Nekromanti Presentation av karaktärer

[rollspelspiraten]

Vår lilla grupp lirar Mutant UA, VtM samt Fantasy! Där jag personligen anser att Fantasy! är det absolut roligaste. Denna glädje skapar en jäkla massa skaparglädje också vilket just nu har resulterat i en anteckningsbok för enbart min rollkaraktär där han skriver ner sina äventyr, vilka han träffar och vart han har varit. Jag undrar nu hur ni presenterar de olika karaktärerna när ni rollspelar. Har ni illustrationer som ni visar upp för spelarna eller är det helt och hållet upp till spelarnas fantasi att tolka de karaktärsbeskrivningar de får?

Jag håller på att sammanställa ett dokument med de olika karaktärerna som vi har stött på under våra äventyr. Jag använder mig av en app som heter iBooks Author som verkar helt ok, dock vet jag inte om folk som inte använder Mac kan ta del av denna "bok". Därför har jag försökt exportera mitt dokument till PDF men utan resultat.

Hur skulle ni göra? Jag älskar att använda mig av min anteckningsbok men jag är en riktigt kratta på att teckna. Därför använder jag pinterest väldigt mycket för att samla på mig olika inspirationsbilder till våra olika rollspel.

Som sagt, hur gör ni?

 

[Tomatalven]

Jag brukar bara beskriva när jag SL:ar, om det inte är komplexa tecken och så, då kör jag med bilder. Det är en del av spelet, tycker jag, att skapa egna bilder i huvudet. En i min grupp brukar dock lägga ner timmar pp att rita sin egen karaktär. Jag brukar använda bilder om jag råkar springa på någon riktigt inspirerande på nätet, framförallt för mina egna karaktärer. Har jag fattat din fråga?

 

[rollspelspiraten]

Du har fattat min fråga Tomatalven. Det är just det som är frågan, ska man liksom ta bort den möjligheten för de spelande att själva få fantisera ihop hur de olika karaktärerna eller ska man vara mer klinisk och faktiskt presentera karaktärerna med bild, de ser ut som de ser ut, precis som vi gör ute i verkliga livet. Jag önskar och kan ibland fantisera om mitt eget utseende men trots det ser jag likförbannat ut så som jag gör.

 

[Tomatalven]

Jo men det blir liksom en annan inlevelse när man framförallt har beskrivningar att gå på. Och det kan bli rörigt med olika illustratörer. Men i vår grupp fixar de flesta bilder av sin egen karaktär, npc:er har inte fått några än. Fast det kanske borde prövas.

 

[rollspelspiraten]

Jag känner att som spelare så är det faktiskt roligare att få presenterade illustrationer av de olika karaktärerna jag möter. Det blir på nått sätt lättare att måla upp de olika scenariorna. Karaktärer som inte direkt framträdande anser jag inte behöva en egen illustration.

Vår grupp har lirat ett tag nu och vi kommer tillbaka till en och samma stad gång på gång vilket gör att det börjar kännas som "hemma". De karaktärerna som vi stöter på ofta i den staden har jag börjat illustrera både med bilder samt bakgrundshistoria. Som värdshusvärden Harald Elgar tex, en mycket trevlig och varm värd som vi ofta kommer tillbaka till för att utbyta information eller bara varva ner hos. Här känns det i mitt fall mer rättvist att ge honom ett eget ansikte, en egen personlighet.

Jag är ingen SL så det är ju såklart helt och hållet upp till min SL att besluta om hur karaktärsillustrationerna ska te sig. Jag fixar mitt eget galleri för att jag tycker att det är så förbannat kul. Och vem vet, kanske börjar jag själv spelleda en vacker dag?

 

[Ymir]

Jag föredrar att se rollspelets litterära kvalitéer som en styrka snarare än en svaghet, och med det menar jag att man bör inte -motarbeta- det faktum att folk tenderar att visualisera sig karaktärer lite olika (eller helt enkelt otydligt) för sitt inre öga baserat på olika typer av intryck man gör när man gestaltar dem, som spelare eller SL. Ibland ber mina spelare mig att förtydliga eller påminna dem om hur en SLP ser ut, och då gör jag givetvis det, men om jag är spelare tex och en annan spelares rollperson i ståryn ska beskriva min rollperson och hens beskrivning inte stämmer 100% med hur -jag- visualiserar mig min rollis, det ger jag blanka fan i, då jag inte vill skjuta ned den andre spelarens vision i onödan. Med andra ord, det är inte hela världen om jag tänker mig min rollperson som brunett men en annan spelare råkar föreställa sig henne som rödhårig.

Ett annat viktigt knep imo är att inte infodumpa hur nån ser ut, om en SLP tex ska introduceras pallar inte spelarna med en lång jävla beskrivning av hen. Oftast är det mycket bättre att bara fort beskriva vilket intryck personen ger; "en sval, gråögd skönhet i lila klänning med volanger, imponerande lång är hon också", och etablera detaljer vid något helt annat tillfälle enligt salamitekniken (bit för bit), tex "hon sitter och fixar sina korkskruvslockar", "du ser att hon har ett jättestort födelsemärke på överarmen", "hon ler blekt, som vanligt" etc etc etc.


Med detta sagt, om jag -kunde- teckna hade jag inte gjort något annat med min fritid än att spendera varenda vaken timme med att illustrera diverse karaktärer från våra kampanjer Och gud, gud vad jag önskar att jag kunde det, det hade gett mig mycket fler kreativa möjligheter och uttryckskanaler...

 

[rollspelspiraten]

Med andra ord, det är inte hela världen om jag tänker mig min rollperson som brunett men en annan spelare råkar föreställa sig henne som rödhårig.

Det håller jag med om, men det är nog för att i det verkliga livet stöter vi ju på detta vardagligen.
Hon - Snygg blå jacka du köpt!
Han - Blå? Den är väl svart?
Hon - Va? Jag tycker att den ser blåtonad ut, visserligen väldigt mörk men ändå blå.
Han - Åh fasen, jag har alltid tänkt på den som svart. Blått är ju snyggt det med, men svart är fasen snyggare.
Det bästa är att båda har rätt.

Ett annat viktigt knep imo är att inte infodumpa hur nån ser ut, om en SLP tex ska introduceras pallar inte spelarna med en lång jävla beskrivning av hen.

Nej det är inte min tanke med mitt karaktärsgalleri. Om jag någon gång skulle spelleda och en spelare skulle vilja se min beskrivning så skulle hen först få min beskrivning av karaktären. "en sval, gråögd skönhet i lila klänning med volanger, imponerande lång är hon också" Sedan skulle jag eventuellt visa bilden om jag ansåg att karaktären var av sådan vikt.

Med detta sagt, om jag -kunde- teckna hade jag inte gjort något annat med min fritid än att spendera varenda vaken timme med att illustrera diverse karaktärer från våra kampanjer smirk Och gud, gud vad jag önskar att jag kunde det, det hade gett mig mycket fler kreativa möjligheter och uttryckskanaler...

You and me both my friend...you and me both.