Whitehack är en pärla. Lika bra att säga det direkt. Spelet, på 32 sidor i ett A5-liknande format, för tankarna till Äventyrsspels gamla moduler från 80-talet. Format då, inte innehållet. För detta är författaren Christian Mehrstams (”Fiktionslek” på wrnu) samling av husregler till olika D&D-versioner.
Det är nedkokat och sammanfattat till ett komplett fristående rollspel med en mycket kompetent mix av klassiska element som XP, levels, hit points och dungeons tillsammans med tydliga indie-influenser, där element som färdigheter, yrken, kompetenser och även besvärjelser körs på ett skönt friformigt vis. Man kopplar helt enkelt ett ord till ett av de klassiska attributen (STR, DEX, CON, INT, WIS, CHA) för att visa vad rollpersonen har kunskap och förmåga inom. Exempelvis kan det stå ”STR (Dwarf)”, ”DEX (Thief)” eller, en favorit en paladin har, ”WIS (Evil)”.
Varje rollperson definieras i grunden av en av tre typer – Strong, Deft eller Wise. Det är en rejäl skillnad på en Strong Gladiator, Deft Gladiator och en Wise Gladiator, vilket ger dimensioner till spelet och gör det möjligt att utforska nya delar av klassiska arketyper. Varje typ har en egen uppsättning förmågor och avancemang-mekanik. Ett system kallat ”slots” gillas speciellt, där varje rollperson har ett antal ”fack” där förmågor kan placeras. Antalet slots ökar med mer XP och högre level.
En finess jag gillar speciellt är hur man får sina hit points. Varje gång man når en ny level slår man samtliga sina Hit Dice igen. Om värdet är högre än ens gamla HP höjs det till det nya värdet. Annars behåller man sina tidigare. En schysst asynkron känsla.
Tärningssystemet är till en början lite överväldigande (vad är ett ”double negative roll”?) men när man läser det en andra gång och testar lite så faller det på plats. Systemen i spelet är inte speciellt strömlinjeformade dock, som att i strid skall man slå högt, för uppgifter skall man slå lägre än sitt attributvärde, men högt, etc. Men det är mer kvarlevor från tiden med D&D:s barndom (där allt hade unika system – i Whitehack har iaf inte tjuven 1T100 och %-slag). Så, vad är ett double negative roll? Jo, när man slår för att lyckas med uppgifter slås 1T20. Om man är kunnig inom det fält som slaget rör slår man 2T20 och väljer den bästa tärningen (det är inte så tydligt förklarat i reglerna, vilket är en brist, men jag tolkade det så iaf). På samma sätt, om man är okunnig så väljs den sämsta. Sedan finns det fler regler om vad som händer om man slår samma värde på tärningen som attributet, samt om man slår par på 2T20.
En stilig sak till med system är hur det hanterar ”auktioner”, dvs utmaningar med flera deltagare. Det påminner om en gammal favorit, James Bond OO7 från Victory Games, där man bjuder likt en auktion på ordningen man skall slå och hur ens sannolikhet att lyckas långsamt sjunker ju djärvare man blir. En twist med det hela är att det kan finnas en poäng med att vänta ut hetssporrarna, vilket spelmakaren i mig gillar.
Stridssystemet är rätt klassiskt med en huvudhandling, en sidohandling och en förflyttningshandling. Spelet kan spelas med eller utan golvplaner, vilket är ett klart plus.
Bokens 32 sidor består till hälften av Rollperson, System och Utrustning. De nästa är SL-specifika och har med väldigt basic SL-tips, monster och XP och skatter (mycket monster!) och ett skelett till en spelvärld med en tillhörande kampanjidé och två kortare äventyr. Utrymmet tillåter inte storslagna omfattande beskrivningar men det är helt klart tillräckligt för att komma i gång. Omslaget är dels ett rollformulär, dels register, namnlistor till kampanjspelet och hela åtta exempelrollpersoner.
Jag är lite förälskad i spelet. Jag har varit SL för en del D&D-spel och jag blev överlastad av speldata och olika feats, förmågor och specialare. Om jag idag skulle vilja köra lite schysst D&D-spel, med XP och levels och hela köret, så hade jag valt Whitehack. Det är ett komplett spel på 32 sidor och det är snabbt och lätt på rätt ställen, utan att försaka grunden. Rekommenderas, speciellt som priset är under hundra spänn.
