Nekromanti Regler... mer regler...

[Torgulf]

Trots den skoningslösa kritik den förra husregeln jag postade med denna användare fick så gör jag ett nytt försök. Det finns ju en liten chans att någon gillar den, men förhoppningsvis blir den konstruktivt dissad så att den kan förbättras... så here we go:

Jag har alltid saknat långsiktiga effekter av skador - bortsett från brutna ben - i Eon, och därför föreslås följande: För varje träff man tar slås Ob1T6 + extraskador antal tärningar mot styrka för att avgöra om man får permanenta men av en skada. Huggskador gör detta slag en nivå svårare. Om slaget misslyckas kommer man i all framtid få +Ob1T6 i svårighet på alla rörlighetsbaserade handlingar som involverar den aktuella kroppsdelen. Ett fummel leder skoningslöst nog till att kroppsdelen blir mer eller mindre invalidiserad för resten av livet och tyngre fysisk aktivitet med den blir omöjlig - amputation är att föredra. Ett lyckat eller perfekt slag innebär inte så mycket alls...

Argumentet mot att denna regel gör ett redan långsamt moment ännu långsammare är att man inte slår dessa slag förrän efter stridens slut. Kalla det adrenalin-rush.

All kritik välkomnas. Speciellt om ni hatar den =)

Förresten, en liten annan grej som jag hade tänkt införa som egentligen inte har så mycket med det hela att göra men ändå kan vara värd att nämnas: Om man har brutit ett ben någonstans så blir det permanent Ob1T6 lättare att bryta samma ben i framtiden.

 

[Phelan]

Jodå, om man vill vara elak som SL så vore ju olika permanenta skador på sin plats. Ett direkt motförslag är dock kanske att inte slå kontrollslaget mot STY utan istället mot TÅL, för det ska väl reflektera kroppens förmåga att reparera skador och då är TÅL väl den bättre egenskapen att slå emot?

Att låta effekten av en allvarlig skada bli så mycket som +Ob1T6 tycker jag är rätt saftigt, faktiskt, för det gör en enorm skillnad. Fundera på om du kan laborera med andra effekter istället, kanske sänkta grundegenskaper någon poäng, lägre förflyttning eller att ens VINIT sänks något steg. Egentligen bör du nog från början koppla det hela till läkande och hur detta går till - om man får god läkarvård, kanske även kirurgi, eller helas på magisk väg så bör riskerna för men vara mindre än om man bara stoppar om ett sår och låter det självläka samtidigt som man fortsätter ränna omkring. Någon slags korstabell där skadans nivå (dvs antal extraskador), den skadades TÅL och sättet skadan behandlas på ställs emot varandra och där t ex resultatet av ett slag i läkekonst påverkar vad konsekvensen av skadan till slut blir?

När du ändå håller på så bör du fundera på hur man genom träning, korrigerande läkarvård o dylikt i efterhand kan försöka övervinna effekterna av en svår skada, för dina spelare lär nog vara sugna på att försöka, så då är det lika bra att fundera över allt sådant direkt också.

Benbrott och lättare att bryta ben. Stämmer detta alltid? Brukar inte benbrott resultera i att den skadade delen läks med lite extra runtomkring så att den blir mer hållbar?

Mvh / Phelan, en konstruktiv motorsåg

 

[Torgulf]

"Jodå, om man vill vara elak som SL så vore ju olika permanenta skador på sin plats."

Ah, det är inte bara ren och skär SL-ondska det är alltid kul att crippla sina motståndare lite lätt, speciellt om det är en SLP som ska hänga med ett tag. Kalla det sadism

"Ett direkt motförslag är dock kanske att inte slå kontrollslaget mot STY utan istället mot TÅL, för det ska väl reflektera kroppens förmåga att reparera skador och då är TÅL väl den bättre egenskapen att slå emot?"

Mjao, det tyckte jag också, men då både brytrisk och amputationsrisk baserar sig på styrka blev jag lite konfunderad...

"Fundera på om du kan laborera med andra effekter istället, kanske sänkta grundegenskaper någon poäng"

Ah, ännu enklare. Antalet extraskador sänkt styrka eller rör? Det känns dock inte så permanent eftersom man kan träna upp det, och man hör ju hela tiden om exempelvis boxare som blir för skadare för att kunna fortsätta med sitt värv. För att vara helt ärlig så har jag dock ingen fakta att peka på, och jag har varken blivit så spöad själv någon gång eller känt någon som har blivit så spöad.

"När du ändå håller på så bör du fundera på hur man genom träning, korrigerande läkarvård o dylikt i efterhand kan försöka övervinna effekterna av en svår skada, för dina spelare lär nog vara sugna på att försöka, så då är det lika bra att fundera över allt sådant direkt också."

Är det ironi jag får en vag känsla av?

"Benbrott och lättare att bryta ben. Stämmer detta alltid? Brukar inte benbrott resultera i att den skadade delen läks med lite extra runtomkring så att den blir mer hållbar?"

Ingen aning, den enda källa jag har är någon stackare som har brutit sitt ben (samma ben) ett flertal (7, om inte mitt minne sviker) gånger.

"en konstruktiv motorsåg"

Mycket uppskattat, faktiskt såga på

 

[GrottrolletNaug]

AJ!

" För varje träff man tar slås Ob1T6 + extraskador antal tärningar mot styrka för att avgöra om man får permanenta men av en skada."

