azzmazzter300
Veteran
- Joined
- 14 Apr 2015
- Messages
- 111
Jag sitter och slipar på en slumpmötestabell, så jag gick tillbaka till Äventyrsspels gamla produkter och bläddrade igenom gamla äventyr för inspiration. Och då tänkte jag att jag kan ju lika gärna ta och recensera några av dem. Ursprungligen tänkte jag recensera allihop och sätta ihop en PDF med samtliga slumphändelsetabeller, och det kanske jag fortfarande komer göra om lusten faller på, men just nu känner jag för att dela med mig av det jag redan skrivit, så håll till godo. Jag rekommenderar att bläddra med om du har böckerna tillgängliga.
Om du saknar din favorittabell, hojta till så kanske jag skriver en recension, eller ännu hellre, skriv en egen.
Jag är en praktiskt lagd person, och min utgångspunkt när jag utvärderar tabellerna är två frågor: ”Är tabellen lättanvänd?” och ”Tillför slumpmötena något till äventyret?”. Den förstnämnda frågan innefattar faktorer såsom om det krävs mycket bläddrande eller om bruksanvisningen på andra sätt får spelandet att stanna av i onödan. Den andra frågan innefattar sådant som om resultaten på slumptabellen känns rimliga för världen, om jag får en bra känsla för hur jag kan spelleda scenen.
Justja, jag antar att det förekommer spoilers, men antagligen inget som kommer mörda upplevelsen av att spela äventyren.
Mutant
Nekropolis, Den Grå Döden del 1 av Michael Petersen
En riktigt bra slumptabell. Med väl formulerad minimalism, vilken jag gissar är delvis en tursam bieffekt av utrymmesbrist, ges tillräckligt med detaljer för att förklara premissen för mötet men massor av utrymme för att SL att improvisera. Speciellt gillar jag det ”speciella slumpmötet” nummer 4, som jag som SL hade stoppat in oavsett vad tärningarna sagt om saken. Detsamma gäller att köra över en jätteamöba.
Många av monstren är specialskrivna och finns med i äventyrsbokens appendix, och av dessa gillade jag mest sandormen, en gigantisk och vänligt sinnad telepatisk daggmask. Ur användningssynpunkt är största problemet jag ser i användningsbeskrivningen som medföljer: ”Samtliga monstren finns beskrivna i Mutants regelbok eller i appendix II. SL får själv rulla fram deras grundegenskaper”. Det är måttligt kul att behöva rulla fram 4 monsters egenskaper, inklusive skadebonus och kp, och detta kan klart döda tempot på ett spelmöte. Jag hade gärna sett att något av de tråkigare slumpmötena, (Irrbloss är starkaste kandidaten), byttes ut mot ett mer fredligt, eller i alla fall icke stridsorienterat slumpmöte, men på det hela taget är detta en väldigt bra tabell, som passar väl in i mutants värld.
Bris Brygga, Den Grå Döden del 2 av Michael Petersen
En lite svagare slumphändelsetabell. Fyra av tio händelser är av karaktären ”RP blir anfallna av X”. En snöstorm är inte i sig så intressant, faktum är att det kanske tråkigaste jag vet i rollspelssammanhang är köldskaderegler. De övriga händelserna är bättre, och roboten som tror att den slåss mot ett gangstergäng och det mentalt muterade lodjuret som försöker lura ut RP i snön för att äta upp dem är riktigt bra. De mindre inspirerade händelserna har iallafall ganska roliga specialskrivna monster. En godkänd tabell som hade blivit bättre om några av de tråkigare händelserna plockades bort.
Samma sak gäller tabell nummer två, några inspirerade händelser, medan resten är sådant SL kan hitta på själv genom att säga ”Ni blir anfallna av en sån här!” och öppna monsterkapitlet. Precis som i första delen av Den Grå Döden måste du rulla fram egenskaper själv. Som sagt, drygt, men i slutändan får Bris Brygga väl godkänt.
