Nekromanti Rasbiologi, definition av

Harry S

Swordsman
Joined
27 Sep 2015
Messages
682
.113;n121750 said:
Jag tycker ändå det är viktigt att poängtera att sånt här borde inte vara nödvändigt veta för att skapa rollspel. :)
Jag håller med dig om det men den här tråden är utbruten ur en annan tråd. Den här diskussionen handlar om raser och gener (vad den diskussionen har att göra på ett rollspelsforum är en annan fråga). Den gamla tråden som handlade om raser i rollspel finns någon annanstans på forumet. Bara så att du vet var du kommenterar. :)
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
Inkognito;n121631 said:
Jag är med på att det hierarkiska systemet endast är ett hjälpmedel för klassificering och att det som sådant är föränderligt i takt med nya forskningsrön. Därav att jag skrev "enligt det hierarkiska systemet" (jag är systemvetare och inte biolog.. hehe)

Men har man alltså ändrat sig så att Homo Neanderthalensis inte längre klassificeras som en egen art?
Njae, men det har att göra med den andra delen av det jag skrev. Fram till alldeles nyligen, saknade vi ju kunskap om neandertalarna genetiskt. De tillhörde paleontologins område. Där, som sagt, delvis andra regler gäller för artindelning.

Jag är inte säker på hur de skulle ha klassificerats om det varit fråga om en levande art, som ju bevisligen har möjlighet att iaf i vissa fall få avkommor ihop med Homo sapiens. (Om vi bortser från att en sådan klassificering säkerligen hade varit influerad av alla möjliga andra hänsyn än ren biologisk vetenskap...)

Eftersom den gamla definitionen var att olika arter inte kunde få fertil avkomma ihop, men neandertalarna kunde bevisligen det iaf under gynnsamma omständigheter, så talar det ju för att vi skulle klassificerats som samma art. Å andra sidan finns det ju exempel på när så inte har varit fallet, åsnor och hästar tex. (Resultatet är inte alltid infertila - "Female mules have been known, on rare occasions, to produce offspring when mated to a horse or donkey, though this is extremely uncommon.")

Moderna människor och neandertalare hade samma antal kromosomer, så sannolikheten är betydligt större för fertila avkommor.
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
Harry S;n122020 said:
Jag undrade vart tråden hade blivit av men här är den ju! :) Det hade varit intressant att få svar från Sapient om han har tid och inte har tappat bort tråden som jag gjorde. Jag kommer att läsa ditt svar Sapient om du skriver i tråden men annars överger jag den här tråden nu. Ämnet är intressant men inte tillräckligt intressant för att jag ska fortsätta kommentera i tråden. Tack också Genesis för länkar och svar. Jag har tagit till mig vad du har skrivit.
Det är lite för sent på natten för att ge ett bra svar, men jag vill markera att jag läst frågan och återkommer... :)
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
Harry S;n121735 said:
Om jag förstår dig rätt så innebär det du skriver att det finns någon sorts interaktion mellan gener och miljöfaktorer? Går det i så fall att avgöra om det är miljöfaktorerna som påverkar generna (epigenerna) eller om det är generna (epigenerna) som styr miljöfaktorernas påverkan på människor eller är det bara en fråga om tolkning/perspektiv? Jag ska försöka utveckla min fråga. Innebär det du skriver att det som tidigare enbart ansågs vara mijöfaktorer (näringsintag) har visat sig vara en blandning mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer och att genetikens betydelse i förståelsen för formandet av människan har ökat?

Ja, att interaktion finns har varit känt länge - men inte så mycket detaljer om hur. Epigenetiken beskriver hur. Beteckningen står för, att istället för variation i DNA - där variationen innebär konkurrerande alleler so varierar i frekvens - finns det biokemiska effekter som verkar DNAt utan att ändra det, för att tex stänga av vissa genuttryck eller variera hur ofta det uttrycks. En gen behöver alltså inte vara diskret (finns/finns inte) i genomet, utan kan ha betydligt fler grader (finns, men uttrycks inte, finns, uttrycks - men bara under vissa omständigheter osv).

Ett av de första exemplen är, som Genesis skrev, uppdagat när forskningen studerade dödlighet i svenska register och upptäckte kluriga variationer som inte kunde vara nedärvda. Det satte dem på spåret. Intressant nog kanske detta var falskt, men ändå sant - enligt en artikel jag läste, är resultaten från Kalix-studien inte reproducerbara. Människor i andra byar som drabbades av samma svält, har inte gett samma effekt. Det satte forskarna på spåret, men det kan finnas mer komponenter inblandat som inte är kända än... :)

En av de mest kartlagda epigenetiska funktionerna, är genom metylering. Ett antal metylgrupper (CH3) länkas till DNA, som då inte kan läsas av ribosomen - men DNAt i sig ändras inte och gruppen binder inte så hårt, så den kan tas bort (av andra enzym) när genen ska "slås på igen".

