Nekromanti Räls vägs mot fisktank [fet tanketråd]

[Rickard]

Definitioner
Som jag ser det så finns det tre olika spelledarstilar: rälsande, fisktankande och samberättande. Det som bidrar till spelledarstilen är dels hur scenariot är skrivet men också vad man använder för berättarstil (scene framing, spelarinflytande, löken, beskrivningar som aktiverar spelarna, konfliktresolution med flera).

Rälsning
I denna tråd är rälsning något som är målbaserat, där man rör sig från punkt A och ska till sig till punkt B.

Fisktank
Själva scenariot är plotdrivet, där rollpersonerna påverkar spelledarpersonernas handlingar och får en effekt utifrån det.

Samberättande
Kommer inte att förekomma i tråden. Däremot kommer "spelarinflytande" att användas men ska inte förknippas med detta.

Frågeformuleringen

Är rälsning lättare än fisktank att spelleda?

Analysen
× Vilka krav ställer de två spelledarstilarna? (finns likheter?)
× Spelarna har ett tydligt mål med rälsningen, vilket gör de säkra på sin sak. (behövs detta?)
× Spelledaren behöver inte förebereda sig lika mycket med en fisktank. (varför? vad resulterar detta i?)
× Med fisktanken får scenariot eget liv. (krav för att åstadkomma detta? behövs speciella starter för detta?)

Det här är inga ämnen som jag specifikt vill ha svar på utan det är bara förslag i hur man kan tänka.

Utelämnas
Vad jag inte vill ha är nackdelarna, för det är så inviduellt beroende på ens erfarenheter från de spelgrupper man upplevt, utan vad du ska föra fram är styrkorna hos de två spelledarstilarna och vad krävs för att lyfta fram dem.

/Han som funderar på om punktformen i denna trådstart är lättare att sätta sig in i

 

[Krille]

× Vilka krav ställer de två spelledarstilarna? (finns likheter?)

<ul type="square">[*]Rälsning kräver en ganska god kontroll på spelarna. Avviker de från rälsen så är risken stor att äventyret spårar ut. Därför behöver spelledaren skapa ett scenario som inte har utrymme för mycket avvikelser. Det underlättar om spelarna har en motivation att följa rälsen, men det är egentligen inte så nödvändigt.
[*]Fisktank kräver en god kontroll på spelledarpersonerna. De är rätt många, och de korsvisa kopplingarna mellan dem kan göra det svårhanterligt. En spelledare behöver således organisationsförmåga.[/list]

× Spelarna har ett tydligt mål med rälsningen, vilket gör de säkra på sin sak. (behövs detta?)

Framförallt behöver spelledaren ett tydligt mål med rälsningen. Spelarna kan dock gärna hållas i mörkret så att de får sig en och annan överraskning på vägen. Däremot är det egentligen inte nödvändigt att spelarna känner till målet.

× Spelledaren behöver inte förebereda sig lika mycket med en fisktank. (varför? vad resulterar detta i?)

Nja. En fisktank kräver också sina förberedelser. De är bara andra än rälsen.

Fisktanken kräver ganska omfattande förberedelser för de olika fiskarna som ingår. En fisk kan vara en spelledarperson eller en grupp av spelledarpersoner. Rollpersonerna är också en fisk. Vad spelledaren behöver veta är de olika fiskarnas kunskaper, resurser, mål, metoder och relationer till de andra fiskarna.

Det är också bra att iterera de olika fiskarna och ta fram deras omedelbara planer inför framtiden med jämna mellanrum. Även detta är en form av förberedelser.

I en räls behöver man egentligen bara lista upp de olika "stationerna" på vägen och vad man hade planerat att det ska hända där. Spelledarpersoners kunskaper, mål, metoder etc kommer så att säga inbyggt i rälsen och kan därför struntas i till stor del.