Brännpunk Hindenburg av Jonas Engwall
Inte riktigt en slumptabell, utan en tabell med ”tänkbara händelser”, men jag räknar den ändå, för den är ganska bra. Hälften av händelserna är fredliga, och den enda som jag inte på rak arm känner ger något är den där RP träffar på muterade hästar som avvisar RP från deras revir. Den händelsen känner jag skulle behöva något mer. Men anvisningarna är att man som SL fritt ska planera händelser längs spelarnas rutt, så tabellen ska kanske ses mer som inspiration, och som sådan fungerar den utmärkt. Den visslande, upprörda roboten som frenetiskt pekar på en trasig kanon är min favorit.
På sida 16 finns en bra mycket mindre inspirerande händelseförslagslista. Här verkar det vara den klassiska ”blunda och peka i monsterlistan”-approachen som gäller istället. Fyra händelser är i stilen: RP blir anfallna av X under lite olika förhållanden, en är ett slag på fyndtabellen, och den sista är en sten som faller ner i RPs huvuden. Gäsp.
Sagan om Ringen Rollspelet
Ente Älv - Fasornas Träsk av Graham Staplehurst
Under all kritik. På tok för många av slumpmötena består av vanliga djur eller personer som spelarna stöter på. Självklart är det rimligt att ha med insekter och vadarfåglar i ett träsk, eller bönder på en åker. Lika självklart är det att de gör sig ruggigt dåliga som slumpmöten. Så här kommer många av slumpmötena se ut:
SL: ”Ni vadar genom träsket, längre fram ser ni ett par vadarfåglar som letar fisk”
Spelarna: ”Okej”
Jag vill nästan sträcka mig så långt som att säga att tabelltexten ljuger när den hävdar att ”Denna tabell ger endast SL förslag på ovanliga eller potentiellt farliga platser och varelser”. Många av de här varelserna är både vanliga och ofarliga. I alla fall så gör inte tabellen klart på vilket sätt t.ex. en torvsamlare är en ovanlig syn eller ett hot mot spelarna.
Bland de möten som kan vara intressanta att spela saknas förslag eller instruktioner på hur SL kan gestalta dessa. För att ta ett exempel: spelarna kommer till en ruin. Vad kan hända i ruinen? Hur ser den ut? Vem bor där? Finns det skatter? Varför ska spelarna bry sig? Varför ska jag som SL bry mig?
Det förutsätts att SL ska hålla koll på både hur lång tid som förflyter och hur stort avstånd spelarna färdas över för att avgöra när det ska rullas på tabellen nästa gång. Jag antar att det är motiverat, men den här typen av bokföring är oattraktiv för mig, och det hjälper inte att antalet kilometer som färdats eller timmar som ska passera varierar mellan de områden spelarna vistas i. Nåde dig om spelarna valsar på kanten mellan två områden.
Det bästa jag kan säga om tabellen är att den passar väl in i vad som jag uppfattar vara konceptet i SRR: spelarna är oansenliga individer under en ganska händelselös period i Midgård, som ofta undersöker förhållandevis triviala konstigheter i små byar i civilisationens utkant.
Vid Den Stora Floden - Anduins Vålnad av John Crowdis
Istället för att upprepa vad jag sade om fasornas träsk, tänker jag presentera två av de många oförglömliga scener som med stor sannolikhet hade inträffat under mitt nittiotal om jag använt dessa slumptabeller:
SL: ”Ni vandrar igenom byn Bar-en-Tinnen [SL rullar en tärning] och ser en… [SL rullar tärningarna igen och tittar på tabellen] rördrom. Öh, vad är en rördrom? Vänta ska bara kolla… Jaha, det är en liten fågel. Okej, så ni ser en rördrom som sitter på ett tak i byn och sjunger.”
O (Davids): ”Vadå, hur ser den ut?”
SL: ”Jag vet inte.”
Fredo Biggins (Anders): ”Jag skjuter den med min pilbåge!”
