Nekromanti Reboota

[Dilandau]

I serievärlden har det de senaste åren varit populärt med att starta om serier. "Utltimate", "Year One" och allt av de kallar det. De tar alltså gamma trygga historier, som Spindelmannen och X-men, och nollställer dem. Börjar om från början, med välbekanta med ändå förändrade huvudpersoner.

Skulle det gå att göra samma sak med en rollspelkampanj? Man får göra om sina gubbar från grunden (kanske med ett nytt regelsystem) och sedan sätter man igång -- kanske med samma gamla introäventyr, om än något tillskruvat.

Bra eller dålig ide?

 

[Guest]

Intressant koncept, annars kan börja om från början men med spelarna på en annan karaktär, det borde kunna göra ganska stor skillnad i längden.

/Zorbeltuss tycker att det är en bra ide

 

[Arfert]

gillar det där med att byta system... vore intressant att köra om t.ex. gamla goa AD&D-karaktärer och samma spelvärld (från 80-talet), men kanske i BW eller liknade nyare system... och se vad som händer.

 

[Ulsak]

Remake!

Det kommer jag att tänka på, vilket är orättvist egentligen. Hur många sopiga filmremakes har man inte sett?

Men min invändning är ju att en kampanj är ju ett interaktivt berättande, man går vidare när man berättat färdigt. Lite spoily blir det också om man har ett gott minne av äventyret...

 

[Johan K]

Bra eller dålig ide?

Alltså, vet inte om jag skulel var sådär görsguen på att lira samam ontroäventyr, med andra karaktärer.. Just därför att jag skulle tycka att man tappade spänning en i det hela, eftersom man vet vad som komma skall. Isådall skulle jag nog let uåpå nått anant äventyr som an inte lirat.

 

[mördarmackan]

Jag tycker nog att det låter ganska så coolt... Om nu spelarna tror att allt är som förr så är det ju en kul sak att ibland slänga in nåt nytt och ibland hålla sig till originalet.

 

[Cybot]

Så du menar ungefär som Batman Begins är en omstart på Batman (åtminstone cinematiskt sett) eller American McGee's Alice är en omstart på Alice in Wonderland (jämfört med Disneys variant alltså)

Jo. Det skulle nog gå. Ta en gammal rollspelsvärld, förändra elementen och förändra regelsystemet.
Mutant: UA är väl ganska mycket en "ultimate" variant av gamla Mutant, eller?

 

[Dilandau]

Det är ganska exakt så jag tänker. Även om man spelar samma karaktärer som förr, i samma kampanj, så blir det ju inte samma sak. Dels är regelsystemet annorlunda, dels är spelarna annorlunda.

 

[Dilandau]

Re: Remake!

Men min invändning är ju att en kampanj är ju ett interaktivt berättande, man går vidare när man berättat färdigt. Lite spoily blir det också om man har ett gott minne av äventyret...

Det behöver inte vara samma äventyr. Det kan vara ett äventyr som börjar på samma sätt, och kanske påminner om originalet i stora drag, men som ändå är rätt annorlunda.

 

[Dilandau]

Nej nej. Det är samma introäventyr med samma, om än ... "alternativa versioner" av, karaktärerna.

Och det behöver bara vara på ytan saker ser lika dana ut.

Säg att man i originalet jobbade för den goda trollkarlen Wisex, och förde en kamp på mot ondskans hantlangare etc. I den rebootade kampanjen kanske man också jobbar för Wisex, men att det efter ett tag visar sig att trollkarlen själv är en onding och att de stackare man slagits mot egentligen är goda.

Eller något. Man skruvar till originalets indgreienter för att få fram något nytt.

 

[Dilandau]

Exakt så menar jag.

Ta din gamla grottröjarkampanj och kör den med ett regelsystem som inte belönar monsterslakt, t.ex.

 

[Troberg]

Säg att man i originalet jobbade för den goda trollkarlen Wisex, och förde en kamp på mot ondskans hantlangare etc. I den rebootade kampanjen kanske man också jobbar för Wisex, men att det efter ett tag visar sig att trollkarlen själv är en onding och att de stackare man slagits mot egentligen är goda.

Eller så låter man en ny grupp äventyrare komma till platsen fem år senare, när problemen håller på att vakna igen. Karaktärerna känner till det som hänt tidigare genom legender och sånger, och plötsligt finner de sig inkastade i vad de trodde bara var skrönor.

 

[Krille]

Nostalgi

Förmodligen så har de flesta av er redan drabbats av detta fenomen i olika former:

<ul type="square">[*]"Killen som alltid spelar dvärg": Ja, ni vet, han som alltid gör en och samma rollperson varenda gång. Namnet skiljer en aning, värden skiljer sig marginellt och utrustningen är väl i stora drag ungefär samma varenda gång.
[*]"Ska vi spela Dimön ikväll?": De äldsta av er känner nog igen syndromet: det är en slö rollspelskväll, man orkar inte hitta på ett nytt äventyr utan plockar fram ett av de tre som Ä-spel hade givit ut till dess (de andra två var Spindelkonungen och Skelettbyn och de var tråkiga), och eftersom ingen orkade göra nya gubbar så tog man de gamla vanliga, och spelade Dimön. Igen. För det hade man ju redan spelat två eller tre gånger. Ibland strök man de magiska prylar man hade fått i Dimön, för de skulle man ju få igen.[/list]

Awww. Nu värkte nostalgitarmen till igen.