I båda fallen så kan man även behöva ta fram de olika geografiska platserna där äventyren utspelar sig också. Rälsade äventyr har en fördel i och med att man i förväg vet vilka platser som äventyrarna kommer att besöka. I fisktankar kan man bara gissa.

I grunden så är det mest två olika sätt att organisera äventyr på. Rälsar är äventyr sorterade efter kronologisk ordning. Fisktankar är äventyr sorterade efter involverade personer. Grejen är att det man sorterar efter påverkar hur äventyret spelas och vilka förberedelser man behöver göra, men man behöver fortfarande förbereda dem.

Är rälsning lättare än fisktank att spelleda?

Det beror på.

Framförallt beror det på vilka krav man uppfyller. Jag har urkass kontroll över spelare och har skitsvårt att hålla dem på banan, men relativt god koll på stora och komplexa relationsnät och personer. För mig är fisktanken enklare.

 

[PAX]

För det första så tror jag inte det bara är Spelledarstilar vi talar om. Vi talar om olika sätt att bygga upp själva äventyret eller kampanjen. Spelledarstilen kan vara olika i de båda fallen av Rälsning eller Fisktank. Hur som helst.

Är rälsning lättare än fisktank att spelleda?

Några typiska svar som kommer:
Det beror på spelledarens erfarenhet....
Det beror på hur konservativ spelledaren är....
Det beror på spelarnas erfarenhet...
Det beror på hur spelarna faktiskt vill spela...


Du skriver att rälsningen skulle kräva mer förberedelser vilket jag inte tror på. Faktum är att du kan hålla allt lika löst i denna spelstil som fisktanken. Jämför exempelvis att skapa grupperingar Vampire med att skriva om en otrevlig plats i Musközonen. Beroende på hur mycket du vill improvisera så kan du skriva detaljerat eller håller det mesta löst. Dock måste du veta i förväg hur gruppen i Vampire fungerar eller hur platsen i Musközonen ser ut.

Det svåra med rälsningen är att hålla spelarna på spåret. Det är lätt att spåra iväg på ett delspår som SL inte kunde förutse. Sådana delspår är naturliga i fisktanken beroende på synsättet. Samtidigt kan ett delansvar tilldelas spelarna. Målet med rälsningen är redan satt och därmed bör spelarna medvetet hålla sig till huvudspåret. På så sätt dör kanske inte äventyret i en avkrok som inte kunde förutses av varken spelare eller SL.

Även rälsningen får eget liv men det gäller som SL att dölja själva rälsningen. Målet kan vara kvar men vägen dit kan vara hur ostakad som helst. Det gäller bara för SL att kasta in sina rälsade stationsplatser på de ställen där det är lämpligt. Exempelvis om SL vill att RPna ska ta sig genom Musközonen så betyder det inte att de måste gå en viss väg för att komma ur detta helveteshål. SL kastar in monster 1, 2 & 3 samt Fynd A, B & C där det passar.

Styrkan i Rälsningen ligger i att SL kan skapa en historia han faktiskt vill berätta. Vilket kan vara en klar fördel om man kanske vill få fram ett visst tema eller en tanke med själva äventyret eller hela kampanjen.

Fisktankens styrka är naturligtvis att man kan spela rätt så löst mellan sessionerna. Alla spelare/RPs behöver inte vara närvarande. När stommen är klar krävs (hmmm...) trots allt mindre förberedelser (motsäger mig själv lite här inser jag). En kvälls spelande kan hållas löst. Spelarinflytandet blir klart högre i Fisktanken förutsatt att spelarna gillar denna form av spel. Det gör inte alla...

 

[PAX]

Oj! Vad lika våra svar blev ser jag nu. Trots att jag inte läste ditt svar innan jag dumpade mitt eget.

 

[Olle Linge]

Olika nivå

För att ytterligare komplicera frågan kan man fundera på hur det ser ut på enskilda spelmöten kontra kampanjen i stort. Jag fisktankar väldigt mycket mellan spelmöten och jag har i nuläget verkligen ingen aning om vad som kommer att hända ett par spelmöten fram, eftersom det helt beror på vad fiskarna gör och hur deras handlingar får efterverkningar i akvariet (hej Dante).

