Prisutvecklingen på rollspel

[clarence redd]

Jag tänker på Krister Sundelin som ofta hävdade att rollspel är galet billiga - med tanke på hur många timmar spel man får ut av varje bok man köper. I lågkonjunktur kommer kanske studenter och barnfamiljer att byta Liseberg och fjällen mot DoD23 och skogspromenader?

 

[afUttermark]

Kanske förutsatt att mitt barn blir roligt att spela med.

 

[Dilandau]

lågkonjunktur kommer kanske studenter och barnfamiljer att byta Liseberg och fjällen mot DoD23 och skogspromenader?

En sorts nördig lipstick effect.

 

[Dilandau]

Ingen effekt som jag kan minnas.

Å andra sidan så minns jag 1990. Jämfört med det var 2008 en fjärt i vinden.

Iofs var det kölvattnet av den krisen som Riotminds satsade på RiotOnline och Järnringen la ner verksamheten

 

[Svarte Faraonen]

Frågan är väl i vilken mån det är marknadsmässigt möjligt att antingen lägga på ett par hundralappar på priset eller att gå tillbaka till ett enklare format på böckerna – mjukt omslag istället för pärm, svartvit inlaga med färre illustrationer, etc – och vilken av dessa strategier som kan antas vara vinnande.

 

[Oscar Silferstjerna]

Iofs var det kölvattnet av den krisen som Riotminds satsade på RiotOnline och Järnringen la ner verksamheten

Det tror jag åtminstone delvis var kopplat till att någon kedja av spelbutiker (någon här minns säkert vad den hette) slutade ta in rollspel. Försäljningen störtdök genast. Hur fördelningen mellan försäljning i butik och på nätet såg ut för 15 år sedan vet jag inte. Men jag gissar att butik var viktigare då än nu.

 

[avatarex]

Den som vill nörda ner sig i inflationsberäkningar kommer snart bli varse att det är väldigt komplicerat. Det är lite bedrägligt att vi pratar om inflationen i singular när prisutvecklingen på olika varor utvecklas väldigt olika, mycket beroende på hurpass lämplig varan är för tekniska innovationer som minskar mängden mänskligt arbete som krävs för att ta fram varan ifråga. Dessutom är det så att SCB:s inlationsberäkningar syftar till att vara ett konstantnyttoindex, dvs inflationsberäkningarna ska både ta hänsyn till både pris- och kvalitetsförändringar.

Spoiler: SCB förklarar inflation

KPI syftar till att vara ett s.k. konstantnyttoindex, vilket innebär att
prisutvecklingen ska avse en konsumtionskorg som representerar en konstant
nytta. Det är därmed avgörande att KPI enbart visar ”rena” prisförändringar och
håller kvaliteten på produkterna i konsumtionskorgen konstant. Det är därför
en central uppgift att värdera skillnader i kvalitet när produkter byts ut i
konsumtionskorgen. Ett produktbyte sker antingen då en produkt utgått (inte
längre säljs på marknaden) eller då försäljningen av produkten minskat och en
annan produkt bedöms vara mer representativ.
I praktiken innebär en kvalitetsjustering att baspriset korrigeras med ett belopp
som motsvarar värdet av kvalitetsskillnaden, mätt i svenska kronor. För att
skatta eller bedöma dessa kvalitetsskillnader används ett antal olika metoder,
vilka redovisas i denna PM.

Vilket motsvarar 497,28kr i dagens värde. Grundboken för Divinity Lost ligger på 499kr på Science Fiction Bokhandeln. Så priserna har hållit sig (motsvarande) stadigt i värde.

Angående diskussionen om spelens värde kontra att betala de som jobbar med spelet tänker jag mycket på vad Cy_borg gjorde, där ett stretchgoal var "alla som jobbar med spelet får mer betalt", vilket jag tycker är en väldigt fin lösning. Det känns också som att några som Kickstartar ett spel bryr sig "mer" om spelet/vilka som gör det, samtidigt som det också känns väldigt in-line med vad Kickstarter ändå ska vara.

Ponera att Kult divinity lost är 0,4 % bättre än Kult från 1991. Isåfall har Kult utvecklats precis som medelvärdet av SCB:s inflationsberäkningar! Men om Kult DL är dubbelt så bra, ja då är det betydligt billigare per kvalitet rollspel än vad medelvärdet ur varukorgen. Och omvänt om Kult DL är av lägre kvalitet än gamla Kult.

