Jag gillar religion i fantasy om gudarna faktiskt är verkliga och närvarande på ett rätt handfast sätt. Och då gillar jag också att folk förhåller sig till att de faktiskt existerar på ritkigt.
Om det är ett oemotsägligt faktum att det finns supermäktiga varelser som är inne och petar i vår värld på olika sätt, hur påverkar det folks förhållningssätt till dem? En del kommer ju garanterat böra dyrka dem som gudar, medan andra kommer filosofera om "De må vara mäktiga, men egentligen är det ju ignen skillnad på dem exempelvis en väldigt mäktig mänsklig härskare..."
Religion när gudarna faktiskt inte finns tycker jag är rätt tråkigt, och jag tycker då att man istället ska beskriva det ur mer kulturellt perspektiv, och se templen mer som sociala sammlingsplatser än något slags mystiskt högsäte. Dvs om du var en fransk katolik från 1400-talet så säger det rätt mycket om hur din vardag ser ut, vad du äter och hur du är klädd. Om du faktiskt tror på gud eller inte är rätt ointressant och inte särskilt relevant, då mycket av det där kommer vara det samma i alla fall, eftersom det så att säga blivit mer en fråga om kultur än faktisk tro.
Då tycker jag också man lika gärna kan ha det fokuset snarare än det religösa fokuset, om gudarna ändå inte har någon särskild inverkan på världen.
Det är liksom väldigt stor skillnad på om du faktiskt kommer få en blixt i huvudet varje gång du smädar Tor, än om du bara tror att det kan vara en dålig idé pågrund av karma.