Staffan;n145569 said:
Hur ligger det till med upphovsrätten till olika företeelser? Som jag förstår det kan man mycket väl ha upphovsrätt till en specifik påhittad person - det är inte enbart varumärkeslag som gör att jag inte får publicera romaner om James Bond (agent 007), till exempel.
Det är riktigt. "Upphovsrätt" kan användas dels som en ganska generell term, om material som är rättsligt skyddat i största allmänhet - alltså även tex patent eller mönsterskydd - men står i juridisk mening för något mer specifikt, nämligen en del av det skydd som (vissa) immateriella rättigheter kan ha. Varumärken är en annan specifik form, som gäller namn och symboler för tex företag och deras produkter.
Upphovsrätt utgår från ett "verk". Ett verk utgör en helhet, så generellt sett är det inte så att ingen i världen får skriva böcker om personer som heter "James Bond". Detaljerna i en bok eller motsvarande är inte skyddade. (Se tex denna uppsats om "
upphovsrätt till fiktiva personer och andra figurer", sid 6-7 bla.)
Men när de fiktiva James Bond:arna också är agenter för en brittisk underrättelsetjänst, så kan det vara ett intrång av annat slag, tex "renommésnyltning". Eller så utgör namnet ett varumärke. (Och det är framför allt marknadsföringslagstiftning som gäller då.)
Staffan;n145569 said:
Sträcker det sig även till påhittade miljöer (t ex "Waterdeep") eller varelser (t ex "Beholder"). Och när det gäller varelser, kan man ha upphovsrätt till specifika varianter på dem - jag antar att man inte kan ha upphovsrätt på "drakar", men kan man ha upphovsrätt på "blå drakar som spottar blixtar och föredrar att bo i öknar"?
När det gäller WotC så stöder de sig på amerikansk varumärkesrätt, där de menar att vissa saker i deras spel är en slags varumärken. ("Product identity", de saker de menar är sådana inkluderas inte i OGL tex. utan kräver ett individuellt avtal om utnyttjande med WotC.)
Generellt gäller inte detta så brett i svensk varumärkesrätt. Vi har strängare krav på att varumärken ska vara - allra helst registrerade, och uppfylla vissa krav - men åtminstone lätt igenkännbara och tydligt utformade för marknadsföring. Vilket i regel betyder att sådant som är "inne i" en regelbok inte skulle kunna kallas för varumärke här. För det används ju inte till marknadsföring.
Men med det sagt, så finns det ändå två saker som är malörer i sammanhanget:
1) Sverige erkänner via en rad internationella avtal amerikansk handelsrätt, vilket gör att den *kan* vara tillämpbar även i Sverige. Om detta område kan jag inte mycket, eftersom jag inte är jurist - och de jurister jag har pratat med, är inte säkra på saken. Så om du inte drömmer om att bli nämnd i ett prejudikat, prova inte...
2) Det att svensk varumärkesrätt i vissa fall (som detta) är ganska så svag, har lett till att domstolarna ibland går på tex upphovsrätt ändå. Och därmed har det som i upphovsrättssammanhang kallas "verkshöjd" sänkts. I den uppsatsen som länkades ovan, nämns bland annat att illustrationen på en ica-kasse ansågs vara ett "verk", och alltså inte fick avbildas (utan tillstånd). Det gör att det faktiskt ändå förekommer att domstolarna fäller, utifrån en mer restriktiv tolkning om hur saker får användas. (Och då som just upphovsrättsintrång...)
Staffan;n145569 said:
Många rollspel har ju även världsbeskrivning invävd i reglerna - om man kan ha upphovsrätt till världsbeskrivningen kan det vara svårt att separera de två.
Det där är det svåra området. Om det skulle komma upp, så skulle målet handla om hur mycket detaljer som måste vara lika för att det ska räknas som plagiat. Och det är svårt att säga. Där finns liksom inga skriftliga riktlinjer. Det ligger någonstans emellan att skydda verket som helhet och exakta plagiat av långa stycken, direkt ur en bok tex.
Det är ingen generell skillnad mellan "regler" och "världsbeskrivning". Båda är, i rättens ögon, antingen ett verk eller inte ett verk. Men i viss mån (det finns ett antal sådana mål, så vitt jag vet) kan saker som är återkommande i flera tex romaner, användas för att styrka att det är en tydlig del av ett verk. Dvs det är något mer sannolikt att en domstol skulle hålla med om att något är ett "verk" (alltså skyddat), om det bygger på material som förekommer i en serie av något slag.
Staffan;n145569 said:
Angående att indikera kompatibilitet: just Open Gaming License har en klausul som förbjuder detta utan separat tillstånd. Det är alltså ett villkor för att använda licensen.
Men då visas ju kompatibiliteten genom OGL-märket. Det är ju en av poängerna med det.