MattiasLejbrink
Swordsman
Nu har jag skrivit klart den första grottvåningen till min megadungeon Monumentstaden, och inte mindre än 107 rum blev det. Puh. Jag tänkte i denna text dela med mig av vad jag lärt mig och de frågeställningar som dykt upp. Feedback och tankar är mycket välkomna!
Det mesta du läst stämmer. Det finns många texter med knep som gör en megadungeon bättre, och de flesta av dessa är bra. Det är bra om det finns flera ingångar. Det är bra om det finns flera sätt att ta sig fram. Och så vidare. Jag återkommer till detta flera gånger i texten, men med flera hundra rum per grottvåning måste man variera sig, och de flesta tipsen syftar till just variation.
Fraktioner är bra. Det måste inte vara just olika fraktioner av varelser i konflikt, men på 107 rum måste det måste hända något. Det slutade upp med att min första våning blev uppdelad i tre sektioner, varav en för tillfället är nästan öde och de andra två domineras av varsin maktspelare. Jag antar att det går att variera tematiken över 107 rum helt utan fraktioner, men det är nog att göra det onödigt svårt för sig.
Regelreferenser och tips till spelledaren. Jag har personligen lite svårt för hänvisningar till befintliga regler och självklarheter som ”om spelledaren vill kan han öka antalet orcher för att öka svårighetsgraden, eller minska antalet för att göra det enklare för rollpersonerna”. Jag kommer inte på något bättre sätt att förklara det än att det blir lite fördummande. Spelledaren har ju regelboken och vet rimligtvis att hen väljer själv? Nej, det känns som utfyllnad. Framför allt finns ingen bortre gräns för hur många ”goda råd” man kan ge i en modul. Hur stor del av texten ska det få ta upp? För varje regelreferens eller gott råd tappar man tråden i det man egentligen ville berätta.
Orkar jag fyra nivåer till? Ja jag tror det. Men variationen är som sagt nödvändig för att inte fantasin ska börja gå på tomgång. Här kan det vara intressant att se hur långt några av mina föregångare kom. I korta drag kan man säga att etthundra rum är ganska genomsnittligt för en grottnivå i en megadungeon, så antal nivåer är jämförbart mellan olika verk. James Maliszewski mäktade med hela, eller inte en enda, nivå av Dwimmermount, lite beroende på hur man ser på saken. Han skissade hela och föll sedan helt bort varpå det hamnade i knät på producenten. Patrick Wetmore orkade tre nivåer på Anomalous Subsurface Environment sedan starten 2011. The Ruins of Undermountain innehåller bara ett antal utvalda rum, sammanlagt runt etthundra. Rummen är å andra sidan ungefär tre sidor långa vardera, så det blir ändå en tjock bok. Michael Curtis är nog den som orkat längst och faktiskt skrivit klart hela Stonehell Dungeon på cirka tusen rum. Castle of the Mad Archmage av Joseph Bloch är även den klar och på drygt tusen rum, men min personliga uppfattning är att den innehåller högre halt fantasilösa rum av standardslaget, ”två skelett, 10 silvermynt och en trasig stol”. Någon som läst Barrowmaze och vill jämföra? Rappan Athuk?
När blir jag klar? Jag tror att tre grottrum per dag är ett realistiskt genomsnitt. Då tar en grottnivå en och en halv månad vilket skulle betyda att de första fem grottnivåerna – som ska med i första boken – blir klara i slutet av sommaren 2018. Då återstår design, layout, korrläsning, redigering och så vidare. Men att ha all råtext färdig till augusti 2018 känns görbart.
Behövs det en stad? I planen har hela tiden legat med att skicka med staden Arenboda i boken. Är det inte bättre att bara fokusera på en superbra megadungeon och låta folk placera den under sin befintliga favoritstad? Jag vet inte. Lockelsen som författare att bara skicka med ”lite till” är väldigt stark, men den kan lätt spä ut innehållet så man tappar fokus. Å andra sidan kan man nästan säga att en hemstad ingår i konceptet megadungeon. Jag har fortfarande inte bestämt mig.
Behövs det en kampanjdel? Det jag menar med begreppet kampanj i detta sammanhang är egentligen allt som hjälper spelledaren att levandegöra sin megadungeon. I det här avseendet har nästan alla megadungeons en kampanjdel: en lista på NPC-grupper som kan ge sig ner och tävla, en tabell över vad som händer i världen ovanför under tiden eller en beskrivning av hur de olika fraktionerna i grottan interagerar med varandra. Jag tycker att det behövs och uppfattar det som att det nästan råder konsensus i frågan. Det jag skulle vilja ha med ytterligare är någon form av ”main questline”. Det var nästan så jag började drömma upp grottan. Det är inget rollpersonerna måste delta i men något som kommer att hända i grottan, och förändra den.
Vem vill spela Monumentstaden? Alltså jag har ingen aning. Vilket får mig att bli rädd för att jag sysslar med vanity publishing. Just nu nöjer jag mig med att jag har en bra idé, jag gillar Svärd & Svartkonst, och att det inte finns någon motsvarande produkt på den svenska marknaden. Jag skulle själv vilja spela och spelleda den, det kanske räcker?
