Nekromanti Postapokalyptiska robotar: spelidé

[krank]

Jag spelar peka-klickaspelet Primordia, och blir riktigt inspirerad av estetiken och världen. Just plotten är nog lite klurig att föra över till rollspel, men jag började fundera på ett rollspel som lånar från spelet ifråga. Något sånt här:

- Tid: Ett okänt antal hundra år efter katastrofen.
- Man spelar robotar. Det finns inga levande varelser kvar, eller möjligen gravt muterad flora och fauna. Men tänk mer Mad Max-öken än vildväxta djungler.
- Man bygger sin robot ganska fritt, man har kanske ett antal grund-chassin och sen tillvalsprylar. Typ som optionerna i M:UA.
- Alla har någon form av funktionsnedsättning, mental eller fysisk eller båda. Och personlighet; robotarna är såklart symboler för människor.
- De flesta robotar är byggda av en annan robot; och minnena från katastrofen, människor etc är vid det här laget mer eller mindre totalt korrumperade, bortsorterade. De flesta tror inte ens på människan som koncept.

Jag har inte kommit så jättemycket längre än så. Det är mest lösa tankar. Jag tänker mig städer av olika slag, religiösa och andra fraktioner, etc. Jag tänker mig att man i god tradspelsanda spelar någon form av problemlösarrobotar. Kanske har man ett transportmedel av något slag, som man kan använda för att åka mellan olika städer och så.

Men ja, you know: Finns det potential här? Eller är det bara en pinsam ripoff?

 

[Vimes]

Jag tycker det låter kul! Potential! Inte rip-off! Läste någon sf-bok (Saturn's children?) på liknande tema, fast utan postapokalyps, för några år sedan.

Men, vad gör man? Vad är liksom poängen med att göra rollspel av idén? Hur ser ett äventyr ut?

 

[krank]

Men, vad gör man? Vad är liksom poängen med att göra rollspel av idén? Hur ser ett äventyr ut?

Nu skulle jag i tradspelsanda kunna svara "vad som helst", men det vore för traddigt även för mig.

Istället tänker jag såhär: Det som framför allt ger mig impulsen är att få spela en robot. Jag förstår ju att den måste ha saker att göra för att det ska bli rollspelande av, men för mig är själva huvudgrejen att få utforska varandet av en robot i postapokalyptisk miljö. Mer känsla och stämning än görande.

Men; självklart behövs ett "vad gör man". Dessutom behövs ett "hur underlättas för SL när hen ska göra så att man kan göra det".

Jag har lite olika idéer just nu. Man skulle kunna tänka sig att man spelar någon form av mer lokalt bundna problemlösare. Som löser mord och försvinnanden och stölder och sånt.

Eller någon form av bounty hunter-motsvarighet till ovanstående; kringresande privatdeckare/väktare, lite som Lazers i Ashen stars. Kanske.

Jag är inte så road av rent intrigspel, men jag stänger inte möjligheten till det heller. Ännu. Då skulle man kunna vara chefer över någon robotfraktion som försöker ta makten över en stad. Eller så. Eller om man vill vara lite mer tävlingsinriktad; att man styr olika fraktioner.


Jag känner mig lite inspirerad av Asimovs robotromaner. Daneel R. Olivaw och så. Och Mutant. Och Fallout.


EDIT: Ett typexempel på äventyr skulle alltså kunna vara att... Man anlitas för att ta reda på vem som deaktiverat den jättehjärna som styr allting i en stad. Man intervjuar vakter, maintenance workers, kartlägger lite olika fraktioner i staden som tjänar mer eller mindre på det... Och räknar till slut ut vem det borde vara.

 

[Xyas]

Det låter väldans tufft med ett robot-deckarspel, men själv blir jag mest sugen på det här som setting till AW, minimalt hackat för att göra alla till robotar.

 

[Björn Wärmedal]

Men... jag kanske har missat något här nu... vad skulle vara poängen med att vara robotar? På din beskrivning låter det lite som att robotarna helt enkelt är människor i allt väsentligt utom vad de kallas.

Eller?

 

[Rymdhamster]

Känslan, Björn! Känslan!

Jag tycker det är en skithård idé! Inte alls en rippoff utan någon som kan bli ganska unikt så vitt jag vet!

 

[Robert Jonsson]

Men... jag kanske har missat något här nu... vad skulle vara poängen med att vara robotar? På din beskrivning låter det lite som att robotarna helt enkelt är människor i allt väsentligt utom vad de kallas.

Alltså, jag tycker idén är jätteball och så, men jag får exakt samma tanke här. Poängen tycker jag snarare borde vara på att skildra OLIKHETERNA mot människan istället. (Sen vore det ballt med en kampanj där de faktiskt fann en levande människan och på så sätt visade på skillnaderna mellan de två "kulturerna".)

 

[krank]

Känslan, Björn! Känslan!

Just så =)

Och ja, jag vet att jag brukar kritisera fantasyraser på samma grunder. Att de ändå bara är människor med andra öron, så varför spela en?

Men det är klart att det har ett estetiskt värde, eller upplevelsevärde. Man gör något som accentuerar det hela.

