JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 7,604
Det är en Dying Earth-setting.
Rekommendera fantasylitteratur
- Thread starter Franz
- Start date
Franz
Nin geed gali jirey geed loo ma galo
- Joined
- 4 Dec 2010
- Messages
- 6,910
Jag föredrar att läsa fantasy på svenska.
Christoffer
It's all pig.
Åh, reviderar.
Det fanns visst fler svar.
Ö-världen + Jack Vance (Cugels Saga, Döende jorden, osv)
Det fanns visst fler svar.
Ö-världen + Jack Vance (Cugels Saga, Döende jorden, osv)
terje
xenomorf mystiker
Lord Dunsany bör alla fantasyfantaster ha provat på. Via biblioteken bör det gå att få tag på Älvkungens dotter eller Huset vid världens kant som samlar några av hans noveller, eller så väntar man någon månad tills Hastur förlag kommit ut med Sorglösa dagar på Yann och andra fantastiska berättelser. Det är korta noveller, så det går snabbt att läsa vid sidan av någon episk mastodontserie.
Dimfrost
Special Circumstances
En framtid så avlägsen att tekniska lämningar uppfattas som magi. Barocka samhällsinstutitioner, en ung torterares väg till makten, minnets och berättandets opålitlighet, religion och melankoli.
Jag fattar, har precis samma inställning fast på engelska då.
Har inte läst men har hört bra om Stefan Hagel och Marcus Olausson.
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 7,604
Betydligt mindre begränsande.Jag fattar, har precis samma inställning fast på engelska då.
Fast du missar Svavelvinter.Nej då. De står i to do hyllan, samma med Hagel och Olausson. Läser på svenska ibland, men bara svenska författare.Betydligt mindre begränsande.
Mogger
Hipsteranka
Visserligen inte fantasy men Guillous Arn-böcker är tillräckligt påhittade för att iaf lämna den historiska litteraturen bakom sig. Svärd, riddare och fejder. Rätt underhållande med.
Khan
Kondottiär
- Joined
- 23 Apr 2014
- Messages
- 4,536
Vill du ha något lite ovanligare inom fantasygenren rekommenderas Leigh Bardugos böcker i GrishaVerse. Det är ytterst lite att ignorera vad gäller ordinarie YA-troper. Det är mest att alla är alldeles för unga i andra sviten (av tre) som retar mig.
Det här är den första.
Men annars har du mängder med klassisk fantasy. Magiker, stora riken i krig, arméer och långa sökande resor, magiska varelser och allt annat man vill ha. Med skillnaden att världen är byggd med utgångspunkt i sekelskiftets Ryssland, inte i generisk riddartidseuropa. Så arméerna har gevär och uniform, alla dricker te ur samovarer, folk heter sånt som Lantsov och Nazalayenzky, och den moraliskt tveksamme hovprästen kallas Apparatchik.
Väl värt att läsa. Den svenska översättningen är överraskande bra dessutom.
Det här är den första.
Men annars har du mängder med klassisk fantasy. Magiker, stora riken i krig, arméer och långa sökande resor, magiska varelser och allt annat man vill ha. Med skillnaden att världen är byggd med utgångspunkt i sekelskiftets Ryssland, inte i generisk riddartidseuropa. Så arméerna har gevär och uniform, alla dricker te ur samovarer, folk heter sånt som Lantsov och Nazalayenzky, och den moraliskt tveksamme hovprästen kallas Apparatchik.
Väl värt att läsa. Den svenska översättningen är överraskande bra dessutom.
Khan
Kondottiär
- Joined
- 23 Apr 2014
- Messages
- 4,536
Med den logiken måste jag också tipsa om en av världens bästa böcker, som jag läste om för några år sedan. Den svenska översättningen håller absolut. Jag pratar förstås om Jag, Claudius av Robert Graves.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
I synnerhet del två, Gravkamrarna på Atuan. Ett sparsmakat mästerverk om klaustrofobi och befrielse.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
nano
Diehard, death or glory Toad
- Joined
- 25 Apr 2019
- Messages
- 573
Elizabeth Moons Paksenarrion-trilogi är väldigt bra och något jag återkommer till med jämna mellanrum.
Katherine Kerrs Deverry-serie är också bra, men man kan nöja sig med de första fyra eller åtta böckerna. De efterkommande tolv blir lite bloatiga.
Katherine Kerrs Deverry-serie är också bra, men man kan nöja sig med de första fyra eller åtta böckerna. De efterkommande tolv blir lite bloatiga.
