Re: Rollspel.nu's filmklubb 2014 v3
Jag har sett
The Imaginarium of Doctor Parnassus.
<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/6jU3AimFaz0"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/6jU3AimFaz0" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>
Det tog ett tag att börja se filmen, för först kom fem jävla trailers!
Men så... London. Dr Parnassus (
Christopher Plummer) driver omkring i sin urgamla vagn och uppträder med ett litet teatersällskap, Percy (
Verne Troyer), Anton (
Andrew Garfield) och Parnassus dotter Valentina (
Lily Cole)...
Eller, vi går tillbaka lite tidigare. För länge sedan slog Parnassus, då abbot för ett kloster nånstans i det mystiska östern, vad med Mr Nick (
Tom Waits) och vann sin odödlighet. Det var bara det första vadet, ett av många. Valentina är en del av ett tidigare avtal, där Parnassus fick sin dödlighet och ungdom tillbaka mot att Mr Nick skulle få deras barn på dettas sextonde födelsedag. Och det är tre dagar bort.
Det här är inte något som han talar högt om, utan det avslöjas bit för bit när Tony (
Heath Ledger), en vanärad filantrop, upptäcks hängande från en bro. Han räddas av sällskapet och av ett rör av guld i halsen som gör att han överlever att bli hängd.
Tony kommer med lite idéer om hur teaterakten kan förbättras. Mr Nick kommer nu med ett litet vad: om Parnassus kan vinna fem själar innan Mr Nick så får han behålla Valentina. Och där passar ju Tonys (
Johnny Depp) idéer utmärkt, och de vinner snabbt de fyra första själarna inne i den magiska spegeln som är Parnassus imaginarium ifråga - där inne finns en fantasivärld där vad som helst kan bli verklighet.
Men nu kommer Tonys förflutna ikapp i form av den ryska maffian, och Tony (
Jude Law) jagas in i imaginariet. Tyvärr vinner Mr Nick själarna från de fyra skurkarna. Så nu är det fyra lika och bara en timme kvar till Valentinas födelsedag.
Så när Tony hör detta så kommer han med ett förslag, att han ger sin själ till Parnassus så att Valentina kan få stanna, men Anton kommer emellan och avslöjar lite mer av Tonys skamfyllda förflutna. I bråket ramlar först Valentina och sedan Tony (
Colin Farrell) in i imaginariet där drömmar krossas och uppfylls.
---
Ett problem med filmer är att det ibland händer saker som liksom muppar upp alla planer, som till exempel att en kritisk skådespelare går och dör mitt i inspelningen. I det här fallet var det Heath Ledger. Men det löste man genom att komma på ett jävligt kul sätt att använda andra skådespelare i samma roll, så rollen som Tony spelas inte bara av Heath Ledger i dennes sista film, utan även av Johnny Depp, Jude Law och Colin Farrell.
Regissören Terry Gilliam tycker om att berätta historier om historier. Det är ett genomgående tema i både den här och i hans tidigare Baron Munchaussen, till exempel. Teatertemat är ofta återkommande också. Drömvärldarna inne i imaginariet är stilmässigt påfallande lika Gilliams animerade sekvenser från Monty Python och har ungefär samma wacky kvaliteter kring sig.
Jag är fortfarande barnsligt förtjust i sådana här fantasm-historier, och här lägger vi på ett lager till, nämligen elementet från Faust och avtal med djävulen. Mr Nick är för övrigt den halaste djävul som jag någonsin sett på film - typ en riktigt sliskig amerikansk mediamogul från trettitalet.
The Imaginarium of Doctor Parnassus har väl egentligen bara en nackdel: den är korvfest. Visserligen är det förbannat udda figurer rakt igenom, men Valentina är enda undantag från de förbannat udda männen, och även om hon har en aktiv roll så är den likförbannat ett undantag och dessutom lite objektifierad som damsel in distress.
Men bortsett från det så är en konstig tragisk, komisk, vacker, sorgsam och lite sedelärande film.