--------------------------------------------------------------
SL: ”Ni vandrar fram längs den lilla stigen i skogen. Det är ovanligt tyst runt omkring, och ni hör ingen fågelsång.Naturen ser nästan lite död ut. Efter två timmars färd [SL rullar tärningarna] ser ni… öh vänta lite, jag ska bara slå upp monstertabellen. Ummm…okej [Slår tärningar]. Öh, längre fram på stigen, runt en krök så ser ni 11 blodiglar.”
Bruadina (Micke): ”Va? Är vi i ett träsk eller?”
SL: ”Nej, ni är på en stig, och på den så kryper 11 blodiglar mot er.”
Bruadina: ”Vadå? Kan vi inte bara trampa ner dem?”
Sex Machine (Jens): [Gäspar, leker med tärningarna]
SL: ”Nej, de anfaller er, ni måste slå initiativslag… tror jag, vänta jag ska bara kolla upp reglerna för att se hur man gör i början av en strid.”
O: ”Fan vad orealistiskt”
Fredo Biggins: ”Jag skjuter dem med min pilbåge!”
(Alla namn är ändrade för att skydda personernas identitet)
I Djupaste Harad - Öknens Krigsherrar av Charles Crutchfield
Profetia:
Woserna – Skogens Vildmän av Jeff McKeage
Om jag minns rätt har Skogens Vildmän ett scenario som får aktiviteten ”Jaga Elddemon” att verka tråkig. Tabellen är lite mindre, men precis lika undermålig som i tidigare produkter.
Roligaste påhittade ord i slumptabellen: ”Beffraen”
Tråkigaste orden i slumptabellen: ”Andra Individer”
En Försmak av Ondskan - Mordors Portar av Graham Staplehurst
En kompis hävdar att Mordors Portar är de första äventyren i en längre äventyrssvit där man i senare delar ska kunna återfinna Saurons stats. Om detta är sant betyder det att inbitna kobolder skulle kunna komma på ett sätt att mörda Sauron. Vilket ju är kul.
Slumpmötestabellerna är här mycket bättre, för de är mycket kortare, och kommer med en ordentlig förklaring av de olika utfallen. Händelserna är tråkiga: Gå vilse, stöta på mordorflugor, jättespindlar och orcher, samt träffas av eldslågor och gå i fällor är ungefär vad som bjuds, men tabellerna är lättanvändna och jämfört med övriga SRR-produkter framstår de som direkt fantasifulla, lite som när man varit på festival och hört fyra dåliga band på rad, och sedan hör ett halvuselt och tycker det låter skitbra.
Orchernas Rike - Gundabad av Carl Willner
Gundabad är nog den bästa modulen till SRR. En SL som lägger ner lite tid kommer antagligen kunna göra något väldigt bra med det riktigt utförligt beskrivna orchfästet.
Med det sagt, betrakta slumptabellen. Två sidor lång och uselt utformad. Utan problem hade den kunnat delas upp i två olika tabeller, kanske slå ihop några av områdena. Nu är resultatet istället att för att de kolumner det (förhoppningsvis) kommer rullas mest på, de inuti Gundabad, är fulla med ruggigt många streck (”-”). Fantasin tryter också: jag kan inte se varför det behövs olika rader för brunbjörn, svartbjörn och grottbjörn, eller för bergstroll, grottroll och klipptroll. På samma sätt är sex olika fällor onödigt (”spikfallgrop", "fallgrop som stängs”, ”fallgrop med krossande väggar”, ”förgitad pilfälla”, ”fallucka till våtvägen” samt ”allmän fälla”). Ha en rad med ordet ”fälla”, och hänvisa till en beskrivning av hur dessa kan se ut istället. Vad i guds namn är en ”allmän fälla” för övrigt?
Men. Efterom oddsen talar för att slumptabellen i praktiken huvudsakligen kommer behandla möten i en dungeon, känns den mer motiverad än i de andra SRR-modulerna. Medan mötena fortfarande är oinspirerade och utan beskrivning, är det lättare att göra en bra scen av när spelarna springer in i en orchpatrull nere i en grotta än när de träffar på insekter i ett träsk. Sammanhanget är viktigt, så Gundabads mötestabell: du är ful, tråkig, fantasilös och svåranvänd, men bara nästan helt utan förtjänst.