Däremot kan jag tänka mig att rälsa desto mer i akvariet, så att säga. Jag har mina fiskar väldefinierade, men inför vissa spelmöten bestämmer jag ändå i förväg ungefär vad som kommer att dyka upp (baserat på fiskarnas egenskaper och vad jag tycker är coolt). I vissa fall kan det vara väldigt hårt rälsat. Poängen är dock att den största nackdelen med rälsning inte riktigt spelar in, eftersom jag ändå har akvariet att falla tillbaka på om det skulle vara så att rollpersonerna spårar ur av en eller annan anledning.

För att kommentera det du skrev om förberedelser, vill jag också vända mig mot att det skulle ta mindre tid att förbereda en fisktank. Jag tycker tvärtom att rälsade äventyr är mycket, mycket lättare att förbereda (och går snabbare) än fisktankar. Man får dock tillbaka mycket mer av förberedelserna från en fisktank, eftersom de förmodligen går att använda i fler situationer vid flera tillfällen.

För att besvara din frågeformulering, tycker jag nog att rälsning är betydligt lättare än fisktank. Haken är ju att rälsningen har mycket större risk att haverera på grund av något oväntat, vilket är priset man får betala för att rälsa. Fisktanken kräver andra förmågor som i alla fall jag anser är svårare att uppnå och mer sällsynta hos spelledare. Krille formulerade den biten ganska bra, så det tänker jag inte ödsla tecken på.

 

[walium]

"Själva scenariot är plotdrivet, där rollpersonerna påverkar spelledarpersonernas handlingar och får en effekt utifrån det."

Jag skulle nog beskriva fisktanken mer som karaktärsdriven eftersom det är karaktärernas mål och handlingar som driver äventyret framåt. Det handlar inte om att fylla i en färdig historia. Men nu var det förstås inte det som du frågade över.

Rälsning ger större makt till spelledaren och enskilda rollpersoner spelar en så stor roll som han låter dem. Vilket inte behöver vara så illa om man har en vettig spelledare. Även om det kanske inte är mindre arbete att rälsa så är chansen att du kommer att ha nytta av din planering mycket större. Om kampanjen existerar i en fisktanksmiljö med stor handlingsfrihet för karaktärerna så kan dessa välja att handla på ett sätt som gör att stora delar av spelledarens planering går till spillo eller aldrig används. Om man rälsar så kan spelledaren i princip garantera att allting som han planerar verkligen inträffar även om han kanske inte till fullo kan förutse följderna av olika scener eller stationer längs rälsen. Fisktankens stora frihet ställer till problem både för spelledare och spelare samtidigt som det är dess största styrka.

När jag spelleder fisktankar så lägger jag inledningsvis ner mycket tid på själva tanken och en handfull fiskar som jag sedan visar upp för spelarna i hopp om att tycke ska uppstå. Mitt jobb blir mycket enklare om spelarna självmant skapar sig ett antal mål som de vill uppfylla. Men det händer att de mest driver runt för att då och då nappa på någon enstaka krok och sedan följa den en bit tills dess att något aptitligare dyker upp. Hade jag rälsat så hade kraften i rälsningen drivit dem obönhörligen framåt mot slutstationen. Med tanke på hur mycket improviserande som en fisktanksspelledare ändå måste göra så underlättar det väldigt mycket att ha rollpersoner med starka drivkrafter och spelare som vet vad de vill och vilken sort saker som de vill uppleva. Att spelarna är pålästa och verkligen kan utnyttja sin frihet är alltså viktigare om man fisktankar.

 

[Troberg]

Är rälsning lättare än fisktank att spelleda?

Nej. Flera anledningar:

* Den kräver mer förberedelser.
* Den är svår att behålla på spåret utan att det blir krystat.
* Den kräver att man har mer framförhållning.
* Den är inte lika kul för spelledaren. Man vet ju hur det kommer att gå.