Länk: Whitehack
Det är nedkokat och sammanfattat till ett komplett fristående rollspel med en mycket kompetent mix av klassiska element som XP, levels, hit points och dungeons tillsammans med tydliga indie-influenser, där element som färdigheter, yrken, kompetenser och även besvärjelser körs på ett skönt friformigt vis. Man kopplar helt enkelt ett ord till ett av de klassiska attributen (STR, DEX, CON, INT, WIS, CHA) för att visa vad rollpersonen har kunskap och förmåga inom. Exempelvis kan det stå ”STR (Dwarf)”, ”DEX (Thief)” eller, en favorit en paladin har, ”WIS (Evil)”.
Varje rollperson definieras i grunden av en av tre typer – Strong, Deft eller Wise. Det är en rejäl skillnad på en Strong Gladiator, Deft Gladiator och en Wise Gladiator, vilket ger dimensioner till spelet och gör det möjligt att utforska nya delar av klassiska arketyper. Varje typ har en egen uppsättning förmågor och avancemang-mekanik. Ett system kallat ”slots” gillas speciellt, där varje rollperson har ett antal ”fack” där förmågor kan placeras. Antalet slots ökar med mer XP och högre level.
En finess jag gillar speciellt är hur man får sina hit points. Varje gång man når en ny level slår man samtliga sina Hit Dice igen. Om värdet är högre än ens gamla HP höjs det till det nya värdet. Annars behåller man sina tidigare. En schysst asynkron känsla.
Tärningssystemet är till en början lite överväldigande (vad är ett ”double negative roll”?) men när man läser det en andra gång och testar lite så faller det på plats. Systemen i spelet är inte speciellt strömlinjeformade dock, som att i strid skall man slå högt, för uppgifter skall man slå lägre än sitt attributvärde, men högt, etc. Men det är mer kvarlevor från tiden med D&D:s barndom (där allt hade unika system – i Whitehack har iaf inte tjuven 1T100 och %-slag). Så, vad är ett double negative roll? Jo, när man slår för att lyckas med uppgifter slås 1T20. Om man är kunnig inom det fält som slaget rör slår man 2T20 och väljer den bästa tärningen (det är inte så tydligt förklarat i reglerna, vilket är en brist, men jag tolkade det så iaf). På samma sätt, om man är okunnig så väljs den sämsta. Sedan finns det fler regler om vad som händer om man slår samma värde på tärningen som attributet, samt om man slår par på 2T20.
En stilig sak till med system är hur det hanterar ”auktioner”, dvs utmaningar med flera deltagare. Det påminner om en gammal favorit, James Bond OO7 från Victory Games, där man bjuder likt en auktion på ordningen man skall slå och hur ens sannolikhet att lyckas långsamt sjunker ju djärvare man blir. En twist med det hela är att det kan finnas en poäng med att vänta ut hetssporrarna, vilket spelmakaren i mig gillar.
Stridssystemet är rätt klassiskt med en huvudhandling, en sidohandling och en förflyttningshandling. Spelet kan spelas med eller utan golvplaner, vilket är ett klart plus.
Bokens 32 sidor består till hälften av Rollperson, System och Utrustning. De nästa är SL-specifika och har med väldigt basic SL-tips, monster och XP och skatter (mycket monster!) och ett skelett till en spelvärld med en tillhörande kampanjidé och två kortare äventyr. Utrymmet tillåter inte storslagna omfattande beskrivningar men det är helt klart tillräckligt för att komma i gång. Omslaget är dels ett rollformulär, dels register, namnlistor till kampanjspelet och hela åtta exempelrollpersoner.
Jag är lite förälskad i spelet. Jag har varit SL för en del D&D-spel och jag blev överlastad av speldata och olika feats, förmågor och specialare. Om jag idag skulle vilja köra lite schysst D&D-spel, med XP och levels och hela köret, så hade jag valt Whitehack. Det är ett komplett spel på 32 sidor och det är snabbt och lätt på rätt ställen, utan att försaka grunden. Rekommenderas, speciellt som priset är under hundra spänn.
Länk: Whitehack
. Men det vore samtidigt lätt för mig att nå dessa vilsna själar och kanske locka dem tillbaka till den rätta vägen.