Till viss del är det så att individens genetiska uppsättning är med och påverkar hur hen reagerar på omgivningsfaktorer. De epigenetiska faktorerna styrs ju också av enzym och liknande, som cellen måste uttrycka. (Jag har sett hypoteser om att en andel av dessa kan vara biokemiska "fripassagerare", som inte kodas i DNA utan reproduceras från förlagor. Alltså att cellen givet att den har en instans, kan kopiera denna i nödvändigt antal. Förlagan följer i så fall med från moderns könscell, vid reproduktionen. Då har vi så fall en ytterligare intressant ärftlighetsfaktor. Men jag vet inte hur trovärdiga dessa hypoteser är...)

Effekten blir alltså att det finns variation, som inte är nedärvbar på samma sätt som gener, som kan gå på tvärs mot en individs genetiska egenskaper. De kända effekterna är hittills förhållandevis begränsade - då de sas opererar på en gen i taget, och bara under vissa omständigheter - så står ju fortfarande genetisk variation för den stora delen. Men den verkar oberoende av

Men epigenetiken är bara en av de faktorer som så att säga slutgiltigt dödade ras-begreppet. Jag återkommer i ett nytt inlägg till mer.
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
Harry S;n121735 said:
Det är mycket möjligt att du har rätt i att "raser" är ett ord som bidrar till förvirring och felaktiga föreställningar. Jag tycker ändå att en ras är en definitionsfråga och att det borde vara möjligt att definiera en ras så att genetiska variationer hos grupper av människor inom vissa ramar tillåts. Ras handlar i så fall som jag upplever det om en definitionsfråga och om en gränsdragning. Jag uppfattar raser som en mänsklig kategorisering av grupper av människor eller djur som utmärks av att de har en spridnng av gener inom ett visst intervall. En mänsklig kontruktion så klart men det är väl i stort sett alla kategoriseringar? Vad anser du om detta Sapient? Att beteckningen ras sedan kan vara ett olämpligt ord för att beskriva dessa skillnader av historiska orsaker det förstår jag och det kan i sig en orsak att låta bli att använda sig av ordet i rollspel. Då är vi tillbaka i "gay"-diskussionen det vill säga vem äger ordet och vem bestämmer dess betydelse. På den punkten förstår jag att du Sapient inte tycker att rollspelen har tillräckligt stort genomslag för att kunna avgöra ordets betydelse.

Nu är vi långt ifrån trådens huvudsakliga ämne men eftersom Arfert har lämnat tråden och eftersom tråden har flyttats till en annan del av forumet så hoppas jag att diskussionen är okej.
Ja, raser ÄR en definitionsfråga. Väldigt mycket så. :)

Jag påminner om det jag beskrev i korthet. De raser som används inom avel av allt från kor och hästar till hundar och kaniner, är exempel på det. Det är bara det att deras funktioner så att säga har losskopplats från biologin, annat än ytterst marginellt.

Poängen med en ras är ju att du har ett antal olika egenskaper som hänger ihop. Du får inte en hunds rastypiska utseende - som består av många olika egenskaper - genom en enda gen, utan av massor med olika gener. Alla de alleler (en allel är en specifik variant av en gen, alltså dess olika upplagor som finns parallellt) som ger upphov till pälsfärg, kroppsstorlek, benlängd, pälsens längd, nosens längd osv. krävs för att ge en rastypisk labrador eller schäfer.

Så en ras är en grupp samvarierande egenskaper. Då borde det vara en grupp samvarierande genvarianter? Nja...

Nu när vi vet mer om genetik, vet vi också att det är mer än x olika alleler som är inblandat. (Förutom de epigenetiska faktorerna då alltså...) Många raser kan ha samma alleler på flera gener, men genom interaktion mellan gener, ger de upphov till olika uttryck.

Således (obs - alla dessa exempel är helt fabulerade... :) ) skulle en schnauzer, en labrador och en golden retriver kunna bygga på samma genvarianter för pälsens hårtyp - tjocklek mm - men golden saknar en annan genvariant som ger det korta, träva håret hos schnauzer och lab, medan de alla har en viss variation av olika alleler som ger de typiska färgerna. Tre olika gener tillsammans, för att ge upphov till denna variation.

När det gäller rasen är det en förhållandevis enkel lista över accepterade drag. Om individen uppfyller det, fine - då är den rastypisk. Men om inte, så är den inte rastypisk.

Och i teorin så ger det en något mer komplex, men fortfarande konstruerbar lista över alleler. (Givet att någon tar sig tid att kartlägga alla varianterna och lista dem, så klart...)