Vad jag inte vill ha är nackdelarna

Sorry, jag är en negativ människa. Sätt en negation på kommentarerna ovan och lägg dem i andra vågskålen.

----

Jag brukar använda ett mellanstadium mellan rälsning och fisktank som jag kallar tivoli (amusement park). Har lite bråttom nu, så om ni vill ha den långa versionen så får ni läsa spelledarkapitlet i Generica.

Tanken (som i idé, inte som i fisktanken) går ut på att man har ett antal attraktioner som spelarna kan besöka, men till skillnad från rälsning så finns det ingen speciell ordning på dem. Man kan driva omkring och åka på de olika attraktionerna i den ordning man vill. De hänger mer ihop via en fisktanksliknande historia och är mer att betrakta som färdigförpackade dramapaket som man kan plocka fram vid behov.

Tivolit passar väldigt bra i typisk detektivskräck, där man forskar och snokar lite här och varstans, men vid vissa ställen finns förplanerade sekvenser.

 

[Rising]

Är rälsning lättare än fisktank att spelleda?

Jag har bättre fantasi än organisationsförmåga, så för mig är det lättare att leda fria äventyrsformer än strikta linjära dylika. Anledningen till att många (?) ändå förknippar rälsade äventyr med nybörjare tror jag är för att man som nybörjare ofta utgår från filmer eller böcker: "Först jagas man av Nazghuler, sedan kommer man till Moria, å efter det träffar man Saruman, därefter blir det krig..."

---

När jag skriver mina egna äventyr så blir de ungefär lika stora och kräver lika mycket förberedelser oavsett spelform. Däremot tror jag det skulle vara svårt att publicera ett riktigt stort fisktanksäventyr som någon kunde spelleda.
Ett rälsat äventyr på tio checkpoints är inte tio gånger så jobbigt att spelleda som ett på en enda checkpoint. Liksom; man behöver inte ha häxmästarens borg klar för sig medans rollpersonerna ännu är kvar i Trevliga Skogen.
Men stoppar man in en tionde fisk i ett fisktanksäventyr så kräver denna mer förberedelser än vad den andra och tredje fisken gjorde; ty när det bara fanns två fiskar så fanns det bara en enda relation att hålla reda på mellan fiskarna. Med tre fiskar så blev det tre relationer sinsemellan dessa fiskar. Med fyra fiskar blir det sex relationer. Med fem fiskar blir det tio relationer. Osv. (när man stoppar in många fiskar så klarar man nog inte att definiera allas relationer till varandra - men min poäng är att man (=jag) upplever en viss gräns för hur detaljerat det är vettigt att beskriva utgångsläget i ett fisktanksäventyr.

---

Det är möjligt att jag tror att kvalitén hos en fisktankssession har mer med spelledaren att göra, medan kvalitén hos en rälsad session har mer med äventyrsskribenten att göra.

 

[Rickard]

Re: Räls vägs mot fisktank

Visst, möjligt att ditt är likt Krilles, men ditt inlägg är mer värdeneutralt än hans. Det här kan väl tänkas vara ett svar till honom också.

"För det första så tror jag inte det bara är Spelledarstilar vi talar om. Vi talar om olika sätt att bygga upp själva äventyret eller kampanjen. Spelledarstilen kan vara olika i de båda fallen av Rälsning eller Fisktank. Hur som helst."
Jag försökte skilja på spelledarstil och berättarstil. Att jag gör många klipp mitt i handlingar eller använder mellanscener för att förklara handlingen är en berättarstil. Att bygga upp ett scenario och berättarstilen man har bidrar till att det blir räls eller fisktank. Det är snävt att tänka att enbart hur man byggt upp scenariot bidrar till detta; jag kan fisktanka rälsade scenarier och rälsa fisktankar. Faktum är att jag har gjort det dessutom.

