Nekromanti Röst och SLP

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Ah... akta, uttjatat ämne? Njae, jag lyckades inte hitta något om det när jag sökte, fast det kan bero på att jag är inkompetent vad gäller att leta efter saker. Å andra sidan har säkert alla goa spelledare kommit på en hel del nytt fuffens, så... here we go :gremcool:

Problemet (om man nu vill se det så) ligger alltså i rösten i samband med SLPande. Jag har precis börjat spelleda igen efter ett rätt långt uppehåll och jag har alltid varit ganska dålig på att modulera om rösten och låta olika beroende på vem som pratar. Nu tycker jag att det är dödshäftigt med folk som är bra på det här och jag vill gärna ge mina spelare mer rollspel för tiden, så att säga.

För det första har jag problem med att hitta på röster. Jag har mycket lättare att härma röster och kanske göra om röster än att hitta på dem från början. När jag cyklar hem från jobbet brukar jag ibland testa att forma om munnen och placera tungan på olika ställen och se hur det låter när man pratar och om något så resulterar det i underliga blickar :gremlaugh:

Några andra saker man kan ändra på är hur långt bak/fram i munnen man pratar, hur nassalt man gör det och det går förstås även att ändra pitchen så att det låter ljusare eller mörkare. Utöver detta kan man förstås ändra ordval och sättet att prata, men det är inte riktigt det jag är intresserad av nu.

För det andra har jag problem med dialekter. Om man spelar ett rollspel i nutid som utspelar sig i t.ex. USA, finns det inte så stor nackdel med att låta en SLP prata med tysk eller indisk brytning. Det som däremot sabbar rätt rejält, det är när man till sin stora fasa upptäcker att ärkemördaren i en episk fantasykampanj helt plötsligt pratar skånska! Inget ont mot er skåningar nu då ( :gremlaugh:), men det är faktiskt ett problem.

Detta är förstås inget jag gör med flit, utan jag glider omdevetet över till att prata någon dialekt med en del personer.

För det tredje, hur tusan gör man med nya karaktärer? Det är svårt att uppfinna en intressant röst på stubben, speciellt om det rör sig om en SLP som kommer vara med i max en timme. Just nu sköter jag det så att jag låter honom prata på ett visst sätt och inte med en viss röst och om det sedan visar sig att han kommer vara med mer i spelet, utvecklar jag rösten.

För det fjärde, hur gör ni med SLP av annat kön än er själva? Det är klart att jag skulle kunna försöka prata ljusare, men jag har rätt mörk röst och töntfaktorn kan bli hög. Det är helt enkelt svårt att dels försöka låta mindre manlig och dels ha en egenartat röst för just den SLPn.

Det jag ber om är alltså hjälp / tips / idëer, dels på hur jag kan lösa eller förbättra de saker jag har nämnt ovan och dels på andra saker som rör just röstens användning när man slpar.
 

LeJonklev

Swordsman
Joined
30 May 2000
Messages
520
Jag är rätt inkompetent på att skifta rösten, så jag kör med kroppspråk istället för att särskilja SLP:na från varandra. Funkar fint om än kanske inte lika häftigt.

/Johan
 

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Utveckla gärna [lite OT]

Intressant. Det gör jag också, fast det är snarare omedvetet att jag gör på samma sätt som SLPn gör. Jag rycker automatiskt på axlarna om han gör det och så vidare. Måste det inte vara ohemulskt svårt att hålla isär kroppsspråket på många karaktärer? Om vi säger att det i en kampanj finns tio viktiga karaktärer, hur gör du för att spelarna ska känna igen var och en av dem på enbart kroppspsråket? Blir det inte väldigt jobbigt om de t.ex. pratar med varandra eller om rollerna på annat sätt skiftar snabbt?
 

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,271
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
du får väl...

...l göra ett par pappersmasker ala grekisk teater..

(mask1) -hej
(mask 2) -hej

du behöver inte byta röstläge..