Men då kommer det andra störande effekter. Med helt andra alleler, som vanligtvis inte ger liknande resultat, kan det ibland uppstå kombinationer som ändå överlappar. Om vi har samma tre tänkta gener, men de råkar komma från en lockig pudel, en mexikansk nakenhund och en shar pei, så ger de allelerna vanligtvis upphov till helt andra utseenden, när de kombineras i de varianter som är vanliga inom de raserna. Men, visar det sig, en viss given kombination (ihop med säg labradorens normala kroppsform) ger ett uttryck som är en alldeles rastypisk lab!

Sådana oväntade interaktioner finns det nämligen.

Orsaken kan ibland ha med epigenetik att göra, att en viss allel triggar epigenetiska förändringar (tex avstängning av genuttryck) om en viss annan gen är i en specifik allel, tex om kombinationen annars hade kunnat ge svåra följder för individen.

Men ganska ofta kan bara helt enkelt vara fråga om svårförutsägbara biokemiska interaktioner. Det protein som ska ge en viss hårfärg på pälsen, påverkar ett annat protein i hårroten, som gör att istället för lockigt hår (som den allelen normalt skulle ge) så blir det rakt.

Sådana effekter betyder att "kartan" för rasegenskaper <-> alleler blir på tok för komplex. Och eftersom rasbegreppet fungerar för sitt syfte, alldeles oavsett koppling till den underliggande biologin, så skippar vi biologin. Rasbegreppet segler sin egen väg... :)

Sen spelar det in en del, att vissa gener varierar mer än andra. Och det beror bland annat på placering på kromosomerna. Gener som är placerade längre ut på armarna, uppvisar en större variation. (Så kallade SNP - single nucelotide polymorphism, en nukleotid som bytts ut mot en annan, AAT CCG TCA blir AAT CGG TCA osv. )

Det gör att för att kunna variera mycket, är det beroende av var genen finns. Och det har påverkat vilka av våra domesticerade djur som har avlats för vilka egenskaper. Hundars utseende har tex kunnat ändras rätt lätt, då en långa rad av de egenskaper som as behöver kunna påverkas för att åstadkomma stora utseendeförändringar, har legat bra till på respektive kromosom och haft eller kunnat producera stora variationer.

Även om vi hade försökt aldrig så ihärdigt, är det kanske helt omöjligt att uppnå samma utseendespridning med tex getter. Eller elefanter.

Det där mer än underliggande faktor så klart. För de djurarter där vi har raser, har det där sedan länge inkorporerats. Men kunskapen om det (och, indirekt, kunskapen om hur vi eventuellt skulle kunna påverka det med genmanipulation) har också förändrat en del av föreställningarna som förr fanns om vad en ras var.

När det gäller människor, så är förutom de mycket starka politiska skälen till varför ett rasbegrepp vore olämpligt, det andra stora problemet att det inte finns så mycket bas att hänga upp eventuella raser på. Det är hudfärgen framför allt - det som tex det amerikanska rasbegreppet helt och hållet tycks ta fasta på.

Men även där finns det mycket som river om och ställer till det, jämfört med den förenklade rasindelning som gjordes, innan vi visste något alls om genetiken.

Det finns ju som redan nämnts, mer genetisk variation inom människogrupper som levt i Afrika, än mellan de människogrupper som lämnade Afrika för kanske ca 100 000 år sedan. Enligt ett möjligt sätt att indela människan skulle de då ha sju raser, varav fem finns i Afrika och två är spridda över resten av världen. (Som ni märker bortser jag här helt från migration de senaste 400 åren...)

Men vilken nytta skulle det ha? I praktiken ingen. Och då finns bara den politiska "onyttan" kvar...

I rollspel kan det fungera, helt enkelt därför att det är ett ledigt ord, som ganska många har en lite dimmig uppfattning om vad det betyder, på en nivå som varken lägger krokben för eller krävs för att spela spelet. Oavsett, egentligen, om det är fantasy eller SF-miljö, så kan vi köra med "ras" som etikett, på samma sätt som vi använder "magi", utan att hänvisa till någon specifik tolkning eller tradition av vad magi varit historiskt. (Vi har etablerat egna sådana, tex "Vancian magic"...)

Och det funkar. Det funkar utan att klydda med om alver har ett annat genom än människor, än halvlängdsmän, än xeblorpher osv. Det är därför jag köper det som ord, i det sammanhanget.
 

Harry S

Swordsman
Joined
27 Sep 2015
Messages
682
Du ska ha tack för att du tog dig tid att svara. Det var ett bra svar Sapient. Jag tror jag förstår saken lite bättre nu.
 
Top