"Det beror på spelledarens erfarenhet...."
Vilket kräver...?

"Det beror på hur konservativ spelledaren är...."
För att..?

"Det beror på spelarnas erfarenhet..."
Varför då?

"Det beror på hur spelarna faktiskt vill spela..."
Har inte detta att göra med spelarnas erfarenhet?

"Även rälsningen får eget liv men det gäller som SL att dölja själva rälsningen."
Med den sista "rälsningen" menar du egentligen styrningen? Kom ihåg att jag ville definiera rälsning som "måldrivet" och inte "spelledarstyrt". Jag kan tänka mig att rälsningen har tendens för att bli mer spelledarstyrt, men vad är då fördelarna med att det är spelledarstyrt?

För att svara på min egen fråga: det var det här som jag menar med "Spelarna har ett tydligt mål med rälsningen..." eftersom de ser ett mål någonstans, även om det inte behöver vara slutmålet. Fisktanken kan vara mer luddigt och spelarna vet inte hur långt det är kvar att färdas, vilket blir en psykologisk press*. Detta kan komma av att fisktanken endast har delhandlingar medan rälsen har en huvudhandling som det fokuseras på..?

* Ungefär som att löpa en lång sträcka. Har man ett utsatt mål, så kan man motivera sig, men om man däremot löper tills någon annan säger till så blir det jobbigare och man ger upp "för tidigt".

"Styrkan i Rälsningen ligger i att SL kan skapa en historia han faktiskt vill berätta. Vilket kan vara en klar fördel om man kanske vill få fram ett visst tema eller en tanke med själva äventyret eller hela kampanjen."
Tanken kan jag hålla med om, men inte temat. Tanken är också det som avgör berättarstilen och då tänker jag mig "tanke" som "Jag vill att en scen ska utspelas i början och sedan strävar rollpersonerna mot den scenen genom hela scenariot, så att allting går i en cirkel", "Rollpersonerna ska inse att berättaren som de hela tiden återgår till mellan scenerna är ondingen i handlingen" eller "Rollpersonerna ska spela vampyrer som rymmer från ett mentalsjukhus, men i slutändan visar det sig att rollpersonerna faktiskt bara är galningar".

/Han som vill påpeka att svaren som han ger i denna tråd riktar sig till alla inblandade

 

[Rickard]

Re: Olika nivå

"För att kommentera det du skrev om förberedelser, vill jag också vända mig mot att det skulle ta mindre tid att förbereda en fisktank. Jag tycker tvärtom att rälsade äventyr är mycket, mycket lättare att förbereda (och går snabbare) än fisktankar. Man får dock tillbaka mycket mer av förberedelserna från en fisktank, eftersom de förmodligen går att använda i fler situationer vid flera tillfällen."
Jättebra beskrivning! Precis så känner jag också att det är.

"För att ytterligare komplicera frågan kan man fundera på hur det ser ut på enskilda spelmöten kontra kampanjen i stort. Jag fisktankar väldigt mycket mellan spelmöten och jag har i nuläget verkligen ingen aning om vad som kommer att hända ett par spelmöten fram, eftersom det helt beror på vad fiskarna gör och hur deras handlingar får efterverkningar i akvariet (hej Dante)."
Mellan spelmöten? Själv känner jag att fisktanken har ett sådant liv att jag inte kan tänka ut något under mer än ett spelmöte i taget, för jag har ingen kontroll över fisklivet. Ofta har jag gått till spelmötet och inte förberett mig, utan bara läst igenom anteckningarna och kommit på lite saker som kan hända och sedan får jag se hur spelarna reagerar på detta.

Med fisktanken så känner jag mig mer som en observatör än någon som styr spelet. De som styr spelet är spelarna och det gör dem via mina diskussioner med dem som sker både före, under och efter spelmötet. Under spelmötet tar jag diskussioner när jag själv inte vet hur jag ska gå vidare och beroende på deras svar "Vi vill undersöka mer om liket i trädgården" så kan jag korsa det med de andra drivkrafterna som jag planerat.