/det var nog inget bra förslag.. bir en himla massa masker.. :gremsmile:
 

rax

Swordsman
Joined
7 May 2003
Messages
450
Location
Lund
Röster och gester (lite OT)

Mitt förslag (som jag använt med viss framgång) är att tänka ut och skriva ner ett par eller t o m bara en typisk gest eller hållning för dina viktiga SLP:s. Kanske är en SLP alltid väldigt rak i ryggen, vare sig han står eller sitter, en annan lutar sig förtroligt fram för att prata med spelarna, en tredje drar fingrarna genom håret, osv.

Tanken är helt enkelt att utveckla en gest eller ett rörelsemönster som gör det lätt att identifiera SLP:n och som blir en naturlig del av en konversation med SLP:n. Om två sådana SLP:s samtalar så kan deras typiska gester och kroppspråk hjälpa till att skilja dem åt. Ytterst ser jag det dock som en stämningshöjare, och inget livsviktigt.

Vad gäller röster så förställer jag mig så lite som möjligt. Liksom med gester bygger jag snarare på ordval, samtalstonen och kanske hur högt eller lågt en person talar. Också här handlar det bara om att hitta något utmärkande. I mitt senaste äventyr var det rätt många SLP:s som spelarna skulle interagera med (belgare, amerikaner, marsianer, m fl) och ett par av dem spelade jag så här:

1) Den korrupte men ack så trevlige belgiske tullaren var alltid glad att se spelarna och ville gärna bjuda på mat och dricka (han verkade ha många raster). Hans kroppsspråk var ganska yvigt och eftersom hans engelska inte var hundraprocentig blev det många små franska låneord när han talade. Han var heller aldrig sen att påpeka hur svårt det var för en fattig tulltjänsteman att få ekonomin att gå ihop, samtidigt som han gladeligen erbjöd spelarna sin hjälp om de hade frågor om stan.

2) Den lismande marsianske guiden var en nidbild av den inställsamme gatpojken i tredje världen. Han följde gladeligen spelarna vart de än gick medans han samtalade på en brokig blandning av svenska, engelska och franska. Allt kunde fixas för pengar, som han naturligtvis behövde för att försörja sin familj (som bara växte för varje gång någon frågade) och aldrig till sig själv. Han var aldrig sen att bedyra sin absoluta lojalitet men syntes sällan till när det blev farligt. Hans kroppsspråk var som en efterhängsen hundvalp och en vanlig gest var att han pekade på sig själv när han uttalade sitt namn.

3) En mycket trevlig och belevad herre var också den amerikanske smugglarbasen. Han bjöd gärna på en drink på sin klubb och höll alltid en avslappnad och vänlig samtalston, även när han hotade spelarna till livet. Han hade ett avslappnat kroppspråk (satt gärna bekvämt tillbakalutad) och bedyrade ofta att det hela handlade om affärer, inget personligt. Han menade vad han sa också, så han var aldrig ironisk eller sarkastisk.

Vad jag vill få fram med exemplen är att det oftast är en blandning av särskilda kännetecken som gör SLP:n. Jag förställer aldrig rösten och undviker helst dialekter, men kan höja eller sänka rösten, tala snabbare eller långsammare, och välja mina ord och fraser noggrant för att ändå uppnå en tydlig åtskillnad av mina SLP:s, gärna i kombination med någon typisk gest. Det absolut viktigaste är att allt detta återspeglar SLP:ns personlighet (men inte nödvändigtvis deras uppsåt), så att gesterna, hållningen och sättet att tala blir naturligt att falla in i när du ska spela SLP:n.


/Rax, har inte heller ett egentligt svar på din ursprungsfråga :gremwink:
 

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Men ett svar ändå!

Det var utomordentligt trevligt att läsa och jag förstår nu, till skillnad från innan, exakt hur ni menar och det är något jag utan tvekan kommer att försöka mig på :gremlaugh:

Det förutsätter dock att man sitter vid ett bord och spelar. Å andra sidan skulle det säkert fungera om jag som spelledaren vandrade runt lite av och an och tittade på klockan, vred händerna och suckade för att gestalta den orolige tjänstemannen som verkligen tycker att hans fru borde ha kommit hem vid det här laget.

