Självfallet, jag håller med dig fullt ut. Men det innebär inte att det är meningslöst att undersöka något utifrån dess intention. Ta ett spel som Burning Wheel, spelet handlar om att slåss för det man tror på. Om jag som spelledare inte utmanar beliefs, inte är en evil bastard och sätter karaktärens hela liv på kanten utav helvetet, så gör jag inte mitt jobb och spelet kan omöjligtvis handla om att slåss för vad man tror på. Det är vad Luke Crane förmedlar till mig som läsare utav spelet. Det här är inget radikalt, det kan vem som helst som äger spelet läsa. Det står i klartext att det är vad spelet handlar om. Men går du in i Burning Wheel med ett färdigt äventyr, eller med idéen att du ska vara en snäll spelledare, inte slänga fram allt motstånd och vända varenda misslyckande tillbaka mot karaktärernas BITs, så kommer spelet inte handla om det här. Spelet är då något annat. Jag kallar detta att vi inte spelar Burning Wheel längre, för Burning Wheel ÄR att slåss för vad man tror på. Samma sak med Dogs, grundläggande för allt spel med Dogs är att karaktärerna är de som utkräver straff, som dömer goda män och kvinnors onda handlingar, men vad som är ondskefullt, vilka saker som kan förlåtas, vilka som måste straffas, det kan vi inte ta från spelarna att avgöra (vilket vi gör om vi för in en gud i spelet) för då har vi också tagit bort något viktigt från vad Dogs är. Det är inte längre samma spel.
Men det finns också en annan relevant del i det här. Om jag skapar ett spel som handlar om säg x, jag utlovar x, hela tiden, rafflande actionfyllt x, jag ser till att hur du skapar din karaktär gör att både du som spelare och din karaktär är investerad i x, jag ser till att spelledarens förberedelser handlar om att aktualisera och lyfta x i spel, jag ser till att alla regler är riktade mot x och ämnar driva x till sin spets, där vi i slutet verkligen kommer se hur x kräks ut ur spelet, oavsett hur vi gör. Men du ändrar det, du tycker att karaktärsgenereringen suger. Och det här konstiga med hur SL ska agera och förbereda sig, vafan? Du skriver ett färdigt scenario istället. Sen kommer du till mig och säger "du är ju dum i huvudet, x? Vartfandå?" Det här bara att kolla på The Forge eller Burning Wheels forum, de är fyllda av dessa trådar. Folk som spelar Burning Wheel med beliefs som är helt uppåt väggarna, eller med helt sjukt bra beliefs men de kommer inte alls upp i spel, folk som spelar Sorcerer utan att ens titta på baksidan av rollformuläret (där ALLT viktigt finns), man spelar Dogs som Call of Cthulhu-scenarion, osv.
Jag vet inte om du läser in i mina inlägg att man aldrig får hacka eller ändra. Det säger jag inte. Vad jag istället säger är att när man gör det så har man skapat sig ett eget spel, till en varierande grad. Det är väl inget dåligt? Det är väl ballt. Men man ska också vara medveten om att man då har förändrat något. Börjar man meka med en klocka kanske den inte längre visar tiden, något som var urmakarens tanke från början. Köpte jag inte klockan för att den skulle visa tiden så är jag säkert nöjd, men om jag faktiskt brydde mig om vad urmakaren förmedlat till mig om den, hur exakt den skulle visa tid, väcka mig och hjälpa mig i livet, så borde jag kanske ha tänkt ett steg extra innan jag började kasta om kugghjulen.