 

[Rickard]

"Eller så låter man en ny grupp äventyrare komma till platsen fem år senare, när problemen håller på att vakna igen. Karaktärerna känner till det som hänt tidigare genom legender och sånger, och plötsligt finner de sig inkastade i vad de trodde bara var skrönor."
Lite som Alien och uppföljaren Aliens? Verkar ballt och man har mycket att vinna i spelarnas förväntan.

Själv har jag spellett samma scenario med samma karaktärer men med olika spelare. Det blir aldrig likadant.

Jag har spellett samma scenario med samma spelare men med olika karaktärer. Det blir oftast ungefär detsamma.

Jag har spellett mina spelare, där de placerades i tiden innan den stora kampanjen som jag hade spelat med dem, för att jag ville visa hur övriga landet påverkades. De förstod inte den stora bilden (men jag var inte heller direkt övertydlig).

/Han som inte förstår vad man vill få fram av experimentet (för det känns mest som ett experiment)

 

[Johan K]

Den här lösningen skulle jag isåfall kunna tänka mig att använda. Skulle vara en kart intressant uppföljning av ett äventyr.

 

[Troberg]

Lite som Alien och uppföljaren Aliens? Verkar ballt och man har mycket att vinna i spelarnas förväntan.

Japp. Spelarna är redan familiära med miljön, dessutom kan man ha skitkul med kur deras tidigare bedrifter förvrängts i legenderna.

 

[PAX]

Ärans Väg

Vi körde en längre kampanj som tog sitt ursprung i Mutant Rymd och Kult. Den bootades om några gånger på så sätt att vi kastade ut regelsystemen vi själva skapade ett flertal gånger. Kampanjen gick dock vidare. För varje bootning så blev vi tvugna att på något sätt överföra våra rollpersoner till det "nyare" systemet. Sen kom ett break och vi lade kampanjen på is till förmån för fantasy. Det var även då vi skapade förutsättningarna för vårt nuvarande regelsystem som vi ännu håller oss till.
Men fantasy blev snart tråkigt igen och kvar fanns vår gamla hederliga FSS kampanj. Tyvärr dog den mitt i Drakens Land där rollpersonerna hade jagat runt i de kinesiska djunglerna en bra tid och bekämpat ondska. SL var inte så pigg på att börja kampanjen där igen så vi lät vår SL göra ett stenkast.
Med ett nytt regelsystem och RPs som inte riktigt var sig själva från början startade vi kampanjen igen. Det hade exempelvis förflutit 130 år från där vi slutade mitt i kinesiska djungeln och RPna var nu i stället verksamma inom mer "normala" yrken. Till skillnad från de troubleshooters de tidigare var. RPna kom dock snart fram till vilka de egentligen var och vi avverkade några äventyr igen.
Det sista och mycket långa äventyr vi spelat med dessa RPs blev en remake på Ärans Väg. SL skrev om storyn för att passa in i vår spelvärld där just element från Kult har haft en viss påverkan på händelserna. Större delen av äventyret förlades till planeten Mort och den spelvärld som förekommer i SLA Industries. Ärans Väg blev på detta sätt ett av de mest krigiska och annorlunda äventyr jag spelat.

 

[Sanjuro]

Re: Remake!

"Det behöver inte vara samma äventyr. Det kan vara ett äventyr som börjar på samma sätt, och kanske påminner om originalet i stora drag, men som ändå är rätt annorlunda. "

Ja, exakt. Till exempel håller vi just nu på att spela Enemy Within-kampanjen till Warhammer Fantasy Roleplay. Vi har två gånger tidigare försökt spela den, men av olika anledningar kraschade kampanjen efter ett antal spelmöten. Detta är alltså tredje gången vi kör Shadows over Bögenhafen, så jag var ju förståeligt nog lite tveksam. Men genom att bara använda mig av äventyrets grundstruktur och skapa en ny plott så känns upplevelsen helt färsk för spelarna. Man kan också spela på de förväntningar som de har efter att ha spelat genom kampanjen tidigare och vända upp och ner på dem.

 

[Gordeg]

Ah, nu fattar jag!

För ca 20 år sedan läste jag en artikel i Kamratposten om några grabbar som spelade rollspel - Drakar & Demoner, självklart. De spelade ganska ofta och ibland även på skolraster. Hursomhelst, de hade spelat Dimön så många gånger att alla kunde äventyret utantill.
Jag var inte så gammal då men jag kunde inte begripa varför, varför, varför någon skulle vilja spela samma äventyr mer än en gång.

Tiden gick och jag glömde bort artikeln om grabbarna som spelade Dimön. Tills du skrev ett inlägg som fick mig att plötsligt minnas. Och nu, 20 år senare, förstår jag varför grabbarna satt och spelade Dimön till förbannelse...

Gordeg

 

[PAX]

Groundhog Day

Låter som grabbarna i fråga försökte uppnå den ultimata spelgången i Dimön. Kan man nå ett slags Nirvana kanske genom att genomlida samma äventyr flertalet gånger?

Fick mig även att tänka på filmen Groundhog Day med Bill Murray.


Å andra sidan så spelades Grå Döden del 1 & 2 flertalet gånger under 80-talet...