Hur löser du det jag frågade om improvisation?
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,123
Location
The Culture
1. Rösterna behöver inte vara speciellt intressanta, bara det faktum att de finns där höjer rollspelsupplevelsen lite. Jag är själv ingen stjärna på att hitta på röster, men tycker att det räcker om man som spelledare förställer rösten lagom mycket och försöker ändra sitt talmönster. Framför allt försöker jag tänka på att tala långsammare när jag spelar en spelledarperson än jag skulle gjort om jag talar som mig själv.

2. Skippa dialekter, de är distraherande. jag skippar dem själv för att jag är så kass på att härma dem. Enda tillfället då jag skulle tycka att dialekter var bra var om man spelade i Sverige och rollspelar en skåning, stockholmare, norrlänning eller vad det nu rör sig om.

3. Jag tycker att det är lättare att göra en röst åt en spelledarperson som ska vara med ett kort ögonblick, eftersom man då kan vara mer extrem än för en spelledarperson som ska vara med mycket. Då riskerar man inte heller att rösten inte blir densamma från gång till gång när man spelar personen. Spelarna är antagligen nöjda även om varje spelledarperson inte har en unik och intressant röst.

4. Vad gäller kvinnliga spelledarpersoner försöker jag inte ens förställa rösten, möjligen gör jag den lite mjukare. Alla försök att prata som en kvinna från min sida skulle snabbt övergå i parodi, och det är inte roligt.

Det var inte mycket till tips, så här kommet ett: Ta det lugnt! Rösterna är inte hela världen.

/tobias
 

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Dialekterna är just det, ett problem

2. Skippa dialekter
Mjo, men nu var ju inte problemet att jag ville använda mig av dem, utan att jag gjorde det fast jag inte ville det.

4. Vad gäller kvinnliga spelledarpersoner försöker jag inte ens förställa rösten
Vettigt. Visserligen finns det folk som kan ändra om rösten väldigt bra så att det inte blir parodi, men jag tror inte jag är en av dem och då är det nog bättre att låta bli :gremgrin:

Ta det lugnt! Rösterna är inte hela världen.
Nej, det är klart, men nu var det ju det vi pratade om :gremcool: :gremsmile: :gremlaugh:
 

rax

Swordsman
Joined
7 May 2003
Messages
450
Location
Lund
Don efter person!

För det tredje, hur tusan gör man med nya karaktärer? Det är svårt att uppfinna en intressant röst på stubben, speciellt om det rör sig om en SLP som kommer vara med i max en timme. Just nu sköter jag det så att jag låter honom prata på ett visst sätt och inte med en viss röst och om det sedan visar sig att han kommer vara med mer i spelet, utvecklar jag rösten.
Jag förmodar att det var detta du syftade på med?

Isf gör jag nog exakt som du själv beskriver. En ny röst är ju inget jag själv eftersträvar, eftersom jag är dålig på det och tycker det är svårt att upprätthålla, särskilt om jag plötsligt måste byta tonläge, tala snabbare eller långsammare, osv.

---

Hur SLP:n talar beror helt på omständigheterna (duh!). Mitt främsta verktyg i sammanhanget är att försöka ha en tydlig bild över hur samhället jag rollspelar i ser ut, och låta detta och de specifika omständigheterna styra samtalstonen. Jag prövar med ett par exempel från samma äventyr som innan:

1) När RP hade anlänt till staden där äventyret utspelades behövde de nånstans att bo. De fick förslaget att ta in på paret Greens pensionat. Jag hade inte planerat något närmare kring detta men tänkte så här:

Tiden är 1880-talet på Mars. Vi lever i det viktorianska klassamhället. Pensionatet rekommenderades av brittiska konsuln, alltså var det nog ett hyfsat ställe. Paret Green fick bli typiska medelklassbritter, måna om sin ställning, stolta över sin verksamhet och oroliga för sitt anseende.

