Eftersom det stod rustningsstil hamnade jag här men är lite osäker på vad du tänker på. Jag gör några korta antaganden som du får korrigera om du inte redan givet upp.
Full plåtrustning låter västerländskt 1500-tal. Dvs totalt heltäckande och ledad.
Som kan ändra utseende. Utseende som färg och kosmetiska detaljer, eller förvandlas till helt andra typer av plagg eller rustningar?
Och som inte ska ge intryck av någon ondska.
Och som man inte måste kränga av och på och bestå av många delar???
För en person som inte vill stå längst fram i stridigheter samt antar att rustning inte ska vara iögonfallande tillräckligt för att inte utstå som extraordinärt mål för fienden?
Och lite inspirationsbilder till detta.
Mitt antagande är att hon har en hög samhällsposition och är livrädd för att bli skadad och vill jobba självständigt i mörkret eller i bakgrunden men samtidigt kunna glänsa för att visa upp sig i officiella sammanhang och väcka folks beundran och nyfikenhet?
Hade jag varit en produktions/klädesdesigner hade jag snabbt skissat samman något i stil med Project Runway men de lär inte bli så.
Om mina antagande stämmer blir det något i denna stilen, använd fantasin. Observera att jag antar att beskrivningen handlar om rustningens grundutseende och inte 3.500 varianter vid förvandling
. Jag undviker franska och latinska ord för rustningsdelar och går på medel svensson språk.
Grunden är egentligen inte full/heltäckande plåt, utan ”komposit” rustning ungefär som damen på hästen. Asså inte en 250kgs demonkrigare.
Alltså den kommer inte vara klumpigt som på en stel, as-tung turneringsrustning (1560) utan en mer lättare, slimmand, feminin och smidigare á (13-1400-tals) övergångsvariant som ska inge ett lite mer mer enklare, slätare eller spartanskt utseende för att undvika de iögonfallande överdekorerade och extravaganta gotiska rustningarna.
Bröstplåt – Enkel stål kuirass med överdrag av rött sammet + heraldiska eller kvasi historiska broderier (drakar, vargar what ever). Överdraget är fastnitat i plåten utan att det syns, kanske längs sidorna. Broderierna kan vara i mörkare röd färg eller guld. Överdraget gör den inte så iögonfallande som polerade ”vit rustningar” och kan lätt antagas vid ordinarie klädsel om man har tex mantel.
Nedre delen av bröstplåten består av partier av horisontellt segmenterade sammansatta plåtskenor för att skydda bålen både fram och bakom ryggen/gumpen. Eventuellt veckat sidentyg i matchande färg kan läggas över dessa eller sticka ut undertill för att antyda mer feminint kjoltyg. Dessa bål/höft skenor är antingen polerat stål eller också bär sammets överdrag i samma färg som bröstplåten. Under allt skydd bärs en vadderad midjelång vapenrock i vadderat svart tyg med partier av svart ringbrynja (kedjebrynja) som täcker alla öppningar mellan plåtdelarna ex, hals, armhålor, armveck, axlar och till viss del nedre regioner.
Armar - Axelskydden bör vara skålkupade för att ge en naturligare form om man bär ex tjockare mantel men inger även ett bra skydd och följer nedåt i mindre horisontella skenor för att öka armens rörelseförmåga samt fungera som skarvskydd mellan axel och övre armens skydd. Övre delen av armarna skyddas av polerade stålskenor på utsidan troligtvis kopplade till axelkåporna och går ned mot armbågsskydd av lätt vinklat stål med format skurna ex vågade kanter. Dessa kan vara ornamenterade och leder i sin tur ned mot de nedre armskenorna.
Handskar i svart sammet ovanpå läder med fastsydda lameller (kantiga stålfjäll) för överhand och fingrar.
Benskenor för främre delen och sidorna av låren (för att öka greppytan på hästryggen är skydden fokuserade på framsidan och inte baksida som skyddas av brynja), knäskydd med mindre ”vingar” riktade bakåt (delvis som ornament och delvis för att skydda mot bakåtkommande hugg mot knävecken) och lägre benskenor slimmade efter formen. Dessa kan även vara lätt ornamenterade längs den vertikala formen som exponeras för åskådarens ögon nivå om man sitter till häst. Även här täcks alla springor av svart ringbrynja troligtvis på strumpbyxe stövlarnas läderunderlag. Eftersom strid kommer till största delen vara till fots, och för att öka smidigheten på marken avstår jag från att använda segmenterade eller dyl. stålskydd för själva fötterna utan föredrar läderstövlar med svart sammetsöverdrag som nog går upp till midjan under stålskydden och ev. brynjan, men ser ut som ett par nimma, mjuka stövlar då bara nedersta foten egentligen syns. Vill man luta mer åt hollywood och öka den feminina närvaron kan man lägga på en lägre klack.
(...)