Drakar och Demoner
Barbia: Siratsias Vita Formelbok av Marcus Thorell
Det finns en anledning att jag ondgjorde mig över SRR:s tabellhärken innan jag började avhandla DoDs moduler. Detta för att kontrastera med Barbias slumpmötestabell. Barbias slumptabell ser till en början ut att vara förvillande lik de i SRR, men med lite färre bergsgetter, insekter, rördromar och kameler. Men, när man kikar under tabellen, ser man att Thorell har försett varje (eller i alla fall väldigt många) av händelserna med en beskrivande text. En väldigt velande beskrivande text:
”Varelsemöten: Dvärg, älvfolk, mm. Du måste avgöra vad det är för sorts personer, sysselsättning, uppgift, personlighet, osv. Viktigt är att du har en förklaring till varför varelsen i fråga håller till där den påträffas. Dvärgar kan komma från Nidabergen för att söka malm, eller kanske söker de efter den försvunna mithriltransporten? (Se deläventyret med samma namn.) Alver kanske är på pilgrimsfärd till Månskensskogen för att besöka den undersköna alvskogen, reptilmän kommer från Hetretz träsk för att jaga, etc.”
Övriga beskrivningar är snarlika.
Jag önskar att Thorell hade varit mer bestämd, och skrivit mötena i stil med detta:
Dvärgar: En grupp dvärgar från Nidabergen söker efter den försvunna mithriltransporten. (Se deläventyret med samma namn.)
Alver: RP möter ett följe Alver på pilgrimsfärd till Månskensskogen för att besöka den undersköna alvskogen.
Men i slutändan: Barbia har en anständig, men omständlig slumptabell, som låter som om den ber om ursäkt för att den ger förslag om vad som kan hända. Den kunde troligtvis redigeras till att rymmas på hälften av den plats den tar nu utan att något innehåll gått förlorat.
Om du saknar din favorittabell, hojta till så kanske jag skriver en recension, eller ännu hellre, skriv en egen.
Jag är en praktiskt lagd person, och min utgångspunkt när jag utvärderar tabellerna är två frågor: ”Är tabellen lättanvänd?” och ”Tillför slumpmötena något till äventyret?”. Den förstnämnda frågan innefattar faktorer såsom om det krävs mycket bläddrande eller om bruksanvisningen på andra sätt får spelandet att stanna av i onödan. Den andra frågan innefattar sådant som om resultaten på slumptabellen känns rimliga för världen, om jag får en bra känsla för hur jag kan spelleda scenen.
Justja, jag antar att det förekommer spoilers, men antagligen inget som kommer mörda upplevelsen av att spela äventyren.
Mutant
Nekropolis, Den Grå Döden del 1 av Michael Petersen
En riktigt bra slumptabell. Med väl formulerad minimalism, vilken jag gissar är delvis en tursam bieffekt av utrymmesbrist, ges tillräckligt med detaljer för att förklara premissen för mötet men massor av utrymme för att SL att improvisera. Speciellt gillar jag det ”speciella slumpmötet” nummer 4, som jag som SL hade stoppat in oavsett vad tärningarna sagt om saken. Detsamma gäller att köra över en jätteamöba.
Många av monstren är specialskrivna och finns med i äventyrsbokens appendix, och av dessa gillade jag mest sandormen, en gigantisk och vänligt sinnad telepatisk daggmask. Ur användningssynpunkt är största problemet jag ser i användningsbeskrivningen som medföljer: ”Samtliga monstren finns beskrivna i Mutants regelbok eller i appendix II. SL får själv rulla fram deras grundegenskaper”. Det är måttligt kul att behöva rulla fram 4 monsters egenskaper, inklusive skadebonus och kp, och detta kan klart döda tempot på ett spelmöte. Jag hade gärna sett att något av de tråkigare slumpmötena, (Irrbloss är starkaste kandidaten), byttes ut mot ett mer fredligt, eller i alla fall icke stridsorienterat slumpmöte, men på det hela taget är detta en väldigt bra tabell, som passar väl in i mutants värld.