/Han som inte riktigt känner att han förstod det sista han citerade från Sniglen

 

[Rickard]

Re: Räls vägs mot fisktank

"Jag skulle nog beskriva fisktanken mer som karaktärsdriven eftersom det är karaktärernas mål och handlingar som driver äventyret framåt. Det handlar inte om att fylla i en färdig historia. Men nu var det förstås inte det som du frågade över. "
Diskutera gärna definitionen också, men jag kommer att vilja ha ett ord med i handlingen. Jag får fundera lite över det där med "karaktärsdriven", men den känns ändå inte helt klockren. Däremot så breddar jag "plotdriven" till att inkludera rollpersonerna, för jag tänkte bara på alternativet "...att de mest driver runt för att då och då nappa på någon enstaka krok och sedan följa den en bit tills dess att något aptitligare dyker upp" och glömde helt att rollpersonerna kan ha egna drivkrafter. Som jag tänkte så skapades spelarnas drivkrafter utifrån spelledarpersonernas handlingar.

"Om man rälsar så kan spelledaren i princip garantera att allting som han planerar verkligen inträffar..."
Håller väl kanske inte med. Du skriver visserligen "i princip", men jag har planerat rälsade scenarion som har haft delade handlingar, beroende på vilken väg som spelarna tagit. Då är det rätt svårt att få med allting man planerar. Sedan kan jag ha med "fria scener" som jag kan slänga in för att fylla ut speltillfället.

Kan jag annars tolka ditt inlägg som att fisktanken har större spelarinflytande och det påverkas av hur mycket spelarna vet om miljön och personerna i miljön (hur pålästa de är)? Tankvärt.

/Han som fick kommentaren "Vad svårt det är att hitta på drivkrafter" när han bad om det

 

[Rickard]

Re: Räls vägs mot fisktank

"Det är möjligt att jag tror att kvalitén hos en fisktankssession har mer med spelledaren att göra, medan kvalitén hos en rälsad session har mer med äventyrsskribenten att göra."
...

Smart skrivet.

"Jag har bättre fantasi än organisationsförmåga, /.../ ty när det bara fanns två fiskar så fanns det bara en enda relation att hålla reda på mellan fiskarna. Med tre fiskar så blev det tre relationer sinsemellan dessa fiskar. Med fyra fiskar blir det sex relationer."
Det där tycker jag är en motsägelse. Kan det vara så att organiserandet skiljer sig åt från rälsen och fisktanken? Rälsen kräver strukturering medan fisktanken kräver att man behöver hålla reda på flera saker samtidigt..?

/Han som tycker det inte är så viktigt att reda ut att något är, än att reda ut varför det är så

 

[PAX]

Re: Räls vägs mot fisktank

Ibland undrar jag om du inte överanalyserar texten i de svar som ges.

Tanken kan jag hålla med om, men inte temat. Tanken är också det som avgör berättarstilen och då tänker jag mig...

När jag skrev tanken så menade jag nog bakgrundstanken. Idén med själva äventyret. Temat kommer i stort sett av denna tanke. Exempelvis: Jag som SL vill skapa ett äventyr som berör rasism. Genom en rad olika händelser skall RPna kastas genom händelser och beslut som både kan vara svåra och omoraliska. Temat för äventyret blir då Rasism.

Och visst. Ett tema kan naturligtvis vara grunden för ett Akvariumspel.


Munhugg på:
"Det beror på hur spelarna faktiskt vill spela..."
Har inte detta att göra med spelarnas erfarenhet?

Det är kanske beroende på spelarnas erfarenhet men kavrstår gör att "Det beror på hur spelarna faktiskt vill spela..."

 

[Kultkult]

nyfiken lättja (OT?)

Kan någon posta länkar till välskrivna "bra" scenarion för varje typ (räls, fisktank, samberättande) utifrån de definitioner som här presenterats?