Robotarna kommer ju att skilja sig från människor i ungefär samma grad som fantasyraser. En del robotar har fyra ben, inbyggda laserkanoner. Andra talar, likt R2D2, mest i blippar eller bloppar. Ytterligare andra går inte på ben utan har någon form av svävarmojäng inbyggd. De kan byggas om, byta kroppar, uppgradera. Eventuellt kan det finnas teknologi för att, som i Eclipse Phase, forka sin kodbas i två.

Så skillnader. Och likheter. Gudar är också "bara" symboler för människor.

Faktum är att jag vågar påstå att alla tänkande, självmedvetna varelser vi skapar fiktion kring på ett eller annat sätt symboliserar människor. Även där målet är att skapa "något riktigt främmande" så blir det ju något slags symbol för andra människor vi inte förstår oss på...

 

[Vimes]

EDIT: Ett typexempel på äventyr skulle alltså kunna vara att... Man anlitas för att ta reda på vem som deaktiverat den jättehjärna som styr allting i en stad. Man intervjuar vakter, maintenance workers, kartlägger lite olika fraktioner i staden som tjänar mer eller mindre på det... Och räknar till slut ut vem det borde vara.

Robot City Blues!

Alltså, jag blev lite tänd på idén med robotdeckare. Det är inte alls samma sak som att man skulle spela (och spela mot) människor. Hell no! Alltså, mänskliga motiv och tillvägagångsätt does not apply här ju. Hur utredare man brott bland robotar? Det skulle kunna vara skitcoolt. Och så tar man fet-tillvara på Quade-diagramets funktion i MCB: olika beteende-protokoll som robotar kan agera efter, vilka robotmodeller finns? vad kan de göra och inte göra? vilka funktioner är troliga med varandra? Finns det protokoll som kan hamna i konflikt med varandra? Och så vidare.

I bästa fall ett jäkligt utmanande och intressant utredarspel med massor av sense of wonder.

 

[Sodivra]

Men... jag kanske har missat något här nu... vad skulle vara poängen med att vara robotar? På din beskrivning låter det lite som att robotarna helt enkelt är människor i allt väsentligt utom vad de kallas.

Eller?

Jag hookar på det här med myten om människan som skapare. Vad innebär det att vara skapad? För vilket syfte? Finns det ett syfte, eller är återskapandet av sig själv, i form av nya generationer robotar, syfte nog?

Vad var de ursprungliga intentionerna? Vad innebär det att vara en robot som kan rekonstruera sig själv?

Inspiration från...
Ridley Scotts Prometheus
FreeMarket för att rollpersonerna defineras av sitt proaktiva meningsskapande snarare än reaktivt problemlösande - Även om ditt spel såklart ska ha brist, nöd och problem)
Source Code för att det handlar om mänsklig transcendatalism och cyber och grejer. ( http://apocalypse-world.com/forums/index.php?board=31.0 )

 

[Ond bråd död]

Men... jag kanske har missat något här nu... vad skulle vara poängen med att vara robotar? På din beskrivning låter det lite som att robotarna helt enkelt är människor i allt väsentligt utom vad de kallas.

Eller?

Jag håller med. Det som jag tycker är lockande är hela grejen med en "ras" som haft ett syfte och nu måste hitta en ny mening. Hela tanken på hur ett samhälle ser ut som skapats av robotar utan mening.

Sen att de fortsätter att bygga nya robotar, hur trogna original ordern är de? Vilka personligheter och färdigheter får de nya robotarna?

Just personligheter är det jag skulle fokusera på i ett rollspel. Jag tänker mig nån indie-grej lite i stil med öh... det där där man har keys o grejer. Fast lite lugnare tempo (jag svamlar, har inte spelat spelet) men med fokus på hur man förändras som person.

 

[Brynolf]

Just med robotar kan man ju göra ganska intressanta grejer med regler för beteende utan att det blir krystat. Man bygger ihop sin personlighet/AI med moduler (på samma sätt som man bygger ihop alla sina vapenarmar, inbyggda lasersikten, geigermätare etc), och är mer eller mindre låst till reagera på ett visst sätt på viss imput (inte för strikt kanske, det blir nog tråkigt). Vill man få in lite mer "kan AI någonsin bli helt självtänkande"-tema, kan man förstås skapa regler för att bryta mot sin programmering.

Nåt sånt skulle jag tro kan bli ballt och lite annorlunda (just "människor med andra öron" är ju inte så festligt alla gånger)

 

[Skarpskytten]

Jo, jag kan också tycka att det är det som är det intressanta med den här (briljanta) idén.

Skulle det inte kunna handla om återupptäckandet av människan? Om man gör spelet som ett one-off spel (det går bara att spela en kampanj, som Human är [?]) så kan man tänka sig att man lägger upp det så här:

1. Det finns bara robotor
2. Intriger i robortvärlden, existentiell robot-angst, robot spelarkaratärer tvignas till definierande val
3. Människorna kommer tillbaka, återupptäcks, återvänder från rymden ...
4. ... och nu rasar robotvärden samman, eller förändras för all framtid.