När RP:na kom fram tilltalades de först av Herr Green. Han vände sig naturligt nog till den ene av spelarna, som var löjtnant i Royal Navy och av god börd. Övriga var en f d konstapel och en lite ljusskygg handelsman. Eftersom han tilltalade en "social superior" var Green lagom underdånig och mycket servicevillig. Han presenterade sin fru, som också påtalade hur trevligt det var med "fint folk" i salongerna.

Äventyret tog fyra-fem spelmöten att spela igenom och under tiden utvecklades förhållandet till Greens och dessa fick mer personlighet. Det blev efter ett tag uppenbart att det egentligen var fru Green som var den drivande kraften och mannen något hunsad (det bara blev så, det var inget jag planerat).

När spelarna började ta med sina smutsiga affärer hem så konfronterades de av sitt smått hysteriska värdpar som var mycket oroliga för sitt rykte, nu när polisen hade varit på besök. Det gick nästan så långt att fru Green anklagade löjtnanten för att "inte vara en gentleman"! De hotade dock aldrig med att slänga ut RP:na, då dessa spelade med och försökte lugna dem. Bemötandet var dock lite frostigare i fortsättningen.

---

2) Under äventyrets gång bestämde sig konstapel-RP:n att besöka den lägenhet som gruppens mördade bekant hade hyrt. Jag hade inte bestämt nånting om lägenheten förutom att den rimligtvis redan var uthyrd igen. Staden de befann sig i var en stadsstat, ockuperad av belgarna, och missnöjet kokade under ytan hos invånarna (tänk en korrupt bananrepublik).

RP:n hittade med viss svårighet till lägenheten, som låg i de något tuffare kvarteren. Jag beskrev hela tiden hur folk stirrade på honom när han traskade genom gränderna, allt för att sätta stämningen - han var inte välkommen.

Väl framme vid lägenheten bestämde han sig för att buffla sig in och låtsades att han var där på "officiellt ärende". Eftersom hyresgästen var marsian och spelaren verkligen bufflade på som en myndighetsperson så bestämde jag mig för att marsianen inte gjorde något motstånd mot detta intrång i hans privatliv (han kunde ju inte veta att RP:n var britt och inte belgare - alla människor ser likadana ut).

Under tiden som RP:n traskade runt i den lilla enrummaren hängde dock SLP:n på och försökte så diplomatiskt som möjligt utröna vad RP:n egentligen ville. När han berättade att en människa mördats som bott i lägenheten blev SLP:n därför arg och rädd - han hade betalat extra för att få lägenheten och var minsann inte inblandad i något fuffens! Efterhand gick det dock upp för honom att RP:n nog inte hade där att göra och han blev alltmer högljudd i sina krav att denne skulle dra ditt pepparn växer, vilket RP:n också gjorde.

Som slutkläm väntade jag tills RP:n var ute på gatan innan jag lät SLP:n slå upp sitt fönster och ösa svordomar och rutten frukt över honom. Detta var signalen till ett allmänt tumult där andra hyresgäster gjorde samma sak. RP:n gick oberörd hemåt, täckt av illaluktande frukt - "Stiff upper lip and all that sort of thing!" :gremgrin:

---

Och vad vill jag då ha sagt med mina långa exempel? Know your enemy... öh, samhällstruktur! :gremwink: Jag spelade SLP:na utifrån vad som verkade ett rimligt förhållningssätt, givet deras plats i samhället och hur RP:na passade in i detta. SLP:na hade inga speciella röster eller gester (Greens blev lite mer utvecklade), men samtalstonen och beteendet styrdes alltså helt av hur SLP rimligtvis uppfattade situationen. På så sätt tycker jag att jag fick fram att det var en person och inte schablon RP:na interagerade med, trots att jag inte förberett nånting skriftligt om dem.