Tanken är lite att man kanske lättare skulle kunna diskutera med utgångspunkt i konkretiserade exempel. Vad min blyga erfarenhet säger mig är att det finns massor med rälsscenarion, en hel del samberättarande men ytterst få (?) fisktanksscenrios (vilket kanske ligger i dess natur men kanske då iaf en stomme/grundtanke och en beskriven utgångspunkt).

 

[Feuflux]

Jag är ju gammal rälsningsnörd och här är anledningen för er som inte kartlagt mig än. Mitt traditionella rollspelande har genom åren varit: "Träffa spelgruppen, lira enkvällsscenario, vänta två månader, glömma allting, repetera". Med de förutsättningarna är rälsning fullständigt överlägset.

Rälsning uppmanar inte till sidospår. Spelarna kommer indirekt uppmanas att följa äventyrets väg och gör SL ett bra jobb kommer de gränser som finns att inte störa spelarna (åtminstone inte innan de når en viss ålder och börjar tänka efter för mycket). Fisktank är ju ett enda stort sidospår hela spelformen (för att överdriva) och det är fullständigt hopplöst att veta hur lång tid saker tar. Funkar inget vidare som enkvällslir.

Fisktank ställer krav på spelarna att minnas saker på ett helt annat sätt. Jag tycker det gör att spelformel ställer krav på regelbundet spelande. Vad spelaren minns och vad RP:n minns ska helst vara lika. Jag som spelare behöver bli mycket bättre på att anteckna saker. Eftersom jag är utpräglad enkvällsrälsare har det liksom aldrig behövts och jag har inte lärt mig det.

Om ingen märkt det så sätter jag alltså ett ganska stort likamedtecken mellan rälsning/enkvällsäventyr och fisktank/kampanj.

Mål vill jag dock ha oavsett form. Om jag bara placeras i ett akvarium så kommer jag ju inte göra nåt. Jag har ingen motivation. Om jag får ett uppdrag av den mystiske mannen i hörnet att hämta den magiska juvelen i den onda borgen så kommer jag göra det oavsett om vägen dit är rälsad eller fisktankad. I det senare fallet är det troligare att jag faktiskt inte kommer dit, att det dyker upp intressantare sidospår och sen upplöses spelgruppen innan man faktiskt hinner göra det som var målet när man startade.

Jag har dock bara upplevt fisktankande från spelarsidan av rollspelsbordet så egentligen kan jag ju inte säga så mycket angående dina analys-frågor. Möjligtvis en grej till då: att det är dumt att dra en hård linje mellan rälsning och fisktank. Jag gillar inte hur folk ser på rälsning här (eller attityden "jag spelar fisktank jag, du spelar rälsning och det är fel, du gör fel, du borde lära dig att spela som jag" fast det är kanske mina övertolkningar som spökar). När jag spellett Feng Shui på senare dagar så har det varit rälsat som så att det finns ett slut, fight med boss A, fast den fighten kan ske på en vilken plats som helst beroende på vad RP:na hittar på. Det finns en massa scener skapade i mina äventyr, fast ingen låst ordning på dem. Spelarna känner sig inte styrda eftersom de har frihet inom äventyret och de accepterar att jag sätter en ram: "det här äventyret går ut på att agera livvakt åt person B" dvs de drar inte iväg på sidospår "äh, skit i B, det verkar roligare att dra till plats C och göra grej D".

Mitt enda kvarvarande problem med rälsning (som det ju ändå är enligt min definition) är då att folk här som jag ändå inte spelar med tycker att jag spelar fel. Det kan jag faktiskt leva med.

 

[Johan K]

Är rälsning lättare än fisktank att spelleda?

Ja, det tror jag. Eftersom då är det ganska styrt & man vet vad som ska hända hela tiden. Fisktandek n är lite mer flytatnde & ställer lite mer krav på sl:n.

× Vilka krav ställer de två spelledarstilarna? (finns likheter?)