 

[Sodivra]

Just med robotar kan man ju göra ganska intressanta grejer med regler för beteende utan att det blir krystat. Man bygger ihop sin personlighet/AI med moduler (på samma sätt som man bygger ihop alla sina vapenarmar, inbyggda lasersikten, geigermätare etc), och är mer eller mindre låst till reagera på ett visst sätt på viss imput (inte för strikt kanske, det blir nog tråkigt). Vill man få in lite mer "kan AI någonsin bli helt självtänkande"-tema, kan man förstås skapa regler för att bryta mot sin programmering.

Nåt sånt skulle jag tro kan bli ballt och lite annorlunda (just "människor med andra öron" är ju inte så festligt alla gånger)

Jag tror att det räcker att låta keys (OBD: Solar System!) och förmågor vara kopplade till personlighet och låta spelarna byta ut dessa och själva tolka vad det innebär. Vad innebär det att byta ut sin blodlustmodul (+1 skada) mot en vårda och trösta-modul? (så länge du är lugn så är alla i din omgivning det)

Jag tänker på playbooks (=rollpersonsklasser) i Apocalypse World här: De har liksom alla en inre balans och mekanik som påverkar hur de spelas ut och funkar i spelvärlden. Man kan byta playbook för sin rollperson under spelets gång och behålla vissa sidor från den gamla men samtidigt ta emot ett nytt grundkoncept, så att säga.

En Chopper behöver alltid balansera sin egen vilja mot sitt odisciplinerade gäng av bikers, skaffa mat och förnödenheter åt dem, och kan ta det han vill ha med våld. En Skinner däremot arbetar med subtilt med andras begär, och har andra helt andra mål och relationer i spelvärlden. De är liksom små universum i sig, och en kampanj med rollpersonerna Hardholder + Chopper + Brainer blir en helt annan upplevelse än en med en Savvyhead + Battlebabe + Hocus, till exempel.

På samma sätt kan man tänka sig robotar som rekonstruerar sig själva. När roboten byter funktion så byter spelaren också stil och upplevelse av sin rollperson, och därmed robotens personlighet. Låter flummigt, men den som spelat AW och bytt playbook fattar nog vad jag menar.

 

[Hartland]

Såg er prata i småpraten om robot utredare och började så klart tänka på manga serien Pluto. Urusawa Naoki gör en adaption utav ett Tezuka Osamu arc. Jag känner mig just nu urbota dålig på att sammanfatta handlingar så jag fuskar.

Mangaupdates[/url]]Someone - or something - is destroying the seven most powerful robots in the world one after the other; brutally dismantling them without any provocation on their part.

Gesicht, one of the seven and a detective for the European Federation, embarks on a mission to capture the killer...and confront the mysteries behind the vague but disturbing memories that keep haunting him in his dreams.

Serien har allt mellan mördarmaskinen som vill lära sig spela piano och robotarnas bästa svar på Hanibal Lecter. Allt sammanvävt i en deckarhistoria med otroligt mycket känsla.
Så... inte så mycket postap men en hel del klurigheter kring vad det innebär att vara robot och en intressant robot deckare.

/Hartland
- som i övrigt inte har läst tråden.

 

[Vimes]

Eventuellt kan det finnas teknologi för att, som i Eclipse Phase, forka sin kodbas i två.

Raaaw! Ytterligare ett argument för att det skulle rocka som fan som utredarspel.

 

[Bassejr]

Haha, Pax för att spela Bass3-J.R, Roboten som skapade "The cult of human", en extremistisk religös rörelse som hävdar människan som skapare av hela världen. Alla som inte tror på människans perfektion, och människans kärlek kommer få sina kretsar sönderbrända när människan ska komma tillbaka för att bringa frid till världen, och slå med sin hand av kött och blod mot de vidrigt otrogna.

Nej, men på en seriös not, Det här verkar som en riktigt kul id´e. Jag serr verkligen fram mot när det här blir färdigställt, och jag kommer följa det med spänning. Se till att posta här på forumet när spelet är klart och i butikerna så jag kan börja nörda det också.

 

[Maxtish]

Jag tycker att det här var en extremt bra idé. Och hade gärna hjälpt till att skapa det här, eftersom att jag gärna också spelat det.

 

[krank]

En annan schysst inspirationskälla är för övrigt såklart ABC Robots!

Den här tråden är väldigt intressant. Det är asbra med en massa impulser åt olika håll! Jag vet i dagsläget inte riktigt i vilken riktning "mitt" robotspel kommer att röra sig; idén behöver växa och kompletteras och samla på sig fler delar likt en Katamari.

Jag hoppas att fler än jag tänder på idén och bygger egna robotspel - kanske blir resultatet en hel våg av robotinfluerade spel, som täcker upp hela GNS och mer därtill...

 

[Bassejr]

Får jag tillstånd att använda id´en som en "beta" modul till BRP, för att se om man stöter på några problem eller om man hittar någonting intressant att notera? Jag tände verkligen på id´en, och har inget annat för mig för tillfället i rollspels väg.