Så vid skadeverkan 1-9 (ingen extraskada) så får man alltså 1 + 0 = Ob1T6 chans att få permanenta men?
Jag har alltid tolkat Ingen Extraskada som att man helt enkelt får en skråma. Ett litet köttigt sår som är harmlöst helt enkelt, fast här finns då en chans att man får permanenta men av en skråma? Lite smärtsamt är min spontana kommentar (vilket återspeglas i rubriken ). Så mitt förslag, om man nu vill ha dessa regler (jag skulle inte ha det, men det är ju bara min personliga smak) så föreslår jag att du arbetar om svårigheten på styrkeslaget så att den är 0 tärningar vid skadeintervallet 1-9.

Nu är iofs, sannolikheten att en normalbyggd person (STY 11) missar sitt styrkeslag om Ob1T6 väldigt liten (1,84%). Men upprepat antal gånger så kommer det hände förr eller senare (efter 10 skråmor så är chansen 17%. Lite större, men fortfarande liten). Men frågan är fortfarande om man ska kunna få permanenta men från skråmor. Liksom, tanken att "alla träffar ska kunna vara allvarliga skador" är redan omhändertagen i och med att skadeverkan slås med Ob-tärningar. Dessutom så lägger man till ett nedsaktande moment (tärningsslag) i ett redan ganska tungrott system (skadesystemet).

Så förslagsvis så börjar inte risken för permanenta men förrän vid första extraskadan.



Lätt nyskapande förslag:
En tanke är att man inte gör en kontroll för permanenta men efter varje skada, utan gör det i slutet av varje strid istället. Man håller helt enkelt reda på vilka lemmar man blivit träffade i (detta gör man ändå hur som helst) och slår sedan en kontroll i slutet av striden beroende på den mängd trauma man tagit. Detta skulle eliminera en massa tärningsslag från striden och istället lägga dom utanför striden (där kraven på hastighet i spelandet inte alls är lika stora). Dessutom så är ju permanenta men egentligen inte väsentliga för striden (man har liksom ont ändå) utan är egentligen bara av intresse dagarna efter självaste striden. Därför kan det vara logiskt att lägga regeltekniken som styr fenomenet i den tidsperiod där det faktiskt är intressant. Det vill säga när det permanenta menet faktiskt börjar märkas och inte under striden då man ändå är så fullpumpad med adrenalin så att man inte märker om ett tåg kör över en


/Naug, ger förslag

 

[Torgulf]

Re: AJ!

"Så vid skadeverkan 1-9 (ingen extraskada) så får man alltså 1 + 0 = Ob1T6 chans att få permanenta men?"

Själv brukar jag räkna alla Ob1T6-slag som automatiskt lyckade men det skulle jag också ha nämnt från första början... my bad, du har rätt, det ska vara 0 vid småsår.

"Dessutom så lägger man till ett nedsaktande moment (tärningsslag) i ett redan ganska tungrott system (skadesystemet)."

Ja... men striderns hetta påverkas åtminstone inte av det. Kletiga skador är bara kul att gegga runt med .


Jag gillade ditt nyskapande förslag mycket mer än den ursprungliga idén, främst för att det känns mer i linje med resten av Eon (tänker främst på infektioner), men även för att det inte är lika overkill. Så ett förslag på en genomarbetad Naugisk regel är:

Per lem slås antal nivåer trauma T6 mot styrka för att se om ett permanent men uppstår. Huggskador modifierar slaget med +Ob1T6. Ett misslyckande innebär att antingen sty, tål eller rör (randomisera) sänks med 1T6. Ett fummel innebär att lemmen ifråga blir Ob1T6 svårare att bruka för all framtid, medan ett lyckat eller perfekt slag innebär att man slipper spelledarens ondskefulla vrede för den gången.

Om man vill göra det komplicerat eller vara hygglig mot spelarna - tvivlar på att läkarvården är så avancerad dock - så kan man ju köra på att Ob2T6 + Ob[trauma]T6 mot läkekonst motverkar det hela, såvida det inte är ett fummel då svårigheten för detta läkekonstslag ökar med ytterligare Ob2T6.

Eller? Jag tycker att det ser ganska fint ut i alla fall. Egentligen är det bara en sammanfattning av vad du just föreslog med några obetydliga ändringar och tillägg, så cred går till dig för det.

Tack för inputten förhoppningsvis går denna regel igenom i spelgruppen. Den går definitivt in i husregeldokumentet - som jag ser inte har blivit uppdaterat på ett bra tag - i alla fall


Apropå liknelsen med infektionsreglerna, jag funderar på att höja svårigheten för att få infektioner - på grund av total avsaknad av kunskap om renlighet - med Ob2T6 (dock inte för cirefalier med specialkunskap inom ämnet), bara för att någon gång få nytta av det? Som det ser ut nu så dör ingen av infektioner. Det kanske är en kass idé, men jag har funderat över den länge... så den kanske är bra trots allt

 

[Jaggernaut]

Tärningens vägar är outgrundliga... (OT)

..eller hur det nu var.

Det hemskaste man kan slå är Ob1T6.
En av mina spelare fick ett följe på nitton gycklare (Ob1T6 styck) med sig.
Själv slog jag en gång 42 på Ob1T6 (förstår fortfarande inte vad som hände?) och jag har varit med om en hel del misslyckande med Ob1T6 mot färdighetsvärden men en nivå över 10.

Det är kanske därför som min spelgrupp har börjat hata mina tärningar mer än allt annat.

Tärningarna ifråga är sådan där fina blå eonträningar med vita prickar som kommer i en blå (tror jag) ask med en drake på.