Tror att det krävs mer ha-trick-i-bakfickan när det gäller att sl:a fistanken. Man vet inte riktigt var & vad spealrna försvinner går. I ett rälsat äventyr kan man nog luta sig mer på äventyret.

× Spelarna har ett tydligt mål med rälsningen, vilket gör de säkra på sin sak. (behövs detta?)

Som jag ser saken när det gäller rälsning så brukar det vara att man kämpar mot ett givet mål & i fikstanken så är det lite mer flytande.

× Spelledaren behöver inte förebereda sig lika mycket med en fisktank. (varför? vad resulterar detta i?)

Tycker nästan att det är tvärtom, att mans om sl behöver förbreda sig lite mer.. Känns som kraven är större på sl i fisktanskspel.

× Med fisktanken får scenariot eget liv. (krav för att åstadkomma detta? behövs speciella starter för detta?)

Det tror jag nog ja. Känns som det är mer fritt fram för spelarna att köra sina race i en fikstank. Att man får mer utlopp för sina idéer & mål.

/ Johan K, som svammlar lite i största allänhet..

 

[Troberg]

Men stoppar man in en tionde fisk i ett fisktanksäventyr så kräver denna mer förberedelser än vad den andra och tredje fisken gjorde; ty när det bara fanns två fiskar så fanns det bara en enda relation att hålla reda på mellan fiskarna. Med tre fiskar så blev det tre relationer sinsemellan dessa fiskar. Med fyra fiskar blir det sex relationer. Med fem fiskar blir det tio relationer.

Jag håller inte riktigt med. Din matematik är sund, men är verkligen alla relationerna viktiga? Normalt sett så har varje part kanske två eller tre viktiga relationer, resten bryr de sig inte om. De kanske kan bli viktiga senare, men sådant som händer i spel brukar inte vara svårt att komma ihåg. Även de initiala relationerna är lätta att komma ihåg, eftersom de är så nära förknippade med partens personlighet och funktion i spelet.

Man har dessutom fördelen av att spelarna oftast bara är på ett ställe åt gången. Det innebär att allt som händer på andra ställen kan hanteras väldigt översiktligt. Oftast så handler det ju inte om att simulera hela situationen, utan snarare om att ur det råmaterial man har välja ut resurser som passar för att sätta spelarna i en spännande och utmanande position.

 

[Hellzon]

Re: nyfiken lättja (OT?)

Vad min blyga erfarenhet säger mig är att det finns massor med rälsscenarion, en hel del samberättarande men ytterst få (?) fisktanksscenrios (vilket kanske ligger i dess natur men kanske då iaf en stomme/grundtanke och en beskriven utgångspunkt).

Jag har inga bra exempel på scenarion, men jag tror att ett alternativt ord för "fisktankscenarios" är "settingböcker". Och sådana finns det ju en del. Pluspoäng om de täcker ett litet område (Freedom City, Ptolus(?)) istället för en hel kontinent.

/Hällzon - har inte läst Ptolus

 

[Rickard]

"Fisktank är ju ett enda stort sidospår hela spelformen (för att överdriva) och det är fullständigt hopplöst att veta hur lång tid saker tar."
Jättebra synpunkt!

"Det finns en massa scener skapade i mina äventyr, fast ingen låst ordning på dem."
Och detsamma gäller i fisktanken. Hmm, jag borde försöka bena ut hur man skriver ett scenario någon gång. Jag tror jag gör det krångligare än vad det är, men det har gjort att jag inte har lyckats skriva en artikel om det på något år (för jag anar det jättelika arbetet som ligger bakom det hela).

/Han som då har viktigare saker att koncentrera sig på (och som sett fler fisktankscenarier än samberättande)

 

[Krille]

"Fisktank är ju ett enda stort sidospår hela spelformen (för att överdriva) och det är fullständigt hopplöst att veta hur lång tid saker tar."
Jättebra synpunkt!

...fast grejen är ju att just det ser jag som fisktankens fördelar.