/Rax
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,317
Location
Helsingborg
Jag har lovat mig själv att aldrig göra något sådant men jag tänkte länka till ett inlägg som jag skrev för snart ett år sedan.. Det handlar om kroppsspråk och tal.. Fasst.. Det kanske är lämpligt att jag börjar påminna folk om mina gamla "artiklar" vid just det här skeendet..

Och löftet gällde nog att jag bara skulle länka och tycka mig vara nöjd över "hela den visa sanningen" som ligger där..

Nåväl.. Lite kommentarer..

"För det första har jag problem med att hitta på röster. /.../ När jag cyklar hem från jobbet brukar jag..."
Det är skitkul att du anstränger dig för att slipa till några av dina områden.. Om jag fick reda på att någon av mina spelledare skulle göra något sådant skulle de öka i min aktning angående deras spelledarroll..

"För det andra har jag problem med dialekter."
Om du inte aktivt tränar in dialekter så är det skitsvårt och är det skitsvårt så är mitt råd att du bör försöka undvika det.. Det finns så mycket annat du kan härma, som sättet att tala.. Jag kan dra upp min svenska favoritskådis Per Oskarsson för att ta ett tydligt exempel på någon som har ett särpräglat sätt att tala (och röra sig för den delen).. Om du skulle råka komma in på en dialekt så kör vidare på den (om den inte är ansträngande för dig eller spelarna) och anteckna att du har den dialekten för den spelledarpersonen..

"För det tredje, hur tusan gör man med nya karaktärer? Det är svårt att uppfinna en intressant röst på stubben,"
Jag tittar lite på min tabell för <A HREF=http://www.student.itn.liu.se/~rikel934/slurk/rollspel/personlighetsdrag.rtf>karaktärsdrag</a>.. :gremsmile: Jag brukar aldrig förbereda karaktärer så jag har gjort den tabellen som ett stöd.. Har jag inte den med mig så försöker jag flumma till min röst rejält.. Bara testar att ta ett helt nytt tonläge, styrka eller hur jag betonar orden.. Är jag snabbtänkt så kommer jag på en kändis illa kvickt eller ett personlighetsdrag och låter rösten påverkas av det..

Detta funkar mest när jag spelar med spelare som aldrig haft mig som spelledare förut, för mina vanliga spelare känner nog igen mina 3-6 olika röster jag kan ha.. Oftast så brukar jag flumma till min personlighet och röst och sedan efter ett litet tag komma på en karaktär ur en film som jag påminns av utifrån min röst/personlighetsimprovisation och sedan förändra mig och spelledarens handlingar utefter filmkaraktären..

"För det fjärde, hur gör ni med SLP av annat kön än er själva?"
Tänk på att alla tjejer inte har ljusa röster.. Tjejer kan även ha djupa röster (som hon i teveserien "Tredje klotet från solen").. Jag har dock inte kommit på skillnaden mellan tjejers djupa röster och killars basröster..

Du får även tänka på att om du ändrar på dig för mycket så kommer spelarnas uppmärksamhet mer ligga på din förändring än på deras egen inlevelse.. Jag kan jämföra med en person som håller ett framförande och som "talar med händerna" väldigt mycket.. Åhörarna sätter mycket fokus på händerna som jämt rör sig och tar sämre till sig informationen som talaren framför.. Detta kan fungera bra om du inte vill att spelarna ska förstå lika bra, då du kan försöka ta dialekten som en brölande skåning..

Det är precis likadant med dialekter som skorrande och läspande.. Det är jobbigt att lyssna på.. Även om jag, som skorrar, ibland kan tala med andra "r" för att variera en spelledarpersons röst..

Puh.. Sorry.. Jag ska komma till svaret på frågan.. Numera brukar jag mest tala med mjukare röst när jag spelar tjej men behåller min basröst.. Det är enklast så.. Jag vet inte om det är vettigt men det känns rätt att mjukare röst är den viktigaste skillnaden mellan kvinnans och mannens röster.. För allt annat låter jag sinnesstämning, ålder och kultur spela in och det förmedlar jag mer med det medvetna kroppspråket.. En mexikansk "gängmedlemska" har ett litet annat sätt att föra sig än en engelsk dam, rysk kvinna eller negress från Brooklyn..