Bris Brygga, Den Grå Döden del 2 av Michael Petersen
En lite svagare slumphändelsetabell. Fyra av tio händelser är av karaktären ”RP blir anfallna av X”. En snöstorm är inte i sig så intressant, faktum är att det kanske tråkigaste jag vet i rollspelssammanhang är köldskaderegler. De övriga händelserna är bättre, och roboten som tror att den slåss mot ett gangstergäng och det mentalt muterade lodjuret som försöker lura ut RP i snön för att äta upp dem är riktigt bra. De mindre inspirerade händelserna har iallafall ganska roliga specialskrivna monster. En godkänd tabell som hade blivit bättre om några av de tråkigare händelserna plockades bort.
Samma sak gäller tabell nummer två, några inspirerade händelser, medan resten är sådant SL kan hitta på själv genom att säga ”Ni blir anfallna av en sån här!” och öppna monsterkapitlet. Precis som i första delen av Den Grå Döden måste du rulla fram egenskaper själv. Som sagt, drygt, men i slutändan får Bris Brygga väl godkänt.
Brännpunk Hindenburg av Jonas Engwall
Inte riktigt en slumptabell, utan en tabell med ”tänkbara händelser”, men jag räknar den ändå, för den är ganska bra. Hälften av händelserna är fredliga, och den enda som jag inte på rak arm känner ger något är den där RP träffar på muterade hästar som avvisar RP från deras revir. Den händelsen känner jag skulle behöva något mer. Men anvisningarna är att man som SL fritt ska planera händelser längs spelarnas rutt, så tabellen ska kanske ses mer som inspiration, och som sådan fungerar den utmärkt. Den visslande, upprörda roboten som frenetiskt pekar på en trasig kanon är min favorit.
På sida 16 finns en bra mycket mindre inspirerande händelseförslagslista. Här verkar det vara den klassiska ”blunda och peka i monsterlistan”-approachen som gäller istället. Fyra händelser är i stilen: RP blir anfallna av X under lite olika förhållanden, en är ett slag på fyndtabellen, och den sista är en sten som faller ner i RPs huvuden. Gäsp.
Sagan om Ringen Rollspelet
Ente Älv - Fasornas Träsk av Graham Staplehurst
Under all kritik. På tok för många av slumpmötena består av vanliga djur eller personer som spelarna stöter på. Självklart är det rimligt att ha med insekter och vadarfåglar i ett träsk, eller bönder på en åker. Lika självklart är det att de gör sig ruggigt dåliga som slumpmöten. Så här kommer många av slumpmötena se ut:
SL: ”Ni vadar genom träsket, längre fram ser ni ett par vadarfåglar som letar fisk”
Spelarna: ”Okej”
Jag vill nästan sträcka mig så långt som att säga att tabelltexten ljuger när den hävdar att ”Denna tabell ger endast SL förslag på ovanliga eller potentiellt farliga platser och varelser”. Många av de här varelserna är både vanliga och ofarliga. I alla fall så gör inte tabellen klart på vilket sätt t.ex. en torvsamlare är en ovanlig syn eller ett hot mot spelarna.
Bland de möten som kan vara intressanta att spela saknas förslag eller instruktioner på hur SL kan gestalta dessa. För att ta ett exempel: spelarna kommer till en ruin. Vad kan hända i ruinen? Hur ser den ut? Vem bor där? Finns det skatter? Varför ska spelarna bry sig? Varför ska jag som SL bry mig?
Det förutsätts att SL ska hålla koll på både hur lång tid som förflyter och hur stort avstånd spelarna färdas över för att avgöra när det ska rullas på tabellen nästa gång. Jag antar att det är motiverat, men den här typen av bokföring är oattraktiv för mig, och det hjälper inte att antalet kilometer som färdats eller timmar som ska passera varierar mellan de områden spelarna vistas i. Nåde dig om spelarna valsar på kanten mellan två områden.