Anna Jakobsson Lund skriver Sveriges bästa fantasy. Hon är alltid mån om att läsaren ska hänga med, så även om det är helt främmande världar och magi så blir du aldrig bortkollrad bland påhittade ord. Min favorit är Equilibrium:
Equilibrium följer Ari som är kemist och jobbar vid Universitetet i Kintoro. Tyvärr är hens situation bräcklig, dels har hen en förmåga som hen måste dölja, dels är hens bror en av rebellerna som slåss mot staten. När så ett terrordåd sker måste Ari fly och hamnar då i Porto Luando och det är här boken verkligen lyfter. Ari med sin förmåga får nämligen jobb på en varieté och gömmer sig för Kintoros agenter i det öppna genom att uppträda på scen som magiker. Naturligtvis kan hen inte gömma sig för evigt och hela berättelsen får ett explosivt slut.
Det som gör boken så bra är (bland annat):
A) Settingen, The Prestige fast i 1920-talets nattlivsBerlin förlagt i fantasy-Maputo
B) Att Jakobsson Lund så övertygande gestaltar en icke-binär huvudperson
C) Språket, så enkelt och så bra!
D) Enpetare, en ensam och avslutad bok, inga oändliga "trilogier" här inte
Läs och bli ett fan du med.
Annars har hon också skrivit Metallsviten: Blynätter, Silvergryning samt Järndagar som är något så fantastiskt som sågverksfantasy som utspelar sig i och kring Näsvik (dvs fantasy-Sundsvall). Gillar du kombinationen klasskamp, alkemi, intriger och konspirationer mot en fond av brukspatroner och magiinkvisition i en avslutad serie så behöver du inte leta längre.
Eftersom hon skriver bra finns hennes böcker på i princip alla Sveriges bibliotek...
Equilibrium följer Ari som är kemist och jobbar vid Universitetet i Kintoro. Tyvärr är hens situation bräcklig, dels har hen en förmåga som hen måste dölja, dels är hens bror en av rebellerna som slåss mot staten. När så ett terrordåd sker måste Ari fly och hamnar då i Porto Luando och det är här boken verkligen lyfter. Ari med sin förmåga får nämligen jobb på en varieté och gömmer sig för Kintoros agenter i det öppna genom att uppträda på scen som magiker. Naturligtvis kan hen inte gömma sig för evigt och hela berättelsen får ett explosivt slut.
Det som gör boken så bra är (bland annat):
A) Settingen, The Prestige fast i 1920-talets nattlivsBerlin förlagt i fantasy-Maputo
B) Att Jakobsson Lund så övertygande gestaltar en icke-binär huvudperson
C) Språket, så enkelt och så bra!
D) Enpetare, en ensam och avslutad bok, inga oändliga "trilogier" här inte
Läs och bli ett fan du med.
Annars har hon också skrivit Metallsviten: Blynätter, Silvergryning samt Järndagar som är något så fantastiskt som sågverksfantasy som utspelar sig i och kring Näsvik (dvs fantasy-Sundsvall). Gillar du kombinationen klasskamp, alkemi, intriger och konspirationer mot en fond av brukspatroner och magiinkvisition i en avslutad serie så behöver du inte leta längre.
Eftersom hon skriver bra finns hennes böcker på i princip alla Sveriges bibliotek...
Hur kan ingen ha rekommenderat Amber-sviten av Roger Zelazny ännu? Multiversum styrs av en kungafamilj. De bråkar med varandra och besöker olika skuggvärldar. Vi följer en av de nio prinsarna som ska… typ hämnas på en annan av prinsarna?
70-tal och bra fart. Andra omgången med ny huvudperson är från 80-talet och inte lika väl mottagen, men jag gillade den med båda genomläsningarna.
70-tal och bra fart. Andra omgången med ny huvudperson är från 80-talet och inte lika väl mottagen, men jag gillade den med båda genomläsningarna.
Oldtimer
Slava Ukraini!
Jag skyller på alldeles för mycket att göra på jobbet just nu. För Roger Zelazny var min absoluta favoritförfattare.
Tyvärr finns det alldeles för lite av honom på svenska. Förutom Amber-serien från Wahlströms Fantasy tror jag bara att det finns Skuggornas herre (Jack of Shadows) utgivet på svenska.
Ymir
Liten kantbaron
Fucking tragiskt att tillståndet för bokmarknaden (och svenska språket) är sådant att en av världens bästa fantasyförfattare knappt finns i svensk översättning, och allt som finns är hans äldsta böcker, sedan länge slutsålda.
(Jag erkänner villigt att jag själv är del av problemet, dock).
Ja det är värdelöst. Men folk läser inte böcker, verkar det som.