Framförallt.. Fokusera inte allt för mycket på rösten.. Det är tonläget (känslostämningen du förmedlar) och kroppspråket som är det som spelar in mest.. Rax och Gurgeh tycker jag även har jättebra poänger och jag ser nu att jag upprepat lite av vad de skrivit.. Jaja..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som nu säger att han inte är en perfekt spelledare som alltid lyckas eller ens orkar göra dessa saker som han skriver
 

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Bra tips

Många bra tips till och med. Jag tycker du svarade på frågan genom hela inlägget och inte bara när du sade att du skulle göra det. :gremlaugh: Kroppsspråket är nog något jag försummat en aning och det är nog dumt, för jag tror det är både lättare och effektivare än rösten.

Jag hade inte heller tänkt på det du sade angående att spelarna fokuserar på fel sak, vilket är rätt viktigt. Tack så mycket!
 

Zire

Swashbuckler
Joined
18 May 2000
Messages
3,128
Location
Umeå
Jag brukar tänka på någon person som jag försöker härma. Eftersom jag är urkass på det så låter det inte ett dugg likt, vilket är bra eftersom spelarna då inte tänker på att jag har någon som modell för talstilen. Men det är lätt för mig att minnas hur jag gjorde någons röst, då jag bara behöver komma på vem jag förstökte härma.

- Zire
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Jag brukar tänka på någon person som jag försöker härma. Eftersom jag är urkass på det så låter det inte ett dugg likt, vilket är bra eftersom spelarna då inte tänker på att jag har någon som modell för talstilen.
Låter lite som en av mina modeller för att göra scenarios. Jag läser baksidan på en bok eller film, sedan spånar jag utifrån den ihop en handling. Den har normalt sett väldigt lite med originalet att göra (eftersom jag dels bara vet lite om originalet, dels är baksidestexterna ofta otroligt dåliga på att beskriva det de ska beskriva), så spelarna känner inte igen den. Så enkelt stjäl man en story utan att egentligen stjäla något!
 

LeJonklev

Swordsman
Joined
30 May 2000
Messages
520
Re: Utveckla gärna [lite OT]

Om vi säger att det i en kampanj finns tio viktiga karaktärer, hur gör du för att spelarna ska känna igen var och en av dem på enbart kroppspsråket?

De blir inte igenkända endast på kroppsspråket utan även på hur de väljer att uttrycka sig och deras sinnestämning.
Jag gör detta främst i en kampanj som utspelar sig i en enda by. De viktiga personerna flyttar inte på sig och det gör inte rollpersonerna heller så de kommer i kontakt med dem ofta.
Har skrivit ned två meningar på varje SLP jag använt mig av om hur de använder kroppspråk. Det fastnar rätt lätt om man använder SLP:na ofta.

Blir det inte väldigt jobbigt om de t.ex. pratar med varandra eller om rollerna på annat sätt skiftar snabbt?

Snarare tvärtom. Det blir tydligare för spelarna vem som säger vad i konversationen och känner jag att jag virrar bort mig är det bara att göra fler pauser.

/Johan
 
G

Guest

Guest
Jag är ju skälv rätt bra på dialekter, inräknat cockney, skottska, irländska, australiensiska och ofcourse amerikanska, detta hjälper ju ändå inte då jag har svårt att byta on the fly och folk förstår inte vad man säger om man använder de dialekterna på svenska.

För att ge skillnad till olika personer ger jag dem oftast olika låneord eller andra ovanliga ord som de använder frekvent, de kanske också använder mycket slang skulle dessutom äventyret utspela sig i t.ex. england skulle jag föredra det språket då mina spelare brukar kunna det.
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Tjaa, enkalst är ju att övning ger färdighet. Arbeta dig fram med rösten, kasnke att man kan småträna vid olika tilfällen.
Jag försöker det iaf, fast är ju just ingen höjdare på det.... :gremtongue:
 
Top