Det bästa jag kan säga om tabellen är att den passar väl in i vad som jag uppfattar vara konceptet i SRR: spelarna är oansenliga individer under en ganska händelselös period i Midgård, som ofta undersöker förhållandevis triviala konstigheter i små byar i civilisationens utkant.
Vid Den Stora Floden - Anduins Vålnad av John Crowdis
Istället för att upprepa vad jag sade om fasornas träsk, tänker jag presentera två av de många oförglömliga scener som med stor sannolikhet hade inträffat under mitt nittiotal om jag använt dessa slumptabeller:
SL: ”Ni vandrar igenom byn Bar-en-Tinnen [SL rullar en tärning] och ser en… [SL rullar tärningarna igen och tittar på tabellen] rördrom. Öh, vad är en rördrom? Vänta ska bara kolla… Jaha, det är en liten fågel. Okej, så ni ser en rördrom som sitter på ett tak i byn och sjunger.”
O (Davids): ”Vadå, hur ser den ut?”
SL: ”Jag vet inte.”
Fredo Biggins (Anders): ”Jag skjuter den med min pilbåge!”
--------------------------------------------------------------
SL: ”Ni vandrar fram längs den lilla stigen i skogen. Det är ovanligt tyst runt omkring, och ni hör ingen fågelsång.Naturen ser nästan lite död ut. Efter två timmars färd [SL rullar tärningarna] ser ni… öh vänta lite, jag ska bara slå upp monstertabellen. Ummm…okej [Slår tärningar]. Öh, längre fram på stigen, runt en krök så ser ni 11 blodiglar.”
Bruadina (Micke): ”Va? Är vi i ett träsk eller?”
SL: ”Nej, ni är på en stig, och på den så kryper 11 blodiglar mot er.”
Bruadina: ”Vadå? Kan vi inte bara trampa ner dem?”
Sex Machine (Jens): [Gäspar, leker med tärningarna]
SL: ”Nej, de anfaller er, ni måste slå initiativslag… tror jag, vänta jag ska bara kolla upp reglerna för att se hur man gör i början av en strid.”
O: ”Fan vad orealistiskt”
Fredo Biggins: ”Jag skjuter dem med min pilbåge!”
(Alla namn är ändrade för att skydda personernas identitet)
I Djupaste Harad - Öknens Krigsherrar av Charles Crutchfield
Profetia:
När tiden infaller då det i marknadskvarteren är 10% chans att stöta på en krigare
Medan det bara är 7% chans att stöta på dem runt karavanplatsen
Och sannolikheten att stöta på Variager runt karavanplatsen är 2%
Dubbelt så stor som någon annanstans.
Då skall SLs ögon fastna vid alla konstiga namn på påhittade djur i tabellen, staplade på varandra:
Majmun, Orao, Otravati, Petla
Stetan, Trusca, Unca, Vuc och Zamka
Medan det bara är 7% chans att stöta på dem runt karavanplatsen
Och sannolikheten att stöta på Variager runt karavanplatsen är 2%
Dubbelt så stor som någon annanstans.
Då skall SLs ögon fastna vid alla konstiga namn på påhittade djur i tabellen, staplade på varandra:
Majmun, Orao, Otravati, Petla
Stetan, Trusca, Unca, Vuc och Zamka
Woserna – Skogens Vildmän av Jeff McKeage
Om jag minns rätt har Skogens Vildmän ett scenario som får aktiviteten ”Jaga Elddemon” att verka tråkig. Tabellen är lite mindre, men precis lika undermålig som i tidigare produkter.
Roligaste påhittade ord i slumptabellen: ”Beffraen”
Tråkigaste orden i slumptabellen: ”Andra Individer”
En Försmak av Ondskan - Mordors Portar av Graham Staplehurst
En kompis hävdar att Mordors Portar är de första äventyren i en längre äventyrssvit där man i senare delar ska kunna återfinna Saurons stats. Om detta är sant betyder det att inbitna kobolder skulle kunna komma på ett sätt att mörda Sauron. Vilket ju är kul.