Det är förvisso svårt med inflation. Det som däremot är lätt, är att inse att SCB nog har rätt svårt att bedöma hur hög inflationen är. Och de hade haft ännu svårare om de hade haft med rollspel i varukorgen, för det gissar jag att de inte har.

 

[PhilArt]

Det är förvisso svårt med inflation. Det som däremot är lätt, är att inse att SCB nog har rätt svårt att bedöma hur hög inflationen är. Och de hade haft ännu svårare om de hade haft med rollspel i varukorgen, för det gissar jag att de inte har.

Det blir inte heller lättare av att inflationen inte räknar med ökningen på bostadspriser och således boende under perioden - kanske det som ökat allra mest i pris. Därtill att vi jämför USA och Sverige som inte haft exakt samma inflation.

Det sagt tror jag DnD är ganska normerande för vad som blir typ ett pristak för rollspel. Jag tror få kommer sätta ett pris som är högre än DnD, då börjar man nog slakta produktionskostnader istället. Generellt tittar företag mer på sina konkurrenters priser och produkter än på vad kunder efterfrågar, eftersom det senare är mycket svårare att avgöra - ofta inte alls möjligt annat än i mycket grova drag.

 

[PhilArt]

En fundering är om det blivit vanligare att dela upp grundböcker i flera volymer (tex spelarbok och spelledarbok) över tid. Det möjliggör nog att ta ett högre pris, och ha en högre marginal, än om allt skulle va i samma volym. Kanske ser det också mindre blodigt ut med tex 2x450kr än 800kr, även om det tidigare blir en större totalsumma.

 

[Oscar Silferstjerna]

Angående priser. Justerar man för inflation har de nog inte ökat markant. Om inte de olika ekonomisidor där sånt kan beräknas har fel.

Den reella prisökningen på Ur vatselklotet som nämns i tråden får jag till nån tjuga eller så. Och 300 spänn för Kult 91 motsvarar 500 idag.

Vad det betyder för diskussionen vet jag inte, men det kan vara bra att hålla i minnet så att man inte råkar tala om två olika saker; tycker man priserna ska upp för att justera för inflationen (i så fall kan man vara rätt lugn, för det behövs inte) eller för att justera för högre produktionskvalitet?

Min misstanke är, precis som har nämnts i tråden, att dagens produkter överlag är avsevärt mer visuellt påkostade än på nittiotalet, och man kan ju undra hur man har råd med det om priserna (justerade för inflationen) ligger rätt stilla. Har pengar blött över, så att säga, från skribenterna till det visuella, eller speglar den ökade prakten snarare att det har blivit billigare och enklare att trycka i fyrfärg, att anställa professionella illustratörer via nätet, och att dessa dessutom numera framställer mer spektakulära bilder till ungefär samma priser, därför att de använder datorer, osv?

En tanke.

Jag tror att det både handlar om att det har blivit enklare att trycka i fyrfärg (för 20 år sedan eller mer) och att illustratörer sedan årtionden tillbaka, åtminstone i ekonomiska termer, värderas högre än skribenter. Det senare har, gissar jag, varit ett arv som har hängt med sedan Äventyrsspels storhetstid på 80-talet. Möjligen var det också så att skribenterna redan då i högre grad var frilans. Frilans betyder ju i princip nästan alltid sämre betalning eftersom den ekonomiska dealen per definition är mer eller mindre tillfällig. En frilansare är alltid utbytbar medan en fast anställd inte är det, i varje fall inte lika omedelbart.

Det handlar också om vad som är synligt för kunderna. Blir illustratörerna Gulliksson eller Arfert utbytta, så märker även en 12-åring det. Byte av skribent är för många svårare att se, särskilt om texten är upplagd på samma sätt som tidigare.

 

[Gurgeh]

Diskussionen om hur bra skribenter och tecknare eventuellt tjänade när de jobbade för Äventyrsspel återfinns numera här:
Skäliga löner hos Äventyrsspel? | rollspel.nu

 

[JohanL]

Jag tänkte att jag skulle börja käfta emot, men så kollade jag SF-bokhandeln och du har ju för fan rätt. Åtminstone 500+ verkar nästan standard (indie borträknat).

2008-2020 var en lång period av mycket låg inflation, så det är inte så konstigt.