Not 1: är detta [PROMO]? Osäker.
Not 2: exakt samma text finns på blogg https://monumentstaden.wordpress.com/
Det mesta du läst stämmer. Det finns många texter med knep som gör en megadungeon bättre, och de flesta av dessa är bra. Det är bra om det finns flera ingångar. Det är bra om det finns flera sätt att ta sig fram. Och så vidare. Jag återkommer till detta flera gånger i texten, men med flera hundra rum per grottvåning måste man variera sig, och de flesta tipsen syftar till just variation.
Fraktioner är bra. Det måste inte vara just olika fraktioner av varelser i konflikt, men på 107 rum måste det måste hända något. Det slutade upp med att min första våning blev uppdelad i tre sektioner, varav en för tillfället är nästan öde och de andra två domineras av varsin maktspelare. Jag antar att det går att variera tematiken över 107 rum helt utan fraktioner, men det är nog att göra det onödigt svårt för sig.
Regelreferenser och tips till spelledaren. Jag har personligen lite svårt för hänvisningar till befintliga regler och självklarheter som ”om spelledaren vill kan han öka antalet orcher för att öka svårighetsgraden, eller minska antalet för att göra det enklare för rollpersonerna”. Jag kommer inte på något bättre sätt att förklara det än att det blir lite fördummande. Spelledaren har ju regelboken och vet rimligtvis att hen väljer själv? Nej, det känns som utfyllnad. Framför allt finns ingen bortre gräns för hur många ”goda råd” man kan ge i en modul. Hur stor del av texten ska det få ta upp? För varje regelreferens eller gott råd tappar man tråden i det man egentligen ville berätta.
Orkar jag fyra nivåer till? Ja jag tror det. Men variationen är som sagt nödvändig för att inte fantasin ska börja gå på tomgång. Här kan det vara intressant att se hur långt några av mina föregångare kom. I korta drag kan man säga att etthundra rum är ganska genomsnittligt för en grottnivå i en megadungeon, så antal nivåer är jämförbart mellan olika verk. James Maliszewski mäktade med hela, eller inte en enda, nivå av Dwimmermount, lite beroende på hur man ser på saken. Han skissade hela och föll sedan helt bort varpå det hamnade i knät på producenten. Patrick Wetmore orkade tre nivåer på Anomalous Subsurface Environment sedan starten 2011. The Ruins of Undermountain innehåller bara ett antal utvalda rum, sammanlagt runt etthundra. Rummen är å andra sidan ungefär tre sidor långa vardera, så det blir ändå en tjock bok. Michael Curtis är nog den som orkat längst och faktiskt skrivit klart hela Stonehell Dungeon på cirka tusen rum. Castle of the Mad Archmage av Joseph Bloch är även den klar och på drygt tusen rum, men min personliga uppfattning är att den innehåller högre halt fantasilösa rum av standardslaget, ”två skelett, 10 silvermynt och en trasig stol”. Någon som läst Barrowmaze och vill jämföra? Rappan Athuk?
När blir jag klar? Jag tror att tre grottrum per dag är ett realistiskt genomsnitt. Då tar en grottnivå en och en halv månad vilket skulle betyda att de första fem grottnivåerna – som ska med i första boken – blir klara i slutet av sommaren 2018. Då återstår design, layout, korrläsning, redigering och så vidare. Men att ha all råtext färdig till augusti 2018 känns görbart.
Behövs det en stad? I planen har hela tiden legat med att skicka med staden Arenboda i boken. Är det inte bättre att bara fokusera på en superbra megadungeon och låta folk placera den under sin befintliga favoritstad? Jag vet inte. Lockelsen som författare att bara skicka med ”lite till” är väldigt stark, men den kan lätt spä ut innehållet så man tappar fokus. Å andra sidan kan man nästan säga att en hemstad ingår i konceptet megadungeon. Jag har fortfarande inte bestämt mig.
Behövs det en kampanjdel? Det jag menar med begreppet kampanj i detta sammanhang är egentligen allt som hjälper spelledaren att levandegöra sin megadungeon. I det här avseendet har nästan alla megadungeons en kampanjdel: en lista på NPC-grupper som kan ge sig ner och tävla, en tabell över vad som händer i världen ovanför under tiden eller en beskrivning av hur de olika fraktionerna i grottan interagerar med varandra. Jag tycker att det behövs och uppfattar det som att det nästan råder konsensus i frågan. Det jag skulle vilja ha med ytterligare är någon form av ”main questline”. Det var nästan så jag började drömma upp grottan. Det är inget rollpersonerna måste delta i men något som kommer att hända i grottan, och förändra den.
Vem vill spela Monumentstaden? Alltså jag har ingen aning. Vilket får mig att bli rädd för att jag sysslar med vanity publishing. Just nu nöjer jag mig med att jag har en bra idé, jag gillar Svärd & Svartkonst, och att det inte finns någon motsvarande produkt på den svenska marknaden. Jag skulle själv vilja spela och spelleda den, det kanske räcker?
Not 1: är detta [PROMO]? Osäker.
Not 2: exakt samma text finns på blogg https://monumentstaden.wordpress.com/
