tar mindre tid.

Det är ju lite av poängen att tappa lokalsinnet under marken. Kartan ska bli fel.

 

[Bassejr]

Jag brukar bara beskriva med orden. Höger, vänster, 40 graders vinkel, stor, liten, obelisk, bro, etc. Om spelarna vill rita får de väl göra det, men det har inte riktigt kommig i någons tanke att dom ska göra det.

Om det är en speciell plats, typ ett fängelse där de ska bryta ut någon, eller en hovsal där de slåss mot pirater, har jag för vana att rita en lite grövre karta, och sen peka och beskriva.

 

[krank]

Det är ju lite av poängen att tappa lokalsinnet under marken. Kartan ska bli fel.

Jag håller med. Som spelare är det dessutom kul sen när man ska fundera: "Jamen, dörren där... Den leder alltså till en kammare som ser precis ut som den där därborta? Eller är det kanske samma kammare? Shit, nu blev ju perspektivet helt annorlunda..."

Helst skulle jag vilja ha nåt enkelt sätt att ändra ritade kartor i efterhand. Det enda negativa med det här är ju allt jävla suddande och omritande. Digital player mapping kanske vore nåt?

 

[Storuggla]

"Jag håller med. Som spelare ärd et dessutom kul sen när man ska fundera: "Jamen, dörren där... Den leder alltså till en kammare som ser precis ut som den där därborta? Eller är det kanske samma kammare? Shit, nu blev ju perspektivet helt annorlunda...""

Relaterat: Grejer som teleportar gruppen till en ny plats, som de inte vet var den är. Ny karta och desperata försök att få den att passa ihop med den gamla. Och sen gen gamla klassikern man kan köra med när spelarna använder sin karta för att hitta in igen efter att ha vart och provianterat eller något, ändra på saker de redan ritat. De vänder runt ett hörn och väntar sig en korridor och någon jävel har murat igen gången, spikat fast dörren eller något. Paranoia galore.


Storuggla, och restock

 

[CapnZapp]

När ni krälar i grottsystem och utforskar labyrinter eller smyger er in i hus eller plundrar gravar eller vad ni nu ägnar er åt för typ av breaking and entering, vem har kartansvaret? Är det upp till spelarna att tolka spelledarens ord, eller tar spelledaren kartritande till hjälp för att se till att hens beskrivningar blir begripliga?

Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med de olika varianterna?

Hur gör du som DM som kräver player mapping för att vara säker på att du gör dig förstådd?

Nu senast har jag provat att ta screenshots* direkt från Skyrim - det blev en kanonsuccé, spelarna blev skitimpade!

*) Alltså på banditläger och grottkomplex typ - situationsbilder alltså, utan några synliga data-NPCer.

Om sedan spelarna känner ett behov att rita karta får de gärna göra det. Och om de ritar fel eller missförstår** kan jag äntligen vara säker på att det inte är mitt fel...

**) Det visar sig faktiskt att Skyrim är så "fotorealistiskt" att spelarna får problem med 3d-effekten. De ber nästan om att få "skaka lite" på kameran för att kunna se vad som är förgrund och bakgrund...