Slumpmötestabellerna är här mycket bättre, för de är mycket kortare, och kommer med en ordentlig förklaring av de olika utfallen. Händelserna är tråkiga: Gå vilse, stöta på mordorflugor, jättespindlar och orcher, samt träffas av eldslågor och gå i fällor är ungefär vad som bjuds, men tabellerna är lättanvändna och jämfört med övriga SRR-produkter framstår de som direkt fantasifulla, lite som när man varit på festival och hört fyra dåliga band på rad, och sedan hör ett halvuselt och tycker det låter skitbra.
Orchernas Rike - Gundabad av Carl Willner
Gundabad är nog den bästa modulen till SRR. En SL som lägger ner lite tid kommer antagligen kunna göra något väldigt bra med det riktigt utförligt beskrivna orchfästet.
Med det sagt, betrakta slumptabellen. Två sidor lång och uselt utformad. Utan problem hade den kunnat delas upp i två olika tabeller, kanske slå ihop några av områdena. Nu är resultatet istället att för att de kolumner det (förhoppningsvis) kommer rullas mest på, de inuti Gundabad, är fulla med ruggigt många streck (”-”). Fantasin tryter också: jag kan inte se varför det behövs olika rader för brunbjörn, svartbjörn och grottbjörn, eller för bergstroll, grottroll och klipptroll. På samma sätt är sex olika fällor onödigt (”spikfallgrop", "fallgrop som stängs”, ”fallgrop med krossande väggar”, ”förgitad pilfälla”, ”fallucka till våtvägen” samt ”allmän fälla”). Ha en rad med ordet ”fälla”, och hänvisa till en beskrivning av hur dessa kan se ut istället. Vad i guds namn är en ”allmän fälla” för övrigt?
Men. Efterom oddsen talar för att slumptabellen i praktiken huvudsakligen kommer behandla möten i en dungeon, känns den mer motiverad än i de andra SRR-modulerna. Medan mötena fortfarande är oinspirerade och utan beskrivning, är det lättare att göra en bra scen av när spelarna springer in i en orchpatrull nere i en grotta än när de träffar på insekter i ett träsk. Sammanhanget är viktigt, så Gundabads mötestabell: du är ful, tråkig, fantasilös och svåranvänd, men bara nästan helt utan förtjänst.
Drakar och Demoner
Barbia: Siratsias Vita Formelbok av Marcus Thorell
Det finns en anledning att jag ondgjorde mig över SRR:s tabellhärken innan jag började avhandla DoDs moduler. Detta för att kontrastera med Barbias slumpmötestabell. Barbias slumptabell ser till en början ut att vara förvillande lik de i SRR, men med lite färre bergsgetter, insekter, rördromar och kameler. Men, när man kikar under tabellen, ser man att Thorell har försett varje (eller i alla fall väldigt många) av händelserna med en beskrivande text. En väldigt velande beskrivande text:
”Varelsemöten: Dvärg, älvfolk, mm. Du måste avgöra vad det är för sorts personer, sysselsättning, uppgift, personlighet, osv. Viktigt är att du har en förklaring till varför varelsen i fråga håller till där den påträffas. Dvärgar kan komma från Nidabergen för att söka malm, eller kanske söker de efter den försvunna mithriltransporten? (Se deläventyret med samma namn.) Alver kanske är på pilgrimsfärd till Månskensskogen för att besöka den undersköna alvskogen, reptilmän kommer från Hetretz träsk för att jaga, etc.”
Övriga beskrivningar är snarlika.
Jag önskar att Thorell hade varit mer bestämd, och skrivit mötena i stil med detta:
Dvärgar: En grupp dvärgar från Nidabergen söker efter den försvunna mithriltransporten. (Se deläventyret med samma namn.)
Alver: RP möter ett följe Alver på pilgrimsfärd till Månskensskogen för att besöka den undersköna alvskogen.
Men i slutändan: Barbia har en anständig, men omständlig slumptabell, som låter som om den ber om ursäkt för att den ger förslag om vad som kan hända. Den kunde troligtvis redigeras till att rymmas på hälften av den plats den tar nu utan att något innehåll gått förlorat.